Lyckad start för Nätverk Säter
Nätverk Säter har haft sin första träff och vilken start det blev! Sju deltagare samlades för en avslappnad och trevlig kväll med fika, erfarenhetsutbyte och många igenkännande samtal. Det märktes tydligt att behovet av att mötas och prata med andra i samma uppdrag är stort och efterlängtat.
Samtalen var både lärorika och underhållande, inte minst kring olika arbetssätt i olika kommuner. Här finns potential att dela kunskap även över kommungränserna.
Gruppen beslutade att träffas en gång i månaden, sista måndagen kl. 18.00. Nästa träff är 25 maj i Skönvik, där fokus förutom fortsatt samtal även blir en introduktion till Provisum, med stöd av deltagare med stor erfarenhet. Allt tyder på att Nätverk Säter har fått en riktigt fin start.
Kontaktperson: Horst Bodinger
Muckmässa på Österåker
Det är tidig morgon när vi är en liten trupp på tre personer från RFS som beger oss mot Österåker i taxi för att vara med på frigivningsmässa, eller muckmässa som den också kallas.
Resan till anstalten tar 36 minuter från T-centralen med bil och under den tiden hinner vi ha samtal om nu och då i kriminalvården. Thomas Ekbom från Tidskrift för Kriminalvård har varit med ända sedan 1969 och i samtalen med honom blir det påtagligt hur mycket som har ändrats i synen på de intagna, straff, överbeläggning och sänkningen av straffbarhetsåldern till 13 år.
Österåker – en byggarbetsplats
Väl framme är Österåkersanstalten en enda stor byggarbetsplats. Det som från början var en anstalt för 90 personer ska inom kort ge rum för 600 interner. Vägen in är kantad av säkerhetskontroller och en kort säkerhetskurs. Ett litet mjukt gosehundhuvud som ligger på en bänk vid säkerhetskontrollen och som kan träs över scanningapparaten när barn är på besök för att göra inpasseringen mindre skrämmande, gör intryck.
Aktiviteter inne på anstalten
Väl inne får vi guidning av en riktig eldsjäl bland personalen på anstalten som är ansvarig för frigivningsmässan och ett antal andra initiativ som kulturvecka, Österåkerspelen och Johhny Cashdagen, till minne av den store countryartisten som uppträdde på Österåker för 50 år sedan. Förberedelserna för frigivningsmässan startade redan i januari, berättar eldsjälen, med utskick till alla cirka 20 organisationer och myndigheter som är på plats.
Om årets mässa
Årets mässa pågår under två dagar och vi är med på dag två tillsammans med aktörer som RFSU, socialtjänsten, Sveriges schackförbund, Ankarstiftelsen, BUFFF och Skyddsvärnet. Under den första dagen var även Arbetsförmedlingen och Processkedjan på plats och framför allt Arbetsförmedlingen är saknade under dag två då många av de intagna har frågor om möjligheter till jobb.
Sveriges schackförbunds bord är annars i särklass det mest populära med intagna som snabbt plockar upp pjäserna och försjunker i en annan verklighet för en stund. Kvinnan som ansvarar för schackbordet berättar att de bedriver ett framgångsrikt projekt på anstalten med att lära ut schack, det hjälper de intagna att visualisera och tänka framåt, de får sitta och klura och tänka i lugn och ro för att sedan analysera partiet med sin motståndare, vilket främjar samarbete.
Det satsas och dras ned på samma gång
Även om det satsas på kriminalvården, tenderar samtalen att bli färre mellan vakter och intagna. En vårdare berättar att de numera är en halv personal per intagen mot tidigare 1,2 personer och i den nya delen av anstalten sitter personalen bakom larmad dörr så det blir en annan och mindre kontakt mellan vakter och intagna.
På frigivningsmässan är de intagna uppdelade i tre olika grupper som får en timme var på sig att besöka mässan. Det är tydligt att den bryter av i en annars likriktad vardag med överbeläggning och ombyggnationer som påverkar livet på anstalten på så vis att de sociala aktiviteterna nästan stannat av.
Intagnas syn på mässan
”Det är intressant med information om den hjälp som finns att få. Man hittar alltid några bord som passar en. Det bryter också isoleringen på avdelningen lite grann att få träffa andra än personalen, säger en av de intagna.” En annan intagen säger att: ” det känns bra att kunna få stöd i att planera framåt.”
