Anteckningar från medlemsmöte 2024-02-19
Inbjudna var verksamhetschef för daglig verksamhet, avdelningschef för “Avgifter och Färdtjänst”, personal från Region Västerbottens texttolkning samt Magnus Nilsson vice ordf i Skellefteå kommuns socialnämnd.
1 – Ordförande Wiveca Andersson hälsade alla välkomna till detta kombinerade studiecirkel och medlemsmöte till vilket verksamhetschefen för daglig verksamhet Erik Janzen, chefen för avdelningen Avgifter och Färdtjänst Sofia Arnqvist Eriksson samt socialnämndens vice ordförande Magnus Nilsson var inbjudna. Med på mötet var också personal från Regionens Tolkcentral Karin och Åsa.
2 – Som första punkt fick Karin och Åsa beskriva Tolkcentralens uppdrag. Karin och Åsa är anställda av regionen som 2 av fyra texttolkar. Tolkcentralen har även teckenspråkstolkar och dövblindtolk. Tjänsten är kostnadsfri och kan anlitas om man har svårighet att höra. Kan användas vid kontakt med myndigheter, sjukvården, sammanträden, teaterbesök mm. Kontaktas via telefon, sms eller mail.
3 – Erik Janzen informerade om daglig verksamhet och stödverksamhet för barn och unga. Uppdraget är att stödja och utveckla brukarna.
Verksamheten har gått från pysselsättning till sysselsättning. Mottot är “Vi kan, vi vill, vi vågar”. Den röda tråden är att tillsammans göra en resa för utveckling.
Ca fem personer går ut i arbete per år från verksamheten, vilket är ett bra resultat. 75 % av Sveriges kommuner har ingen som går ut i arbete per år.
Det finns tre typer av verksamhet:
Gruppverksamhet, Företagsplacerad verksamhet och Individuell placering. Knappt 450 personer finns i verksamheten, av dem är 15 % i individuell placering. Man har ca 30 olika verksamheter.
Efter Covid-åren finns en verksamhetsskuld som man arbetar med för att få bort.
Insatserna utförs enligt Arbetslivets basala krav – och utifrån IBIC.
Där arbetslivets basala krav är:
Vilja arbeta – vara motiverad. Komma i tid . Ha närvaro varje arbetsdag. Utföra ett arbete och slutföra ett arbete.
IBIC står för Individens Behov I Centrum.
Skellefteå kommun är bra på stöd och service.
Sjukersättning påverkas ej av Daglig verksamhet. Placering ska ske snarast inom ca 3 månader. Lokalbrist orsaker utmaningar för placeringar. Daglig verksamhet är ej tidssatt, full tid är ca 8:30 – 15:00.
Daglig verksamhet är en rättighet för de inom krets 1 och 2 inom LSS.
Dagverksamhet – är för äldre med demens.
4 – Sofia Arnqvist Eriksson informerade om färdtjänst. Kraven för att få färdtjänst är funktionshinder med en varaktighet på 3 månader eller längre, gäller även ledsagare. Färdtjänstbeslut gäller ej transporter som bekostas av det allmänna (sjukresor).
Färdtjänst kan man få för viss tid eller tills vidare.
Skellefteå kommun ligger strax över medelnivå för denna service.
Ansökan kan göras via e-tjänst kräver sökandens bankId, eller genom företrädare.
För att få ansökan beviljad måste man vara folkbokförd i Skellefteå kommun. Intyg kan krävas även vid omsökan. Intyget kan vara utfärdat av tex sjukgymnast eller läkare.
Beslut kan överklagas till förvaltningsrätten.
Färdtjänst är en kollektiv transportform.
Resorna kan vara av typerna:
- Fritidsresor: frisör, mataffär, besöka vänner. Kotnad minst 57 kr och bokning ska ske minst en timme före.
- Arbetsresor/studier: gäller mellan bostad och arbete, kostnad 26 kr/resa.
- Omsorgsresor: resor till och från daglig verksamhet, kostnad 24-26 kr/resa. Vissa resor är avgiftsfria – fritids till hem, resor till skola, gymnasium.
För färdtjänst i annan kommun, RIAK, är kostnaden 20% av taxiresans kostnad.
RIAK står för Resa I Annan Kommun. Taxicheckar för RIAK hämtas i kundtjänst, max 30 st/år.
Om man inte är nöjd överklagas till avdelningen för färdtjänst.
Riksfärdtjänst ansöks i hemkommunen, en utredning görs för varje resa, behöver göras 4-6 veckor före resan. Intyg krävs utfärdat av legitimerad sjukvårdpersonal. Handläggaren bedömer om intyget behöver förnyas.
En del överklaganden förekommer ca 20 – 30 per år. Under 2023 – gjordes en rättning. Överklaganden skickas till förvaltningsrätten, där kammarrätten sätter praxis.
Lagstiftningen ändrades senast 1997.
Att kunna gå 200 m inklusive vilopauser ger inte rätt till färdtjänst, inte heller att det saknar kollektivtrafik.
5 – Wiveca tackade för visat intresse och avslutade mötet sedan hon framfört en uppmaning till Magnus Nilsson, socialnämndens vice ordförande, att arbeta för möjligheten för företrädare att logga in till e-tjänster med företrädarens BankID.
