Stöd för dig som är ung
Om det känns tufft hemma, det kanske är stökigt i skolan eller det kan vara en diagnos som gör att livet känns krisigt eller något helt annat så kan extra stöd från en annan vuxen eller familj vara till stor hjälp. Beroende på hur just din situation ser ut så finns det olika sorters stöd att få. Här är några exempel på stöd till barn och unga och information vart du kan vända dig om du behöver hjälp av någon utanför familjen. Det kan vara bra att känna till att de flesta som du får hjälp av har tystnadsplikt, det betyder att dom inte får sprida vidare den information som du berättar.
Kontaktperson för barn och unga
En kontaktperson fungerar som en vuxen kompis, som man träffar några gånger per månad. Med en kontaktperson har du någon som finns som stöd på fritiden. Det kan handla om att ni träffas på stan över en fika, går på bio, bowlar eller hittar på andra lämpliga fritidsaktiviteter tillsammans.
Alla kan ansöka om en kontaktperson enligt socialtjänstlagen (SoL). För att få veta mer kontaktar du din kommun via växeln och ber att få prata med socialtjänstens mottagning för barn och unga.
Kontaktfamilj/stödfamilj
En kontaktfamilj fungerar som stöd för alla barn och unga som då och då behöver komma bort från hemmet. Ibland kan det vara en förälder som behöver hjälp av någon utanför familjen. Kontaktfamiljen är som en ”vanlig” familj och tar emot ett barn eller syskon. Med kontaktfamiljen är du med i deras vardag och fritidsaktiviteter. Du kanske är hos dem på några dagar eller nätter i månaden.
En stödfamilj ska finnas till dig som är barn och ung med en funktionsvariation. Stödfamiljen fungerar på samma sätt som en kontaktfamilj.
Vem som helst som har det jobbigt har rätt att ansöka om att få en kontaktfamilj. För att ansöka om att få en kontaktfamilj eller stödfamilj vänder man sig till socialtjänsten i den kommun man bor.
Särskilt förordnad vårdnadshavare
Det är dina föräldrar som har vårdnadsansvar för dig men ibland händer saker som gör att föräldrarna inte klarar av det. Det kan till exempel vara på grund av sjukdom eller fängelsestraff eller att du är ensam i Sverige med dina föräldrar i ett annat land. Då kan någon annan behöva ta över vårdnadsansvaret och du blir tilldelad en särskilt förordnad vårdnadshavare. En särskilt förordnad vårdnadshavare ska på samma sätt som en förälder ge dig en god fostran och hjälpa dig med dina rättigheter ditt boende, skola, hälsa och sjukvård.
God man/kontaktperson för ensamkommande flyktingbarn
Alla ensamkommande barn utan föräldrar i Sverige ska tilldelas en god man. En god man har ansvaret för dig och hjälper dig med saker som dina rättigheter, din ekonomi, skolan och att du får sjukvård. Behöver du en tolk så har du rätt att kräva det så att du verkligen förstår din gode man. Du träffar en god man minst en gång i månaden men ibland kan det bli oftare.
När du fyllt 18 år har du inte längre en god man. Men om du behöver mer stöd kan du ansöka om en kontaktperson som kan vara din gode man eller någon annan.
Se gärna RFS filmer som berättar mer vad det innebär att att ha en god man och/eller kontaktperson. Filmerna vänder sig till ensamkommande barn som nyligen kommit till Sverige.
Här hittar du filmerna.
Här kan du läsa lite mer om vad en god man kan hjälpa dig med (pdf).
Här finns materialet att läsa på arabiska, dari och tigrinja.
Stödperson
Om du tvångsvårdas inom psykiatrisk tvångsvård eller är dömd till rättspsykiatrisk vård så har du rätt till en stödperson. En stödperson har till uppgift att finnas som en medmänniska och hjälpa dig i frågor, lyssna och umgås. Det kan vara bra att känna till att en stödperson står helt fri från vården och stödpersonen blir istället en länk mellan dig som patient och vården. Om du själv vill får stödpersonen vara med på alla möten som rör dig och en stödpersonen har rätt att besöka dig vid vårdinrättningen.
När tvångsvården avslutas kan du behålla din stödperson under en månad om både stödpersonen och patienten vill det. Därefter kan stödpersonen istället bli kontaktperson och fortsatt hålla kontakten. Om du vill ha en stödperson, pratar du med din kontaktperson, behandlare eller läkare.