Barnombudet
Jag träffar på anstaltens barnombud. Det är hon som har bakat fika till dagens mässa och som stickat gosehundhuvudet till scanningsapparaten i entrén. Hon visar mig en julkalender som många av de intagna valt att göra till sina barn med klistermärken och utrymmen för små lappar med meddelanden bakom varje lucka: ”pappa älskar dig”, ”hjälp mamma med frukost idag” och uppmaningar som ”krama din syster”.
Österåker fick först besked om att de skulle bli en av anstalterna som skulle ta emot 13–15 åringar, vilket bidragit till röran och inställda sociala aktiviteter. Men nu blir det istället Rosersberg och Täby som ska ta emot ungdomarna. Det är en overklighetskänsla att så unga barn ska trängas bakom kala väggar som dessa med den säkerhetsapparat som är, ungdomar som knappt vuxit ifrån längtan efter att få en egen adventskalender.
För oss som riksförbund kändes det oerhört värdefullt att få vara på plats en dag som denna och i någon liten mening bidra till att de intagna blir bättre förberedda på livet utanför murarna. Vi fick chansen att prata med många om insatsen biträdande övervakare, som långt ifrån alla kände till och förtroendemän, för de som är dömda till längre straff.
Faktaruta
- Vi organiserar förtroendemän som stöttar långtidsintagna,
- besökare på häkten och anstalter,
- biträdande övervakare som stöttar villkorligt frigivna.
- Kanske är något av dessa frivilliguppdrag något för dig?
Regeringen går vidare med förslag trots Lagrådets kritik
Just nu ligger ett förslag på bordet hos Sveriges riksdag som innebär att barn, så unga som 13 år, ska kunna dömas till fängelse. Detta sker trots skarp kritik från Lagrådet, experter och flera remissinstanser. Regeringens förslag som inte anses förenligt med grundlagen bortser också från Barnkonventionen som ska skydda barns rättigheter.
Kritik från Lagrådet
Lagrådet har tidigare avstyrkt lagförslaget i sin helhet vilket är ytterst ovanligt. Regeringens förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år har kritiserats hårt av Lagrådet för bland annat:
• Underlaget är bristfälligt och uppfyller inte grundlagens krav
• Förslaget riskerar att öka ungdomsbrottsligheten och pressa ner den till yngre barn
• Det kan strida mot regeringsformen och barnkonventionen
• Det ökar risken för felaktiga frihetsberövanden av barn
RFS remissvar
Som remissinstans har vi, tillsammans med alla remissinstanser, avstyrkt förslaget i vårt remissvar. Du hittar det här
Agera för barns rättigheter inför kommande beslut
Till dig som inte vill se barn i svenska fängelser. Du kan göra skillnad genom att skicka ett mejl till riksdagsledamöter.
Här finns ett färdigt mejl för dig att skriva under och skicka till riksdagsledamöter
Brevet mejlar du till våra riksdagsledamöter och deras uppgifter hittar du här.
Dalarnas frivilliga samhällsarbetare, Överförmyndare i samverkan i Borlänge
Under mötet presenterade Victor Lissola Nilsson sig som ny verksamhetschef, en roll han tillträtt i augusti 2025. Viktor är bosatt i Falun och har en bred bakgrund inom offentlig verksamhet. Han har tidigare varit chef inom äldreomsorgen, arbetat inom socialtjänsten med barn samt haft tjänst inom Frivården/Kriminalvården, där han även har erfarenhet och mött biträdande övervakare i sin vardag. Tyvärr fanns ingen av våra medlemmar som också är biträdande övervakare på plats denna gång.
Vi fick en uppskattad genomgång av aktuella frågor på kansliet samt vilka ärenden som för närvarande handläggs. Marcus Boström, samordnare och jurist, redogjorde för sin roll och besvarade flera sakfrågor från deltagarna.
Bland de förslag som framfördes från vår sida fanns önskemål om att tydligare visualisera granskningsläget, både på hemsidan och i Provisum, för att skapa ökad transparens och bättre överblick.
Nicole Skoglund, som ansvarar för rekrytering, berättade om arbetet i verktyget Recruto och informerade om att en rekryteringsplan för hösten nu tas fram. Behovet av nya ställföreträdare är stort i dagsläget saknar cirka 150 ärenden en ställföreträdare, samtidigt som det finns människor som behöver stöd. Vi samtalade kort om vad detta innebär för den enskilde och konstaterade att socialtjänsten ytterst har ansvar i dessa situationer.
