Vanliga frågor
Frågor och svar om du vill veta mer om oss, medlemskap och frivilliguppdrag. Men också frågor för dig som får stöd från en frivillig eller från god man/förvaltare, är anhörig eller barn/ung.
Vanliga frågor om frivilliguppdragen
Frivilliguppdragen tillsätts av kommun eller myndighet. Om du är intresserad av att ta ett frivilliguppdrag vänder du dig till kommunen (socialtjänst eller överförmyndare), kriminalvården eller patientnämnden inom regionen. För att bli besökare på häkten och anstalter är du välkommen att kontakta RFS. Mejla intresse om att bli besökare till: info@rfs.se
För de flesta av frivilliguppdragen får du ett symboliskt arvode för din tid och ditt engagemang men alla uppdragen är i grunden ideella insatser. Ersättning för omkostnader i samband med uppdragen betalas som regel ut av ansvarig myndighet. För mer information om arvode, se respektive sida för de olika frivilliguppdragen.
Alla som har ett lagstadgat frivilliguppdrag är välkomna som medlemmar i RFS. Det kan till exempel vara du som är god man/förvaltare eller god man åt en anhörig, kontaktperson eller kontakt- och stödfamilj inom socialtjänst, biträdande övervakare eller har något annat frivilliguppdrag. Som medlem är du automatiskt ansluten till en av våra lokalföreningar. Se vilken lokalförening som ligger närmast dig.
Som medlem omfattas du automatiskt av vår olycksfalls-och krisförsäkring, en försäkring som bland annat ger dig upp till tio samtal med legitimerad psykolog. Du är också ansluten till en av våra lokalföreningar vilket ger dig erfarenhetsutbyte, nätverk och gemenskap. Vi ger medlemmar kunskapspåfyllning, digitala träffar, föreläsningar och utbildningar och helt egen kunskapsbank. Dessutom har du som god man/förvaltare möjlighet att teckna vår unika ansvarsförsäkring. Alla medlemsförmåner och info om att bli medlem hittar du här.
Ja. som medlem omfattas du automatiskt av vår olycksfalls-och krisförsäkring, en försäkring som bland annat ger dig upp till tio samtal med legitimerad psykolog. Dessutom har du som god man/förvaltare möjlighet att teckna vår unika ansvarsförsäkring. Våra medlemsförsäkringar hittar du här.
Vanliga frågor om att få stöd av en frivillig
Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare (RFS) är en ideell organisation som stödjer och samordnar lagreglerade frivilliguppdrag i Sverige. Det handlar om roller som till exempel biträdande övervakare, kontaktpersoner, god man, förvaltare med flera. RFS arbetar för att:
• stärka lokalföreningarnas arbete och stöd till sina medlemmar
• erbjuda rådgivning, utbildning och informationsmaterial
• sprida kunskap om frivilliga insatser till politiker, myndigheter och allmänhet
• påverka utvecklingen av frivilliguppdragen och främja kvalitet och rättssäkerhet i insatserna.
RFS:s huvuduppdrag är att stödja frivilliga samhällsarbetare i deras uppdrag. Vi sprider också information om vad uppdragen innebär och arbetar för att insatserna är rättssäkra, men vi ger inte direkt stöd till brukare i samma form som socialtjänsten eller vårdinstanser gör. Behöver du hjälp gällande en frivillig samhällsarbetare som hjälper dig, råder vi dig att direkt ta kontakt med den kommun eller myndighet som tillsatt uppdraget.
Om du själv behöver stöd eller hjälp i livet, är det bästa att du vänder dig till de instanser som är avsedda för det, exempelvis:
• Socialtjänsten i din kommun – för stöd i sociala frågor
• Frivården eller Kriminalvården – om det gäller villkorlig dom eller övervakning
• Vårdinstanser eller stödlinjer – för psykosocialt eller medicinskt stöd
Om du mår dåligt och behöver någon att prata med finns hjälplinjen, en nationell stödlinje för psykisk hälsa för dig över 18 år. Du ringer anonymt och får stöd av en professionell. Tjänsten är kostnadsfri och har öppet året om: telefon 90390. För akut hjälp ring 112.
Om den hjälp du får inte fungerar som det är tänkt är det bäst att:
• Kontakta den myndighet eller instans som tillsatt den frivilliga personen (till exempel kriminalvården eller socialtjänst), eftersom de har ansvar för uppdraget.
• Du kan också ta upp det med din frivilliga samhällsarbetare direkt. De har en skyldighet att rapportera allvarliga problem till ansvarig myndighet.
Vanliga frågor om att få stöd av en god man/förvaltare
För att få en god man eller förvaltare behöver du först skicka in en ansökan och få den beviljad. Det är svårt att uppskatta hur lång tid det därefter tar att få en god man. Tiden beror på hur snabbt det går att hitta en person som vill bli god man. Det beror också på om din ansökan behöver kompletteras och hur lång tid som tingsrätten behöver för att fatta beslut. Om en ansökan är mycket akut kan det gå fortare. Det går bra att kontakta överförmyndaren för att höra hur lång tid det kan ta.
Du kan få hjälp av en god man så länge det behövs. Det är ditt hjälpbehov som är avgörande. Det kan vara en kortare period eller flera år. Du kan själv ansöka om att godmanskapet/förvaltarskapet ska upphöra. En förvaltare ska hjälpa dig så länge som du har behov av insatsen. Överförmyndaren ska varje år överväga om ansökan om upphörande skall göras och om du fortsatt ska ha förvaltare.
