RFS i nytt samarbete med Verdandi
RFS har inlett ett nytt samarbete med Verdandi, arbetarnas socialpolitiska organisation. Verdandi anordnar en rad olika sociala aktiviteter över hela landet som kan vara av intresse för RFS gode män och förvaltare, biträdande övervakare och kontaktpersoner att tipsa huvudmän/klienter/medmänniskor om.
Aktiviteter hos Verdandi
Verdandi har en mängd olika aktiviteter för medlemmar och icke-medlemmar i form av social kamratverksamhet och utbildningar över hela landet. Det rör sig om matlagning, gemenskapskapsluncher, kurser i teater, podcast-verkstad, läxläsning, dans, körsång, utflykter och friluftsaktiviteter. Aktiviteter som kan vara av intresse för både ställföreträdare, biträdande övervakare och kontaktpersoner att tipsa vidare om.
Rättvisekontor och handbok
Verdandi har också en Rättvisekontorsverksamhet som hjälper till med myndighetskontakter, att fylla i knepiga blanketter och hjälp med navigering i samhället. För att motverka skuldsättningen bland unga har Verdandi, med stöd från Konsumentverket, genomfört projektet “Koll på läget“ och tagit fram en e-handbok som kan vara en hjälp i samarbetet mellan gode män/förvaltare och huvudmän.
RFS samarbete med Verdandi
RFS inleder vårt nya samarbete med Verdandi med att hålla ett gemensamt panelsamtal på Järvaveckan. Panelsamtalet kommer att handla om civilsamhället som kraft i oroliga tider – tillit, rättvisa och vägen framåt. Mats Einerstam, vice ordförande i RFS deltar tillsammans med representanter från Verdandi, SIMON, Fremia och KSAN.
RFS i Förbundsnytt
RFS:s Förbundssekreterare Fredrik Nilsson intervjuas i nya Förbundsnytt, Verdandis nyhetsbrev. Fredrik lyfter vikten av samarbeten som det med Verdandi för att nå ut brett: ”Kunskap är en viktig del till att fler ska hitta våra uppdrag”, säger han och lyfter också upp stoltheten över det som sker på lokal nivå i form av samarbeten mellan lokalföreningar, överförmyndare, patientnämnder och frivården. Läs hela artikeln med Fredrik.
Muckmässa på Österåker
Det är tidig morgon när vi är en liten trupp på tre personer från RFS som beger oss mot Österåker i taxi för att vara med på frigivningsmässa, eller muckmässa som den också kallas.
Resan till anstalten tar 36 minuter från T-centralen med bil och under den tiden hinner vi ha samtal om nu och då i kriminalvården. Thomas Ekbom från Tidskrift för Kriminalvård har varit med ända sedan 1969 och i samtalen med honom blir det påtagligt hur mycket som har ändrats i synen på de intagna, straff, överbeläggning och sänkningen av straffbarhetsåldern till 13 år.
Österåker – en byggarbetsplats
Väl framme är Österåkersanstalten en enda stor byggarbetsplats. Det som från början var en anstalt för 90 personer ska inom kort ge rum för 600 interner. Vägen in är kantad av säkerhetskontroller och en kort säkerhetskurs. Ett litet mjukt gosehundhuvud som ligger på en bänk vid säkerhetskontrollen och som kan träs över scanningapparaten när barn är på besök för att göra inpasseringen mindre skrämmande, gör intryck.
Aktiviteter inne på anstalten
Väl inne får vi guidning av en riktig eldsjäl bland personalen på anstalten som är ansvarig för frigivningsmässan och ett antal andra initiativ som kulturvecka, Österåkerspelen och Johhny Cashdagen, till minne av den store countryartisten som uppträdde på Österåker för 50 år sedan. Förberedelserna för frigivningsmässan startade redan i januari, berättar eldsjälen, med utskick till alla cirka 20 organisationer och myndigheter som är på plats.
