Stödperson
Vill du engagera dig ideellt som stödperson? Här hittar du samlad information om frivilliguppdraget samt vilket stöd du får av oss under vägen.
En stödperson är en medmänsklig kontakt som stödjer patienter inom tvångspsykiatrin eller vid tvångsisolering. Stödpersonen finns där för patienten under vårdtiden och bidrar med medborgarinsyn i ett annars slutet system och till att patientens rättigheter bättre kan tillgodoses.
Stödpersonen står helt fri från vården och blir en länk till samhället. Att vara stödperson innebär att besöka och umgås med patienten, lyssna och prata, samt, om patienten önskar, delta vid vårdmöten eller förhandlingar i förvaltningsrätten. När vården avslutas har patienten möjlighet att behålla stödpersonen i upp till en månad, och därefter kan stödpersonen övergå till att bli kontaktperson enligt socialtjänstlagen och/eller LSS
Vem kan bli stödperson?
Patientnämnden gör en individuell bedömning, men det krävs ingen särskild utbildning eller arbetslivserfarenhet för att bli stödperson. Det är viktigt att du själv har en stabil livssituation, är intresserad av människor och har tid för uppdraget.
Vem kan få en stödperson?
Att få en stödperson är en rättighet för patienter som vårdas enligt psykiatrisk tvångsvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, om de önskar. Det gäller även patienter som är dömda till rättspsykiatrisk vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV, eller är tvångsisolerade med stöd av smittskyddslagen. Läkaren som skriver in patienten är skyldig att informera denna om rätten till stödperson.
Frågor om bli stödperson
Ja, som stödperson får du ett mindre arvode och ersättning för utlägg (till exempel resor). Uppdraget är dock i grunden ideellt, det handlar framför allt om att ge tid, engagemang och medmänskligt stöd till en person som vårdas under tvång.
Nej, du behöver ingen särskild utbildning för att bli stödperson. Det viktigaste är att du är en trygg och stabil person som vill ge stöd och medmänsklig kontakt. Patientnämnden ger dig introduktion till uppdraget.
Uppdraget tar vanligtvis ett par timmar i veckan, men det varierar utifrån patientens behov och vad ni kommer överens om.
Nej, du kan inte bli stödperson åt en anhörig eller någon du redan har en nära relation till. Stödpersonen ska vara en fristående, opartisk medmänniska som inte är del av vården eller den enskildes nätverk.
Jag vill bli stödperson - så gör du
Jag tror inte alla vet att uppdraget finns”
Annett, stödperson och medlem i RFS
Om du är intresserad av att ta uppdrag som stödperson vänder du dig till patientnämnden i den region där du vill ta uppdrag. Patientnämndens handläggare bedömer din lämplighet för uppdraget.
Vad innebär det att vara stödperson?
Stödpersonsuppdraget handlar om att vara en kontakt och ett stöd utanför vården. Det är patientens behov som styr och ni bestämmer tillsammans hur ofta ni ses, men vanligt är en gång i veckan. Som stödperson gör du en viktig ideell insats för en människa som vårdas under tvång och riskerar att bli isolerad. Med uppdraget får nya erfarenheter och kunskap om vården.
Det är patientnämnden som rekryterar, tillsätter och ansvarar för att utbilda stödpersoner. De kan också arrangera fortbildning i form av föreläsningar och temakvällar.
För att bli stödperson – så gör du
Här får du tips vart du vänder dig och hur du går tillväga för att bli stödperson:
- Visa intresse
Kontakta patientnämnden i din region för att anmäla ditt intresse för rollen. - Ansökan och bakgrundskoll
Du fyller i en intresseanmälan och lämnar in ett utdrag ur belastnings- eller misstankeregistret. - Intervju och referenser
Efter bedömning kallas du till intervju. Vanliga frågor omfattar ditt engagemang, erfarenhet, gränssättning, språkkunskaper och eventuella beroenden. Det görs även referenstagning. - Beslut och förordnande
Patientnämnden gör en matchning och förordnar dig som stödperson. Beslutet meddelas skriftligen till dig, patienten och vården. - Introduktion och stöd
Du får introduktion och information om uppdragets innehåll, etik, sekretess, försäkring, arvode och rapportering. Det erbjuds fortbildning och handledning, men det varierar från region till region.. - Utför uppdraget
Du träffar patienten regelbundet (ofta veckovis) för samtal eller aktiviteter, utifrån patientens behov. Du har tystnadsplikt och kan delta vid förhandling i förvaltningsrätten om patienten önskar det. - Uppföljning
Patientnämnden följer upp ditt uppdrag, särskilt i början. Vid frågor eller problem kan du alltid vända dig till ansvarig handläggare.
Bli medlem hos oss
Som medlem får du försäkring, stöd, erfarenhetsutbyte och kunskapspåfyllning. Framför allt är du inte ensam i ditt uppdrag, vi har medlemmar och lokalföreningar runt om i landet. Välkommen som medlem!
Försäkrad i uppdraget
Som medlem i RFS omfattas du automatiskt av vår olycksfalls- och krisförsäkring
Stöd och kunskap i uppdraget
Vi vill att du som har ett frivilliguppdrag som stödperson ska ha rätt förutsättningar och känna dig trygg i din roll. Under Stöd och kunskap hittar du sidan stöd i frivilliguppdraget samt att du som medlem har tillgång till vår Kunskapsbank.
"Jag tror inte alla vet om att uppdraget finns"
Annett har uppdraget stödperson. Hon kommer själv från en familj som alltid har engagerat sig för de som har det svårt.