Äntligen moderniseras ställföreträdarsystemet, men viktiga frågor kvarstår
Den 1 juli träder de första delarna av den nya lagstiftningen för gode män och förvaltare i kraft. Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare (RFS) välkomnar förändringarna som ett viktigt steg mot ett mer rättssäkert, modernt och hållbart ställföreträdarsystem.
Omkring 125 000 personer i Sverige har idag stöd från en god man eller förvaltare. Bakom varje uppdrag finns en frivillig samhällsarbetare som hjälper en medmänniska att ta tillvara på sina rättigheter och leva ett tryggare liv.
– Äntligen händer det! Vi har länge arbetat för en modernisering av lagstiftningen, att huvudmannens vilja får större tyngd och att staten tar ett tydligare nationellt ansvar är viktiga steg framåt både för den som har en ställföreträdare och för den som tar på sig uppdraget, säger Jennica Simesgården, förbundsordförande på Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare och god man.
RFS ser särskilt positivt på att huvudmannens självbestämmande stärks, att en nationell myndighet får ett tydligare ansvar och att ett nationellt ställföreträdarregister införs. Samtidigt återstår viktiga frågor och arbetet är långt ifrån klart.
– Vi ser hur våra medlemmar efterfrågar enhetliga och rimliga regler för arvoden, smidigare administration, fungerande digitala lösningar hos till exempel banker och telekombolag. Ett starkt ställföreträdarsystem bygger på människor som vill göra en insats och då krävs goda förutsättningar, säger Fredrik Nilsson, förbundssekreterare på Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare.
RFS har under många år drivit frågan om en modernisering av ställföreträdarsystemet genom remissvar, dialog med beslutsfattare och stöd till landets gode män och förvaltare. Förbundet kommer även fortsättningsvis påverka utvecklingen och bidra med kunskap för att stärka både huvudmän och ställföreträdare.
Kontakt:
För mer information, bakgrundsmaterial eller kontakt med relevanta intervjupersoner lokalt är du varmt välkommen att kontakta oss. Vi hjälper gärna till med ytterligare fakta, kommentarer, bilder och intervjuer.
Presskontakt: Fredrik Nilsson, förbundssekreterare fredrik.nilsson@rfs.se
Viljan att hjälpa är stor men förutsättningarna saknas
Riksförbundet frivilliga samhällsarbetares (RFS) rapport ”frivilligrapporten 2026” målar upp en lovande bild av att det finns en stor vilja att hjälpa till ute i landet, men förutsättningarna för frivilliga samhällsarbetare måste förbättras. Redan idag finns svårigheter med nyrekrytering och hållbarhet i uppdragen på grund av ökande administration och bristande samverkan mellan myndigheter och andra aktörer.
Varje dag bidrar frivilliga samhällsarbetare till att bryta ensamhet, stärka rättssäkerhet, skapa trygghet och hjälpa människor att hitta sin plats i samhället. Det handlar om allt från gode män, kontaktpersoner och stödpersoner till biträdande övervakare, besökare på häkten och anstalter samt stöd- och kontaktfamiljer.
Människor vill hjälpa. Men för att kunna fortsätta göra det krävs bättre förutsättningar.
Det är ett av de tydligaste budskapen i RFS nya rapport som presenteras som en del i kampanjen ”Tid för medmänsklighet”. Rapporten bygger på erfarenheter från närmare 1 400 frivilliga samhällsarbetare runt om i landet.
– I en tid då många talar om samhällets problem vill vi lyfta fram samhällets möjligheter. Varje dag finns det människor som väljer att ställa upp för andra. De förtjänar både uppskattning och goda förutsättningar att fortsätta sitt engagemang, säger Fredrik Nilsson, förbundssekreterare för RFS.
Rapporten visar att frivilliga samhällsarbetare vill fortsätta göra skillnad, men att många upplever ökande administration, bristande samverkan och stora skillnader i villkor mellan olika delar av landet.
Samtidigt framträder en stark bild av engagemang och framtidstro.
– Det som slår oss är att våra medlemmar inte efterfrågar mindre ansvar. Det de efterfrågar är bättre förutsättningar att göra det långsiktigt och hållbart, säger Jennica Simesgården, förbundsordförande för RFS.
RFS lyfter särskilt behovet av:
• Mer likvärdiga villkor över hela landet.
• Starkare stöd och utbildning för frivilliga samhällsarbetare.
• Rimlig och förutsägbar ersättning.
• Bättre samverkan mellan myndigheter, kommuner och andra aktörer.
• Minskad administration.
Rapporten har en viktig uppmaning till politiker, myndigheter och samhällets övriga aktörer: Om vi vill ha ett mer medmänskligt samhälle måste det också vara möjligt att engagera sig för det.