Om årets mässa
Årets mässa pågår under två dagar och vi är med på dag två tillsammans med aktörer som RFSU, socialtjänsten, Sveriges schackförbund, Ankarstiftelsen, BUFFF och Skyddsvärnet. Under den första dagen var även Arbetsförmedlingen och Processkedjan på plats och framför allt Arbetsförmedlingen är saknade under dag två då många av de intagna har frågor om möjligheter till jobb.
Sveriges schackförbunds bord är annars i särklass det mest populära med intagna som snabbt plockar upp pjäserna och försjunker i en annan verklighet för en stund. Kvinnan som ansvarar för schackbordet berättar att de bedriver ett framgångsrikt projekt på anstalten med att lära ut schack, det hjälper de intagna att visualisera och tänka framåt, de får sitta och klura och tänka i lugn och ro för att sedan analysera partiet med sin motståndare, vilket främjar samarbete.
Det satsas och dras ned på samma gång
Även om det satsas på kriminalvården, tenderar samtalen att bli färre mellan vakter och intagna. En vårdare berättar att de numera är en halv personal per intagen mot tidigare 1,2 personer och i den nya delen av anstalten sitter personalen bakom larmad dörr så det blir en annan och mindre kontakt mellan vakter och intagna.
På frigivningsmässan är de intagna uppdelade i tre olika grupper som får en timme var på sig att besöka mässan. Det är tydligt att den bryter av i en annars likriktad vardag med överbeläggning och ombyggnationer som påverkar livet på anstalten på så vis att de sociala aktiviteterna nästan stannat av.
Intagnas syn på mässan
”Det är intressant med information om den hjälp som finns att få. Man hittar alltid några bord som passar en. Det bryter också isoleringen på avdelningen lite grann att få träffa andra än personalen, säger en av de intagna.” En annan intagen säger att: ” det känns bra att kunna få stöd i att planera framåt.”
Barnombudet
Jag träffar på anstaltens barnombud. Det är hon som har bakat fika till dagens mässa och som stickat gosehundhuvudet till scanningsapparaten i entrén. Hon visar mig en julkalender som många av de intagna valt att göra till sina barn med klistermärken och utrymmen för små lappar med meddelanden bakom varje lucka: ”pappa älskar dig”, ”hjälp mamma med frukost idag” och uppmaningar som ”krama din syster”.
Österåker fick först besked om att de skulle bli en av anstalterna som skulle ta emot 13–15 åringar, vilket bidragit till röran och inställda sociala aktiviteter. Men nu blir det istället Rosersberg och Täby som ska ta emot ungdomarna. Det är en overklighetskänsla att så unga barn ska trängas bakom kala väggar som dessa med den säkerhetsapparat som är, ungdomar som knappt vuxit ifrån längtan efter att få en egen adventskalender.
För oss som riksförbund kändes det oerhört värdefullt att få vara på plats en dag som denna och i någon liten mening bidra till att de intagna blir bättre förberedda på livet utanför murarna. Vi fick chansen att prata med många om insatsen biträdande övervakare, som långt ifrån alla kände till och förtroendemän, för de som är dömda till längre straff.
Faktaruta
- Vi organiserar förtroendemän som stöttar långtidsintagna,
- besökare på häkten och anstalter,
- biträdande övervakare som stöttar villkorligt frigivna.
- Kanske är något av dessa frivilliguppdrag något för dig?
Din guide till Rollkoll - vem gör vad?
Rollkoll är ett tryckt material för den som vill veta mer om vad en god man och förvaltare gör. Det ska fungera som ett stöd för huvudmän, gode män, anhöriga och andra som vill veta mer om sina rättigheter och befogenheter.
Vad är Rollkoll?