Marcus informerade även om en ny utbildningsplan som håller på att formas, där grundutbildningar planeras att genomföras kvartalsvis. Från lokalföreningens sida uttryckte vi att vi gärna medverkar och stöttar på plats, så att nya ställföreträdare kan komma in i sina uppdrag och få tidigt stöd. Vikten av nätverkande betonades gemensamt.
Vi påminde också om att all mejlkommunikation ska gå via ois@borlange.se, så att ärenden hamnar hos rätt team. Den kommande grundutbildningen den 27 maj kl. 13.30–16.30 kommer kansliet att skicka ut länk till, och för den som vill ta del av utbildningen i efterhand erbjuds möjlighet till retrospektivt deltagande den 2 juni. Mer information kommer via mejl och i Provisum.
Avslutningsvis lyfte Victor vikten av fortsatt digitalisering och talade varmt om Provisum som ett verktyg och en möjlighet för de ställföreträdare som vill arbeta mer digitalt.
Lokalt nätverk i Gagnef stärker ställföreträdare genom gemenskap och erfarenhetsutbyte
Nyligen samlades Nätverk Gagnef hemma hos vår medlem Helen för en uppskattad träff där kollegor fick möjlighet att lära känna varandra, dela erfarenheter och stötta varandra i sina uppdrag som ställföreträdare. Träffen präglades av engagemang, öppenhet och en stark känsla av gemenskap precis det som nätverksarbetet syftar till att skapa. Ett varmt tack riktas till Helen, som generöst öppnade sitt hem och som också har tackat ja till rollen som kontaktperson för Gagnef. Hennes engagemang är ett viktigt tillskott för att bygga upp en stabil och levande lokal närvaro i kommunen.
Arbetet med lokala nätverk fortsätter nu i snabb takt. Nästa nätverksträffar planeras i Säter, Borlänge och Falun, vilket markerar ett spännande steg i utvecklingen av föreningens lokala struktur.
Syfte och arbetssätt för ställföreträdarnätverken
För att möjliggöra lokal närvaro och stärka gemenskapen inom föreningen utses kontaktpersoner i varje kommun. Dessa fungerar som lokala samordnare och ambassadörer för föreningens arbete.
Kontaktpersonens roll och ansvar är att:
- Initiera och bjuda in till lokala mingel- eller caféträffar för medlemmar.
- Vara en länk mellan medlemmarna och styrelsen genom att fånga upp frågor, idéer och behov.
- Bidra till att sprida information om föreningens verksamhet lokalt.
Styrelsens stöd till kontaktpersonerna innebär:
- Administrativ hjälp, exempelvis utskick av inbjudningar och tillgång till material.
- Tillgång till styrelserepresentant för dialog och stöd vid behov.
Samverkan, uppföljning och lärande
Två gånger per år, på våren och hösten, hålls gemensamma avstämningar mellan kontaktpersonerna och styrelsen. Dessa möten syftar till att:
- Utvärdera hur arbetet fungerar.
- Dela erfarenheter och goda exempel.
- Identifiera behov av stöd eller förändringar.
- Planera kommande aktiviteter.
Arbetssättet är under utveckling och ses som ett gemensamt lärande. Vid varje avstämning reflekterar vi över vad som fungerat bra och vad som kan förbättras. Målet är att skapa en hållbar struktur som stärker föreningens lokala närvaro och ökar medlemsengagemanget över tid.
Välkommen till vår nya hemsida
Ny hemsida, smartare innehåll och en helt ny kunskapsbank. Vad kul att du är här, välkommen in och upptäck!
Vi har jobbat med den här ett bra tag, och nu är den äntligen på plats. Vår tanke har varit enkel: det ska vara lätt att hitta rätt, lätt att förstå och lätt att använda. Färre klick, tydligare struktur och en smidigare upplevelse helt enkelt.
Samtidigt har vi passat på att uppdatera och vässa våra texter, så att de känns aktuella och relevanta. Dessutom har vi gett hemsidan ett helt nytt utseende som vi hoppas ska kännas både fräscht och inbjudande.
Ta gärna en rundtur. Vi hoppas att du snabbt hittar det du söker, och kanske något nytt som fångar ditt intresse.