För mer information:
Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare
Fredrik Nilsson, förbundssekreterare
E-post: fredrik.nilsson@rfs.se
Telefonnummer: 08-556 068 31
Pressmeddelande: RFS och Stunder: Ett år efter nya socialtjänstlagen: Var är förbättringarna för de äldre?
Nya socialtjänstlagen syftar till att stärka välbefinnandet hos äldre men definitionen av skälig levnadsnivå är snäv och tolkas olika mellan kommunerna. Lagen är ett steg i rätt riktning men den möjliggör inte för goda levnadsvillkor, menar Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare och Stunder som nu uppmanar lokala medier att granska situationen lokalt.
Nu i sommar har den nya socialtjänstlagen varit i bruk i ett år. Samtidigt träder också en ny lagstiftning för ställföreträdare i kraft, även den med ett större fokus på guldkant för personer som har ett försvagat hälsotillstånd, psykisk svårighet, sjukdom eller liknande.
I praktiken anses fortfarande det som kallas “skälig levnadsnivå” i socialtjänstlagen vara ett max och inte ett minimum och i flera kommuner beviljas därför social samvaro eller promenader med begränsad omfattning. Exempel från kommunala riktlinjer visar nivåer på omkring en timmes social aktivitet per vecka eller några få timmar per månad. Ofta anses mer tid än så vara en lyx och inte skäligt.
– Om en promenad, en pratstund eller en glass i solen betraktas som något extra snarare än som en självklar del av ett värdigt liv, då behöver vi fråga oss om lagens intentioner verkligen har fått genomslag, säger Fredrik Nilsson, förbundssekreterare på RFS.
RFS möter medlemmar med uppdrag som bland annat gode män och förvaltare som försöker skapa förutsättningar för välbefinnande och delaktighet för sina huvudmän. Men när sociala aktiviteter, ledsagning eller möjligheten att komma ut begränsas av kommunala riktlinjer blir möjligheterna små och ingen tar ansvar.
Socialstyrelsens senaste undersökning visar att 51 procent av äldre personer med hemtjänst och 61 procent av personer på vård- och omsorgsboenden besväras av ensamhet. Nivåerna har varit i stort sett oförändrade under lång tid.
Samtidigt betonar Socialstyrelsen att insatser för att motverka ensamhet behöver vara personcentrerade och utgå från individens behov, resurser och önskemål.
– Vi ser ett glapp mellan lagens ambitioner och många äldres vardag. Det förebyggande perspektivet tycks ofta stanna vid yngre målgrupper, medan äldre fortfarande bedöms utifrån vad som anses vara “skäligt” snarare än vad som krävs för god livskvalitet, säger Frida Starkman, grundare på Stunder.
RFS och Stunder efterlyser därför en nationell diskussion om vad “skälig levnadsnivå” ska innebära i praktiken och kräver att kommunerna öppet redovisar vad äldre faktiskt kan förvänta sig när det gäller social samvaro, aktiviteter och möjlighet att delta i samhället.
Samtidigt uppmanar RFS och Stunder invånare att granska riktlinjerna i den egna kommunen och diskutera om de motsvarar de ambitioner som den nya socialtjänstlagen säger sig stå för.
”Samhället behöver göra mer. Vi behöver en äldreomsorg där skälighet faktiskt betyder att leva, inte bara att överleva. Framför allt vill vi att politiker vågar svara på en enkel fråga: Är detta den äldreomsorg du själv skulle vara nöjd med?” säger Fredrik Nilsson.
Kontakt: Vi hoppas att ni vill undersöka frågan lokalt hur det ser ut i er kommun och låta de äldre komma till tals. För mer information, bakgrundsmaterial eller kontakt med relevanta intervjupersoner lokalt är du varmt välkommen att kontakta oss. Vi hjälper gärna till med ytterligare fakta, kommentarer, bilder och intervjuer.
RFS: Fredrik Nilsson, förbundssekreterare fredrik.nilsson@rfs.se
Stunder: Frida Starkman, grundare frida@stunder.se
Ett socialt stöd utanför godmansuppdraget
När Ramona som är god man för äldre personer såg information om samarbetet mellan RFS och Stunder väcktes en tanke direkt. Båda hennes huvudmän upplevde ensamhet i vardagen och hade behov som varken hemtjänsten, äldreboendet eller godmansuppdraget kunde fylla.
Gemensamt för de två huvudmännen var att de hade få anhöriga och ett begränsat socialt nätverk. Via Stunder träffar båda huvudmännen nu sin egen Stundare regelbundet för promenader, aktiviteter och sällskap.