Rollkoll är ett informationsmaterial om godmanskap och förvaltarskap. Materialet är tvådelat och vänder sig till:
- Dig som är huvudman (har god man/förvaltare)
- Dig som möter personer som har gode män/förvaltare eller är god man/förvaltare
Syftet med Rollkoll
Rollkoll är skapat för att hjälpa läsaren att förstå vilka uppdrag och ansvar som en god man eller förvaltare har. Materialet ska minska risken för missförstånd och konflikter genom att tydliggöra:
- Vilken hjälp huvudmannen har rätt att få av en god man eller förvaltare
- Vad olika aktörer ska – och inte ska – göra i relation till huvudmannen
Rollkoll svarar på frågor om godmanskap och förvaltarskap
Rollkoll svarar på viktiga frågor som vad ett godmanskap är och går igenom godmanskapets tre delar – vad förvalta egendom, bevaka rätt och sörja för person innebär i praktiken.
Rollkoll för huvudmän
Materialet för huvudmän fungerar som en guide för den som har en god man och vill veta mer om sina rättigheter. Det går igenom vilken hjälp du kan få av en god man eller förvaltare. Det beskriver också skillnaderna mellan dessa uppdrag, hur du ansöker om god man och vad det kostar. I slutet finns vanliga frågor och svar samt en ordlista.
Rollkoll för aktörer
Rollkoll för aktörer ska vara ett stöd för den som är god man/förvaltare, anhörig, kontaktperson, personlig assistent eller personal inom boendeverksamhet och som har funderingar kring de olika rollerna. Det svarar på frågor som hur beslut tas om godmanskap, vilka uppgifter en god man har och inte har, skillnaden mellan ett godmanskap och ett förvaltarskap, arvode med mera. Det innehåller också en användbar lista gällande vem som kan utföra vilken uppgift när en person har god man och vanliga frågor och svar.
Frågor och svar om Rollkoll
Vem är Rollkoll till för?
Gode män, Förvaltare, Huvudmän.
Anhöriga till personer med god man eller förvaltare.
Personal inom socialtjänst eller vård som olika boenden, hemtjänst och andra aktörer runt huvudmannen.
Vilka frågor besvaras i Rollkoll?
Vad gör en god man eller förvaltare?
Vad är skillnaden mellan godmanskap och förvaltarskap?
Vilka rättigheter har huvudmannen?
Hur kan anhöriga stötta på bästa sätt?
Hur fungerar redovisning, arvode och kontakt med överförmyndaren?
Hur kan man bli god man?
Hur får jag tag på Rollkoll?
Materialet finns att beställa som tryckt häfte eller att ladda ner som PDF från vår webbplats.
Varför är Rollkoll viktig?
Den ger trygghet, tydlighet och vägledning – oavsett om du är ny i rollen eller har erfarenhet sedan tidigare.
Bakgrunden till Rollkoll
- RFS bedrev projektet Rollkoll med medel från Arvsfonden mellan 2013–2016.
- Syftet var att förtydliga rollfördelningen mellan gode män/förvaltare och andra aktörer kring unga huvudmän med psykiska funktionsnedsättningar.
- Under projektets andra året togs två skriftliga material och en film fram.
- I Rollkoll projektet samarbetade RFS med RFS lokalföreningar, Schizofreniförbundet, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, Riksförbundet Attention, Sveriges kommuner och landsting, flertalet kommuner med flera.
"Som förtroendeman bryter du den intagnas isolering"
I rollen som förtroendeman kan du göra stor skillnad för en intagen person. Märta Frank, RFS sakkunniga inom kriminalvårdsområdet berättar mer om vad en förtroendeman gör i sitt uppdrag.
Berätta varför man ska bli förtroendeman?
Förtroendeman ska du bli om du både vill stödja en enskild individ under personens tid på anstalt och för att lära dig mer om hur myndigheter och samhället i stort fungerar.
Vilken skillnad kan du göra?
– Skillnaden kan vara livsavgörande! Du gör en stor skillnad för människan som du lär känna och genom det samarbete ni bygger upp.
Vad innebär uppdraget rent konkret?