Nyhet: en Kunskapsbank att utforska
I samband med lanseringen introducerar vi också vår nya Kunskapsbank. En plats som kommer att fyllas med stöd och inspiration för dig som är medlem.
Här har vi samlat allt på ett ställe: uppdaterad information, smarta mallar, konkreta tips och fördjupande material som en hjälp i ditt viktiga frivilliguppdrag. Tanken är att du snabbt ska kunna hitta det du behöver.
För dig som är medlem
Logga gärna in och kika runt i Kunskapsbanken. Du hittar Kunskapsbanken som inloggad på Mina sidor i My Club. Även Mina sidor har uppdaterats för att göra det enklare för dig som medlem, för alla förtroendevalda och där hoppas vi att du kommer att hitta mycket som är användbart.
Läs mer och logga in här: Mina sidor – RFS
Mer information hittar du också i senaste medlemsnytt.
Är du inte medlem i vår lokalförening? Varmt välkommen att bli det här nedan.
Bli medlem hos oss
Som medlem får du försäkring, stöd, erfarenhetsutbyte och kunskapspåfyllning. Framför allt är du inte ensam i ditt uppdrag, vi har medlemmar och lokalföreningar runt om i landet. Välkommen som medlem!
Ny lagstiftning för ställföreträdare. Vad gäller för mig som god man?
Äntligen händer det! Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare har länge framfört behovet av en moderniserad lagstiftning för gode män och förvaltare för att säkerställa en rättssäker ordning för de cirka 127 000 individer som idag är beroende av en ställföreträdare.
Det är fortfarande mycket som inte är helt klart men för att reda i frågan har vi sammanfattat aktuell information om vad som gäller för dig som är god man och förvaltare idag och för dig som är på väg att bli ny god man eller förvaltare.
Vad innebär förändringarna för dig som redan har ett uppdrag?
- Tydligare ramar för uppdraget – vad du ska göra och hur du ska arbeta preciseras tydligare i lagtexten.
- Större fokus på huvudmannens vilja och välbefinnande – du ska aktivt beakta huvudmannens vilja eller förmodade inställning i allt arbete.
- Ökad informationsskyldighet – du ska löpande hålla huvudmannen informerad, om det inte finns särskilda skäl att låta bli.
- Utbildningskrav – alla som förordnas ska genomgå utbildning inom tre månader.
- Tydligare tillsyn och krav på redovisning – årsberättelser och årsräkningar skärps och granskas mer strukturerat.
- Nationellt register – du kommer att finnas i ett statligt register som kan göra det enklare att visa din behörighet.
Vad blir skillnaden för dig som funderar på att bli god man och ta ett uppdrag?
Om du tar ett uppdrag efter att lagen trätt i kraft kommer du att:
- Få obligatorisk utbildning inom tre månader efter förordnande.
- Arbeta under tydligare regler om vad uppdraget omfattar.
- Få stöd från en ny statlig myndighet som ska ge vägledning, föreskrifter och utbildning.
- Få enklare sätt att visa behörighet genom det nationella ställföreträdarregistret.
- Möta högre krav på dokumentation och återkoppling till huvudmannen.
När kommer lagstiftningen att träda i kraft?
De flesta lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Detta är regeringens förslag i lagrådsremissen. Riksdagen måste fatta beslut innan det blir slutgiltigt.
Vad behöver du ha koll på just nu?
Just nu behöver du:
- Följa lagstiftningsprocessen fram till riksdagens beslut.
- Utgå från dagens regler tills den nya lagen är beslutad och träder i kraft.
- Vara beredd på kommande utbildningskrav och tydligare uppdragsbeskrivningar.
- Hålla kontakt med din överförmyndare som kommer att informera om förändringar.
Var och när kan du få ny information?
Du kommer att få uppdaterad information från:
- Din kommuns överförmyndare – de ansvarar för att informera ställföreträdare.
- Regeringen och riksdagen – när lagstiftningsprocessen går vidare.
- Den nya statliga myndigheten (när den inrättas) – den ska ge utbildning och vägledning.
- RFS (Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare) – vi följer utvecklingen och informerar våra medlemmar.
Din guide till Rollkoll - vem gör vad?
Rollkoll är ett tryckt material för den som vill veta mer om vad en god man och förvaltare gör. Det ska fungera som ett stöd för huvudmän, gode män, anhöriga och andra som vill veta mer om sina rättigheter och befogenheter.