Ja, om de uppfyller kraven som ställs på en god man eller förvaltare. Kraven är att ha goda kunskaper om hur samhället fungerar och att vara lämplig för uppdraget. Det är också viktigt att det inte finns några intressekonflikter mellan dig och den som är god man. Överförmyndaren avgör om en person uppfyller dessa krav.
Ja, du har möjlighet att önska vem du vill ska vara god man eller förvaltare till dig, men personen måste godkännas av överförmyndaren. Om du inte själv kan uttrycka din vilja
så har dina närstående möjlighet att säga vad de tycker.
Om den hjälp du får inte fungerar som det är tänkt är det bäst att:
• Kontakta den överförmyndaren i din kommun myndighet som tillsatt den din gode man eller förvaltare.
• Du kan också ta upp det med din frivilliga samhällsarbetare direkt. De har en skyldighet att rapportera allvarliga problem till ansvarig myndighet.
Vanliga frågor från anhöriga
Samarbetet kan fungera olika beroende på vilket frivilliguppdraget gäller, hur behovet ser ut och önskemål från den som får stödet. I många fall sker samarbetet genom dialog mellan den som ger stödet, personen själv och ibland anhöriga. Den som får stödet står alltid i centrum. Tydliga roller kan göra samarbetet enklare och skapa mer trygghet för den som får stödet. Om du anhörig åt en person som har en god man eller förvaltare så finns vårt material Rollkoll som förklarar rollfördelningen och vem som gör vad i förhållande till huvudmannen. Rollkoll att ladda ned hittar du här.
Beslut om stödinsatser fattas oftast av kommunen eller annan ansvarig myndighet efter en utredning av personens behov. Syftet är att personen ska få stöd som passar situationen. Insatser kan därför se olika ut för olika personer. Vid frågor kan man kontakta ansvarig handläggare.
Om du kan ha ett uppdrag åt en närstående beror på vilket frivilliguppdrag eller vilken insats det gäller. I vissa uppdrag kan en anhörig utses, till exempel som god man, medan andra uppdrag bör utföras av någon annan än anhörig. Syftet är att stödet ska fungera på bästa sätt för personen som får hjälpen. Kontakta ansvarig myndighet för mer information om regler och bedömningar. Vad som gäller för respektive frivilliguppdragen hittar du under frågor och svar på sidan för aktuellt uppdrag. Länk till frivilliguppdragen.
Om du som anhörig har frågor om insatsen som hur stödet fungerar, behov och vilken roll du som anhörig har bör du kontakta den handläggare som ansvarar för insatsen.
Om du upplever att stödet inte fungerar som det ska kan det vara bra stämma av din fråga med ansvarig handläggare eller verksamhet. Stödet ska vara till hjälp för personen som får det och därför är det viktigt att ställa frågor och lyfta om du känner oro.
Vanliga frågor från barn och unga
Vi är ett riksförbund för alla som har frivilliguppdrag som god man, stödperson, kontaktperson med mera. Vi jobbar för att förbättra villkoren för personer med frivilliguppdrag och för att det i förlängningen också ska bli bättre för dig som tar emot hjälpen.
Det finns flera olika frivilliguppdrag varav några specifikt riktar sig mot dig som är ung. En kontaktperson och kontaktfamilj kan fungera som en vuxen kompis eller extrafamilj. En stödperson kan stötta dig som är inlåst inom psykiatrin och god man och förvaltare för dig som kommit till Sverige som ensamkommande flyktingbarn. Särskilt förordnad vårdnadshavare finns där för dig som saknar föräldrar eller har föräldrar som inte klarar av sitt ansvar gentemot dig.
Det är jätteviktigt och bra att du ska känna att du får säga vad du tycker om hjälpen du får. Glöm aldrig bort att den som hjälper dig ska finnas där för dig.
Om du inte trivs med ditt stöd har du rätt att byta. Du tar i så fall kontakt med den som tillsatt hjälpen. Det kan vara socialtjänsten i din kommun, patientnämnden eller överförmyndaren.
Vanliga frågor om att ha god man som ensamkommande barn
Uppdraget för din gode man slutar när:
• du fyller 18 år
• om dina föräldrar kommer till Sverige
• om du lämnar Sverige
• om du får en ny vårdnadshavare
När du fyller 18 år omfattas du av samma regler som vuxna som söker asyl. Den gode mannen ansvarar för att förbereda dig inför 18-årsdagen genom att informera om förändringar som det innebär. Om du önskar kan den gode mannen ansöka om en kontaktperson för dig hos socialtjänsten.
Du kan ibland byta god man. Om du inte är nöjd kan du säga till överförmyndaren, som undersöker vad som hänt. Om din gode man inte sköter sitt uppdrag kan hen få sluta. Men om allt fungerar bra är det inte säkert att du får byta. Din gode man kan också själv vilja sluta. Då stannar hen oftast kvar tills du får en ny.
Du och din gode man ska ha kontakt ofta och träffas regelbundet, oftast minst en gång i månaden. I början kan ni behöva träffas oftare. Din gode man kan inte lämna över sitt ansvar till någon annan.