Vid pennan
Inger Forsberg, sekreterare
Anteckningar från medlemsmöte 2024-03-11
Inbjuden var Olle Karlsson från Vuxenhabiliteringen.
Ordförande Wiveca Andersson hälsade alla välkomna till detta kombinerade studiecirkel och medlemsmöte till vilket Olle Karlsson kurator vid Vuxenhabiliteringen var inbjuden.
Olle Karlsson började med att informera om att verksamheten tidigare hette “Råd och Stöd”. Det var ursprungligen en LSS insats, som låg på regionen. Verksamheten ligger fortfarande under regionen, mest enligt Hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Det är en specialistverksamhet för personer med diagnoser, huvudsakligen autism och utvecklingsstörning, samt olyckor som orsakat hjärnskada.
Åldersgräns för Vuxenhabiliteringen är 18 år, 21 om man är inskriven i särskolan.
Kontakt tas via vårdbegäran av den personen dt gäller, via 1177 eller via blankett.
Anmälan går till kansliet i Umeå som utreder om sökanden är behörig.
Kontor finns i Skellefteå, Umeå och Lycksele.
På 1177, sidan för verksamheten, finns mycket information bland annat i form av filmer.
Vid det första mötet får man oftast träffa två personer, en kurator och en arbetsterapeut. Det är en träff för genomgång och kartläggning av den sökandes vardag och behov. Efter detta gör personalen en genomgång av vad man kan stödja med.
Verksamheten har journalplikt, tystnadsplikt och anmälningsplikt om man misstänker att barn far illa.
Stödet är kostnadsfritt.
På kontoret i Skellefteå finns 11 personer, däribland 4 kuratorer, 3 arbetsterapeuter, 1 psykolog och en fysioterapeut.
Man har strax under 400 brukare inskrivna. Så länge behov av stöd finns får man vara inskriven, förutsatt att Vuxenhabiliteringen kan ge stödet/stöttningen.
Målet är att stötta till dess att brukaren har en stabil miljö och Vuxenhabiliteringen inte behövs längre.
– Kuratorerna arbetar med stöd vid myndighetskontakter som arbetsförmedlingen, försäkringskassan, boendestöd. Ett “sällanstöd”, annars Godman uppgift.
Man ger rådgivning om samhällsstöd. Arbetar även med diagnosinformation samt stödsamtal med hjälp att hitta strategier att hantera vardagen.
-Arbetsterapeuterna jobbar med hemmarollen, scheman, kognitiva hjälpmedel.
-Fysioterapeuten stötter brukaren med att komma igång med fysisk aktivitet.
-Psykologen gör en djupare diagnosgenomgång.
Verksamheten gör planeringar om stödet som ska ges, man försöker ta en sak i taget. Det är inte lämpligt att jobba med flera förändringar samtidigt.
Stödet avslutas när det anses klart. Inom 5 år efter avslutat stöd kan det återupptas, om brukaren så önskar.
Brukaren får en kontaktperson på verksamheten.
90 dagars vårdgaranti gäller, generellt sett så hålls det kravet. 1:a mötet sker ofta inom ca 2 månader.
Internt kan väntetid uppstå hos psykologen, den är nu upp till ett år. Till stor del en följd av att tjänsten varit obesatt.
Därmed avslutate Olle Karlsson sin presentation ock lämnade öppet för frågor.
På frågan om hur man får information om Vuxenhabiliteringen och att man kan vara aktuell för stöd, blev svaret att de flesta kommer via Psykiatrin, många som psykiatrin utreder får hjälp att söka om stöd.
Stödet från Vuxenhabiliteringen skiljer sig från Barn och Ungdomshabiliteringen genom att den sistnämnda har tillgång till läkare mm.
Vuxenhabiliteringen är ett komplement till den vanliga sjuk och hälsovården.
Vuxenhabiliteringen gör undantagsvis hembesök, grundtanken är att man ska träffas i Vuxenhabiliteringens lokaler.
På frågan om varför det blivit en så stor tillströmmning av brukare, blev svaret att det är en kombination av att samhället ställer andra krav numera. Alla ska vara sin egen projektledare, arbetslivet kräver allt meer självständigt tänkande. Skolan har också blivit bättre på att fånga upp personer i behov av stöd.
Man måste ha en diagnos för att vara behörig att söka, och vara utredd. Generellt är ej personer med ADHD inom personkretsen.
LSS-lagstiftningen innehåller information om personkretsarna.
Det är kansliets uppdrag att undersöka om man är behörig att få stöd. Om man ej är behörig kan ett alternativ vara SOL (socialtjänstlagen).
Vuxenhabiliteringen kan hjälpa till att tex ansöka och beskriva diagnosen. Men finns det en företrädare, (tex God man ) är man enbart rådgivande.
Syftet med stödet är att få en fungerande vardag, diagnoserna går ej behandla bort.
Om du har frågor om Vuxenhabiliteringen så går det se information på 1177. Där finns även tel nr till den lokala administrationen i Skellefteå där man kan ställa frågor. Allmän rådgivning kan ges även om brukaren inte är inskriven på Vuxenhabiliteringen.
Det finns inget gemensamt system med kommunerna, men man kan samarbeta om brukaren vill det.
Ordförande Wiveca tackade för visat intresse och avslutade mötet.
Vid pennan
Inger Forsberg, sekreterare