Vad är Rollkoll?
Rollkoll är ett informationsmaterial om godmanskap och förvaltarskap. Materialet är tvådelat och vänder sig till:
- Dig som är huvudman (har god man/förvaltare)
- Dig som möter personer som har gode män/förvaltare eller är god man/förvaltare
Syftet med Rollkoll
Rollkoll är skapat för att hjälpa läsaren att förstå vilka uppdrag och ansvar som en god man eller förvaltare har. Materialet ska minska risken för missförstånd och konflikter genom att tydliggöra:
- Vilken hjälp huvudmannen har rätt att få av en god man eller förvaltare
- Vad olika aktörer ska – och inte ska – göra i relation till huvudmannen
Rollkoll svarar på frågor om godmanskap och förvaltarskap
Rollkoll svarar på viktiga frågor som vad ett godmanskap är och går igenom godmanskapets tre delar – vad förvalta egendom, bevaka rätt och sörja för person innebär i praktiken.
Rollkoll för huvudmän
Materialet för huvudmän fungerar som en guide för den som har en god man och vill veta mer om sina rättigheter. Det går igenom vilken hjälp du kan få av en god man eller förvaltare. Det beskriver också skillnaderna mellan dessa uppdrag, hur du ansöker om god man och vad det kostar. I slutet finns vanliga frågor och svar samt en ordlista.
Rollkoll för aktörer
Rollkoll för aktörer ska vara ett stöd för den som är god man/förvaltare, anhörig, kontaktperson, personlig assistent eller personal inom boendeverksamhet och som har funderingar kring de olika rollerna. Det svarar på frågor som hur beslut tas om godmanskap, vilka uppgifter en god man har och inte har, skillnaden mellan ett godmanskap och ett förvaltarskap, arvode med mera. Det innehåller också en användbar lista gällande vem som kan utföra vilken uppgift när en person har god man och vanliga frågor och svar.
Frågor och svar om Rollkoll
Vem är Rollkoll till för?
Gode män, Förvaltare, Huvudmän.
Anhöriga till personer med god man eller förvaltare.
Personal inom socialtjänst eller vård som olika boenden, hemtjänst och andra aktörer runt huvudmannen.
Vilka frågor besvaras i Rollkoll?
Vad gör en god man eller förvaltare?
Vad är skillnaden mellan godmanskap och förvaltarskap?
Vilka rättigheter har huvudmannen?
Hur kan anhöriga stötta på bästa sätt?
Hur fungerar redovisning, arvode och kontakt med överförmyndaren?
Hur kan man bli god man?
Hur får jag tag på Rollkoll?
Materialet finns att beställa som tryckt häfte eller att ladda ner som PDF från vår webbplats.
Varför är Rollkoll viktig?
Den ger trygghet, tydlighet och vägledning – oavsett om du är ny i rollen eller har erfarenhet sedan tidigare.
Bakgrunden till Rollkoll
- RFS bedrev projektet Rollkoll med medel från Arvsfonden mellan 2013–2016.
- Syftet var att förtydliga rollfördelningen mellan gode män/förvaltare och andra aktörer kring unga huvudmän med psykiska funktionsnedsättningar.
- Under projektets andra året togs två skriftliga material och en film fram.
- I Rollkoll projektet samarbetade RFS med RFS lokalföreningar, Schizofreniförbundet, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, Riksförbundet Attention, Sveriges kommuner och landsting, flertalet kommuner med flera.
"Som förtroendeman bryter du den intagnas isolering"
I rollen som förtroendeman kan du göra stor skillnad för en intagen person. Märta Frank, RFS sakkunniga inom kriminalvårdsområdet berättar mer om vad en förtroendeman gör i sitt uppdrag.
Berätta varför man ska bli förtroendeman?
Förtroendeman ska du bli om du både vill stödja en enskild individ under personens tid på anstalt och för att lära dig mer om hur myndigheter och samhället i stort fungerar.
Vilken skillnad kan du göra?
– Skillnaden kan vara livsavgörande! Du gör en stor skillnad för människan som du lär känna och genom det samarbete ni bygger upp.
Vad innebär uppdraget rent konkret?
Du kommer främst ha kontakt med personen via telefon och brev. Besök kan också förekomma. Du kommer både fungera som ett socialt och praktiskt stöd. Din roll blir att lära känna, lyssna och även hjälpa till att undersöka vissa saker inför tiden efter fängelsevistelsen för att förbereda personen på livet i frihet.