Du kommer främst ha kontakt med personen via telefon och brev. Besök kan också förekomma. Du kommer både fungera som ett socialt och praktiskt stöd. Din roll blir att lära känna, lyssna och även hjälpa till att undersöka vissa saker inför tiden efter fängelsevistelsen för att förbereda personen på livet i frihet.
Varför finns uppdraget?
Uppdraget som förtroendeman finns för att bryta den intagnas isoleringen, något som lätt kan uppstå vid ett fängelsestraff. Uppdraget är även ett sätt att stimulera till olika diskussioner, finna gemensamma intressen som kan öka motivationen att arbeta för sig själv och göra det bästa av tiden inför frigivningen.
Vem rekommenderar du att bli förtroendeman?
Du som har tålamod, är en god lyssnare och tror på människans förmåga att förändra sig.
Hur ser samarbetet med kriminalvården ut för den som blir förtroendeman?
Du kommer ha kontakt med en frivårdshandläggare på frivården som har ansvar över ärendet och som är ditt bollplank under hela uppdraget. Vid kontakt med klienten har du inledningsvis kontakt med personal på anstalten och därefter gör man en planering mellan dig och din klient om tider att ringa på.
På vilket sätt finns RFS till för den som är förtroendeman?
Genom våra lokalföreningar kan du träffa andra med liknande uppdrag som du kan dela erfarenheter med. Du är också välkommen att höra av dig till RFS kansli som kan svara på generella frågor.
Länkar
Studiecirklar ger intagna trygghet i privatekonomin och en tro på sig själva
Sedan 2017 har Thomas Karlsson, studiesansvarig på RFS, utbildat i vardagsekonomi på anstalterna Täby, Österåker, Beateberg samt häktena Huddinge och Kronoberg.
Cirklarna, som bedrivs under ASV-tid (annan strukturerad verksamhet) består av fyra träffar à tre timmar. Mellan träffarna finns möjlighet att få hjälp av en budget- och skuldrådgivare, som även deltar vid sista tillfället.
– Det handlar om att skapa förtroende. När deltagarna inser att det går att göra något åt skulderna, får de hopp och vågar tro på sig själva, säger Thomas.
Vanliga frågor
Vanliga frågor handlar om hur man gör en budget, hur man hanterar skulder och vilka rättigheter och möjligheter man har som skuldsatt.
– Många är faktiskt väldigt motiverade att ta tag i sin situation. Det visar att man vill göra rätt för sig. Att få hjälpa någon att förstå sin ekonomi och se hur de får tillbaka tron på sig själva – det är det bästa med jobbet, säger Thomas.
Utbildningen gör skillnad
Att utbildningarna uppskattas märks inte minst genom att anstalterna hör av sig och önskar fler tillfällen, ibland till och med en hemställan om att träffa utbildarna för personlig rådgivning med intagna. Syftet är att stärka individers kunskap och trygghet i sin privatekonomi – ett viktigt steg mot ett självständigt liv efter frigivning.
– När man ser att någon går från uppgivenhet till att faktiskt känna hopp – det är stort. Det här arbetet är jätteviktigt, både för individen och för samhället, säger Thomas.
Frågor och svar
Vilka studiecirklar har RFS?
I dagsläget utbildar RFS cirkelledare i Vardagsekonomi. Den riktar sig till intagna på häkte och anstalt.
Vad är en studiecirkel?
I en studiecirkel kan människor med ett gemensamt intresse träffas för att lära sig mera – av varandra, av studiematerialet och av eventuella övriga medverkande.
Vilken är cirkelledarens roll?
Cirkelledarens främsta uppgift är att organisera de gemensamma studierna. Cirkelledarens roll är inte densamma som en lärares roll. Det är naturligtvis bra om ledaren är ämneskunnig, men det är inte nödvändigt. Ämneskunskapen kan hämtas från studiematerialet, av en deltagare som är kunnig inom området och förberett sig eller från en inbjuden fackman.
Har RFS samarbete med studieförbund?