– Det är värdefullt med en och samma person som kommer; blir nästan som en anhörig eller vän.
En mer aktiv och social vardag för huvudmännen
Ramonas huvudman som bor hemma älskar promenader och önskade nästan direkt ett besök i veckan när Ramona berättade om möjligheten att få en Stundare.
– Nu kan hon få sällskap och promenad nästan varje dag med hemtjänst, dagverksamhet och Stundare.
Ramonas andra huvudman bor på ett äldreboende och uppskattar framför allt att komma ut oftare för aktiviteter så som handling och ärenden, sådant som personalen sällan har tid att följa med på.
Ramona minns särskilt ett tillfälle där hon kände att Stundertjänsten gjorde extra stor skillnad:
”Första gången de åkte och handlade; huvudmannen i rullstol och en tapper Stundare som körde mellan affärerna med en mer och mer fullastad rullstol. Men mycket nöjd huvudman.”
Efter en tid märkte Ramona också hur viktig relationen blivit. En av huvudmännen började föredra att få sällskap av sin Stundare än av personalen vid aktiviteter och ärenden, eftersom relationen och tryggheten hunnit växa fram.
Ett värdefullt stöd i rollen som god man
Att det alltid är samma person som kommer vid besöken är något Ramona lyfter fram som särskilt värdefullt.
– Det är uppskattat att det är samma person som kommer, som man kan lära känna.
Ramona beskriver matchningsprocessen som omsorgsfull och berättar att det klickade direkt vid uppstartsmötet.
– Det klickade direkt och kom igång snabbt. Det berodde nog också på en omsorgsfull matchning innan uppstartsmötet.
För Ramona själv har stödet också blivit värdefullt i hennes roll som god man.
– Jag har fått ett bollplank som lär känna min huvudman lite djupare och vi kan resonera om vad som är bäst och vem som gör vad. Personal som har huvudansvaret är ofta stressade.
Hon berättar att hon i början fungerade som en sambandscentral mellan huvudman, Stundare och personal, men att kontakten med tiden blivit allt mer naturlig och direkt.
Ramona tycker att fler gode män borde känna till möjligheten att anlita en Stundare som ett socialt tillskott i vardagen.
– Att den finns, att det är värdefullt med en och samma person som kommer; blir nästan som en anhörig eller vän. Att det är väldigt flexibelt utifrån huvudmannens behov och önskemål.
– Det är förhållandevis billigt efter rut-avdraget och fungerar för alla som har en ”normal” pension.
För de som inte har råd med tjänsten brukar Stunder ofta rekommendera ideella alternativ med volontärer, så som Röda korset eller Äldrekontakt. Många gånger kan också en Stundare lyfta en individ och uppmuntra till att delta i andra sociala sammanhang.
RFS och Stunder i samverkan för utvecklat stöd till gode män
- Läs mer om samarbetet här
- Som god man och medlem i RFS får du det 10:e besöket gratis.
För att ta del av rabatten anger du en kod. Logga in på Mina sidor för att ta del av koden. - Bli medlem i RFS
Var med och gör skillnad i Borlänge den 22 augusti!
Under Borlängedagarna kommer vi att finnas på plats med ett informationsbord och vi vill gärna ha dig med! Vi berättar om vår verksamhet och lyfter det viktiga arbetet som frivilliga samhällsarbetare gör varje dag. Att vara ställföreträdare eller stödperson är mer än ett uppdrag det är ett sätt att göra verklig skillnad i en annan människas liv. Vill du vara med och inspirera fler och dela dina erfarenheter? Hör av dig till oss!
Vi önskar er en fin sommar hoppas vi ses i Borlänge!
Hur kan vi bryta ensamhet?
Psykologen, föreläsaren och författaren Liria Ortiz ger i en föreläsning som RFS erbjuder alla medlemmar, råd och tips på hur vi som frivilliga samhällsarbetare kan bidra till att bryta ensamhet, utan att gå in i rollen av professionella behandlare eller vårdpersonal.
Hur kan jag bryta min egen ensamhet?
Liria Ortiz ger flera råd om hur jag kan bryta min egen ensamhet som kan sammanfattas i följande tre punkter:
- Att delta i olika aktiviteter beroende på egna intressen
- Att lära sig olika nya färdigheter för att ta kontakt med nya människor
- Acceptans och göra det bästa av ensamheten
Vad kan frivilliga samhällsarbetare göra?
Ensamhet har såväl psykiska, fysiska som sociala konsekvenser, och är något som många frivilliga samhällsarbetare stöter på i sina uppdrag. Det kan vara svårt att veta hur en ska göra för att hjälpa en brukare/klient eller huvudman att hitta vägar ut ur ensamheten och också att bryta den egna känslan av otillräcklighet inför detta.
