2017-09-25
Allt fler förlorar sin kontaktperson när de flyttar till särskilt boende. Det visar en brist på förståelse för vad en kontaktperson bidrar med, skriver Jenny Ögren, förbundsordförande i SocialPolitik.
Sedan flera år har det blivit svårare för personer som flyttat till särskilt boende att få behålla sin kontaktperson enligt LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Signalerna kommer från våra medlemmar men också från personal inom socialtjänsten. RFS organiserar personer som har lagreglerade frivilliguppdrag, bland annat de kontaktpersoner som förmedlas av socialtjänsten. Även organisationen FUB, För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, har lyft denna negativa utveckling.
De fall som de senaste åren prövats i domstol har oftast gett individen fortsatt rätt till kontaktperson enligt LSS (eller SoL, Socialtjänstlagen) vid flytt till särskilt boende. Vi misstänker att dessa fall bara är toppen av ett isberg. Personerna som drabbas av dessa negativa besked är generellt en röstsvag grupp.En kontaktperson ska enligt lagstiftarens intention vara en medmänniska som kan underlätta för den enskilde att leva ett självständigt liv. Detta genom att minska social isolering, ge hjälp till att delta i fritidsaktiviteter samt ge råd i vardagssituationer.
Kontaktpersonen blir brukarens kompis. Någon som man kan utöva sina egna unika intressen tillsammans med. Att kontaktpersonen gör detta frivilligt betyder ofta mycket i sig, både för relationen och för självkänslan. Boendepersonal kan därför aldrig ersätta en kontaktpersons roll. De är anställda som slutar, byter tjänst och finns till för alla på boendet.
Vad beror detta då på? Det borde inte handla om besparingar. Men om det ändå handlar om pengar så vill RFS påminna om hur lite kontaktpersonen kostar. I snitt är arvodet för en kontaktperson cirka 1 000 kr/mån. Med tanke på kostnader som annars kan uppstå i spåren av ensamhet och isolering är detta en mycket liten utgift för kommunen.
Däremot tror vi att det kan bero på brister i metoder för socialtjänstens arbete med kontaktpersoner. Om till exempel uppföljningen av insatsen kontaktperson brister kommer socialtjänstens handläggare inte att se det medmänskliga värdet av relationen mellan brukaren och den frivilliga. För att arbeta med kontaktpersoner på ett kvalitativt sätt behöver flera delar fungera. Det handlar om rekrytering, kompetenspåfyllning, uppmuntran och uppföljning. För detta har RFS tagit fram en metod som vi gärna delar med oss av.
Jenny ÖgrenFörbundsordförande
Debattartikeln är publicerad på SocialPolitiks webbplats
i en lokalförening inom RFS
Starta lokalt samarbete för ökad rättssäkerhet i frivilliginsatserna