Vad är skillnaden mellan god man och förvaltare?

God man – En frivillig insats

Att ha en god man är en frivillig insats som huvudmannen (personen som har en god man eller förvaltare kallas huvudman) måste samtycka till. Den gode mannen har ingen bestämmanderätt över huvudmannen, utan hjälper huvudmannen med dennes samtycke. Huvudmannen har kvar sin rättshandlingsförmåga och har full rätt att bestämma över sina egna angelägenheter och sin egendom, har tillgång till alla sina bankmedel och kan ingå avtal. Huvudmannen kan också när som helst ansöka om att godmanskapet ska upphöra.

Uppdraget som god man ska anpassas efter huvudmannens behov och bygger på att gode mannen och huvudmannen gör upp regler för vem som ska göra vad. Det kan uttryckas som att gode mannen är en ”tillsammans-med-person.” Ofta gör den gode mannen och huvudmannen tillsammans en månadsbudget, medan den gode mannen betalar räkningar och huvudmannen har ett kort, eller får kontanter med regelbundenhet av den gode mannen.

Vad är ett godmanskap?

Ett godmanskap är ett uppdrag som går ut på att ta tillvara huvudmannens juridiska och ekonomiska rättigheter, samt intressebevakning av dennes personliga behov. Godmanskapet består av de tre delarna:

1. Förvalta egendom – hantera ekonomi, betala räkningar, tilldela huvudmannen pengar och placera pengar tryggt.
2. Bevaka rätt – söka bidrag, ansöka om insatser, skriva på avtal, sälja hus, överklaga beslut, företräda vid arvsskifte.
3. Sörja för person – se till att huvudmannen har en meningsfull fritid, att boendet är bra, att beviljad hjälp från samhället fungerar och följa upp insatser.

Ett godmanskap kan bestå av alla tre delar, två i kombination eller bara en del. Vanligast är att uppdraget består av alla tre delar.

Förvaltare – en tvångsåtgärd

Till skillnad från en god man är en förvaltare inte en frivillig insats. Förvaltarskap är en tvångsåtgärd och får bara anordnas när ett godmanskap inte är en tillräcklig hjälp. Förvaltarens uppgift är att skydda huvudmannen och det kan bara bli aktuellt när huvudmannen riskerar att fara illa på grund av sitt eget handlande eller riskerar att bli svårt utnyttjad av andra. Det kan till exempel handla om att en huvudman inte håller sig till den ekonomiska plan som gjorts utan tar ut alla pengar från bankkontot. Den gode mannen kan då inte betala hyra och huvudmannen riskerar att bli bostadslös. En annan orsak kan vara att huvudmannen lätt blir lurad att ingå avtal och att ge bort pengar vilket kan leda till stor skuldsättning.

Den som har förvaltare förlorar sin rättshandlingsförmåga och kan exempelvis inte ingå avtal, men sedan 1989 blir hen inte omyndigförklarad. Huvudmannen har kvar viktiga rättigheter som rätten att rösta i allmänna val, ingå anställningsavtal, gifta sig, skriva testamente och bestämma om behandling inom sjukvården. En förvaltare har alltså inte behörighet i huvudmannens personliga frågor, men förvaltaren kan behöva godkänna till exempel hyresavtal.

Vad är ett förvaltarskap?

Ett förvaltarskap är också ett uppdrag som går ut på att ta tillvara huvudmannens juridiska och ekonomiska rättigheter, samt intressebevakning av dennes personliga behov. Men en förvaltare har, till skillnad från en god man, rätt att ensam bestämma inom ramen för sitt uppdrag, utan huvudmannens samtycke. På det viset kan man säga att förvaltaren har rollen av att handla ”i-stället för” huvudmannen. Förvaltaren kan, för att skydda huvudmannen, helt ta över och föra huvudmannens talan mot hans eller hennes vilja inom ramarna för uppdraget.