Liria Ortiz talar i sin föreläsning om vikten av att som frivillig samhällsarbetare börja med att ta hand om sig själv och finna sätt att ta sig ur sin egen känsla av otillräcklighet och hon ger konkreta tips och råd på metoder för detta.
Hur kan vi bryta ensamhet?
Under föreläsningen kommer Liria Ortiz med många tips på hur vi kan bryta ensamhet. Det är viktigt att du som frivillig samhällsarbetare landar i din roll, att du inte är vare sig behandlare eller vårdpersonal, utan att du har en unik roll som medmänniska. Forskning visar att inta en lyssnande position kan ha stor effekt mot ensamhet. Som frivillig kan du erbjuda närvaro, gemenskap och stöd.
Det kan betyda mycket att exempelvis följa med någon första gången på en aktivitet för att personen ska våga delta. Det kan också handla om att lyssna när personen berättar om något svårt och att hjälpa personen med kontakt till vårdcentral eller en hjälplinje för vidare stöttning. Liria Ortiz talar om att de små handlingarna kan göra stor skillnad och att känna till vilka verksamheter som finns så att man kan guida vidare.
Vägar ut ur ensamhet
Avslutningsvis ägnar Liria Ortiz en del av föreläsningen åt hur en själv kan hitta vägar ut ur ensamhet, med en guide som kan vara mycket användbar för att kunna råda en brukare/klient/ huvudman kring hur hen kan ta sig vidare från ensamhet till gemenskap eller acceptans.
Ta del av alla Lirias råd
Denna artikel innehåller en bråkdel av Liria Ortiz råd.
Anmäl dig till oss här för att ta del av hela föreläsningen om hur vi kan bryta ensamhet. Är du medlem? Då har du möjlighet att få tillgång till hela Lirias Power Point som finns på mina sidor i Kunskapsbanken. Ni var också många som ställde frågor i samband med föreläsningen och svaren på dem finns nu samlade för medlemmar i Kunskapsbanken.
Sommarkväll på Flotten i Lomma!
Måndagen 8 juni bjöd Styrelsen in till medlemsträff på Flotten i Lomma. Det blev en väldigt trevlig kväll med intressanta samtal samtidigt som vi njöt av god räkmacka, musik och fantastisk natur längs med Höje år. Tack för att ni kom!
Nu är sommaren här för att stanna, många hälsningar från Styrelsen
Våra regelbundna möten med JO stärker arbetet för frihetsberövades rättigheter
Vi träffar Justitieombudsmannen (JO) minst två gånger per år för att diskutera situationen för frihetsberövade personer. Vid det senaste mötet lyftes bland annat sjukvården inom kriminalvården.
Lyckade exempel och utmaningar
Våra möten med JO har olika teman varje gång. Dagens tema var medborgare som är frihetsberövade och visade både på lyckade exempel och problem. En fråga som lyftes var kriminalvårdens sjukvård som fungerar väldigt bra på anstalt, men inte alls bra i polishäkten och arrest. En föreläsare hos JO kom också med ett allmänt yttrande om situationen i kriminalvården och den psykiatriska tvångsvården:
– Målbilden med att någon låses in på institution måste vara att hen är friskare än vid frihetsberövandet, men så är verkligen inte alltid fallet idag.
Ovärderliga möten för insyn
För RFS är mötena med JO ovärderliga för att vi ska få klarhet i hur det ser ut på de låsta institutionerna inom kriminalvården och den psykiatriska tvångsvården.
– Vi hjälper varandra att hålla uppsikt över väldigt utsatta gruppers rättigheter. Mötena med JO är ett tillfälle för oss att göra inspel utifrån våra medlemmars information och att få viktig information tillbaka om situationen för de mänskliga rättigheterna för frihetsberövade personer, säger Michell Malmgren, sakkunnig på psykiatriområdet.
Har du information att dela med JO?
Har du kunskap som vi borde framföra till JO gällande situationen för frihetsberövade personer inom kriminalvården eller den psykiatriska tvångsvården?
Kontakta Michell Malmgren för ärenden gällande den psykiatriska tvångsvården.
För ärenden gällande kriminalvården kontakta Thomas Karlsson.
Fakta om Justitieombudsmannen
- Justitieombudsmannen (JO), eller Riksdagens ombudsmän som de också kallas, ägnar sig åt tillsyn av att svenska myndigheter följer lagar och förordningar.
- En viktig uppgift för JO är att bevaka inlåsta personers rättigheter då det är statens mest långtgående ingrepp i medborgares liv.