Varför finns uppdraget?
Uppdraget som förtroendeman finns för att bryta den intagnas isoleringen, något som lätt kan uppstå vid ett fängelsestraff. Uppdraget är även ett sätt att stimulera till olika diskussioner, finna gemensamma intressen som kan öka motivationen att arbeta för sig själv och göra det bästa av tiden inför frigivningen.
Vem rekommenderar du att bli förtroendeman?
Du som har tålamod, är en god lyssnare och tror på människans förmåga att förändra sig.
Hur ser samarbetet med kriminalvården ut för den som blir förtroendeman?
Du kommer ha kontakt med en frivårdshandläggare på frivården som har ansvar över ärendet och som är ditt bollplank under hela uppdraget. Vid kontakt med klienten har du inledningsvis kontakt med personal på anstalten och därefter gör man en planering mellan dig och din klient om tider att ringa på.
På vilket sätt finns RFS till för den som är förtroendeman?
Genom våra lokalföreningar kan du träffa andra med liknande uppdrag som du kan dela erfarenheter med. Du är också välkommen att höra av dig till RFS kansli som kan svara på generella frågor.
Länkar
Studiecirklar ger intagna trygghet i privatekonomin och en tro på sig själva
Sedan 2017 har Thomas Karlsson, studiesansvarig på RFS, utbildat i vardagsekonomi på anstalterna Täby, Österåker, Beateberg samt häktena Huddinge och Kronoberg.
Cirklarna, som bedrivs under ASV-tid (annan strukturerad verksamhet) består av fyra träffar à tre timmar. Mellan träffarna finns möjlighet att få hjälp av en budget- och skuldrådgivare, som även deltar vid sista tillfället.
– Det handlar om att skapa förtroende. När deltagarna inser att det går att göra något åt skulderna, får de hopp och vågar tro på sig själva, säger Thomas.
Vanliga frågor
Vanliga frågor handlar om hur man gör en budget, hur man hanterar skulder och vilka rättigheter och möjligheter man har som skuldsatt.
– Många är faktiskt väldigt motiverade att ta tag i sin situation. Det visar att man vill göra rätt för sig. Att få hjälpa någon att förstå sin ekonomi och se hur de får tillbaka tron på sig själva – det är det bästa med jobbet, säger Thomas.
Utbildningen gör skillnad
Att utbildningarna uppskattas märks inte minst genom att anstalterna hör av sig och önskar fler tillfällen, ibland till och med en hemställan om att träffa utbildarna för personlig rådgivning med intagna. Syftet är att stärka individers kunskap och trygghet i sin privatekonomi – ett viktigt steg mot ett självständigt liv efter frigivning.
– När man ser att någon går från uppgivenhet till att faktiskt känna hopp – det är stort. Det här arbetet är jätteviktigt, både för individen och för samhället, säger Thomas.
Frågor och svar
Vilka studiecirklar har RFS?
I dagsläget utbildar RFS cirkelledare i Vardagsekonomi. Den riktar sig till intagna på häkte och anstalt.
Vad är en studiecirkel?
I en studiecirkel kan människor med ett gemensamt intresse träffas för att lära sig mera – av varandra, av studiematerialet och av eventuella övriga medverkande.
Vilken är cirkelledarens roll?
Cirkelledarens främsta uppgift är att organisera de gemensamma studierna. Cirkelledarens roll är inte densamma som en lärares roll. Det är naturligtvis bra om ledaren är ämneskunnig, men det är inte nödvändigt. Ämneskunskapen kan hämtas från studiematerialet, av en deltagare som är kunnig inom området och förberett sig eller från en inbjuden fackman.
Har RFS samarbete med studieförbund?
RFS har ett samarbetsavtal med studieförbundet ABF. Det innebär bland annat att ABF kan hjälpa oss med våra studiecirklar. Om du tar kontakt med ABF på lokal nivå så kan de hjälpa er att organisera studiecirkeln och så kan de berätta vad som gäller, om det till exempel finns några lokala regler att tänka på. ABF anordnar också utbildningar för cirkelledare över hela landet.
Kan man samarbeta med ett annat studieförbund?
Vissa föreningen har upparbetade samarbeten med andra studieförbund och det är fritt för föreningen att välja annat studieförbund.