RFS har ett samarbetsavtal med studieförbundet ABF. Det innebär bland annat att ABF kan hjälpa oss med våra studiecirklar. Om du tar kontakt med ABF på lokal nivå så kan de hjälpa er att organisera studiecirkeln och så kan de berätta vad som gäller, om det till exempel finns några lokala regler att tänka på. ABF anordnar också utbildningar för cirkelledare över hela landet.
Kan man samarbeta med ett annat studieförbund?
Vissa föreningen har upparbetade samarbeten med andra studieförbund och det är fritt för föreningen att välja annat studieförbund.
Rollkoll 2.0 – nu i omarbetad och uppdaterad version
Vi har uppdaterat vårt populära material Rollkoll. Version 2.0 är lättläst, har nya, inkluderande illustrationer och lyfter tydligare de komplexiteter som finns inom godmanskap och förvaltarskap. Välkommen att utforska nya Rollkoll!
Rollkoll är RFS material som tydliggör vem som gör vad i relation till huvudmannen. Det är ett tryckt material om gode mäns och förvaltares roll. Rebecca Hedström, sakkunnig på ställföreträdarområdet hos RFS, har varit med och utvecklat nya Rollkoll.
Vad är nytt i Rollkoll 2.0?
Rebecca berättar att arbetet med att förnya och uppdatera Rollkoll fokuserat på läsupplevelse, tillgänglighet och mångfald. Några av de största förändringarna:
- Tydligare struktur och klarspråk – gör materialet mer lättillgängligt.
- Nya illustrationer – visar människor och mångfald på ett bättre sätt.
- Korrigerade faktafel – uppdaterad och korrekt information.
- Förtydligade uppdragsdelar – vad som faktiskt ingår i ett uppdrag som god man eller förvaltare.
Rollkoll 2.0 lyfter komplexiteten i godmans- och förvaltaruppdragen
Rebecca berättar att man i nya Rollkoll också försökt framhäva viss komplexitet gällande uppdragen.
– Även om man som god man och förvaltare inte har behörighet att ta beslut om boende och sjukvård så kan hen behöva godkänna hyreskontrakt och nödvändig vård, om huvudmannen inte kan uttrycka sin vilja och om det saknas anhöriga, säger hon och fortsätter:
– Det är viktigt att också prata om utmaningarna i uppdragen.
Andra förändringar
- ”Sörja för person” förtydligas – exempelvis att säkerställa meningsfull fritid.
- Hemtjänst är tillagd i listan över aktörer.
- Nytt avsnitt om god man för ensamkommande barn.
- Klargörande att det är möjligt att ha förvaltare för vissa behov och god man för andra.
– Mycket är nytt. Samtidigt är själva stommen av Rollkoll sig lik och vi har kvar uppdragets tre delar. Välkomna att utforska version 2.0 av Rollkoll!, säger Rebecca.
Så gick uppdateringsprocessen till
-Uppdateringen har skett i flera steg. Vi har verkligen stött och blött materialet och känslan är att slutresultatet är gediget såväl i sin helhet som i detaljer och jag är stolt över hur vi tagit oss an det, säger Rebecca.
– Vi inledde processen med att först rätta rena faktafel. Därefter diskuterade kansliet fram att det behövdes en mer omfattande omgörning med alltifrån klarspråk till illustrationer som bättre speglar verkligheten och vi inledde en process för att göra materialet mer rättvisa, fortsätter hon.
Materialet har, efter genomgång, gått ut på remiss till överförmyndare, länsstyrelse, föreningen Sveriges överförmyndare och Sveriges kommuner och regioner (SKR). Därefter har det ytterligare uppdaterats.
Det roligaste med arbetet
Rebecca har svårt att välja en enda sak som varit det roligaste med arbetet och berättar att hela processen känts otroligt meningsfull.
-Det har varit kul med samverkan med andra aktörer för att förbättra grundmaterialet och att få arbeta med att tillgängliggöra det och göra det mer lättläst. Vi ville göra ett jättebra grundmaterial ännu mer rättvisa. Det var meningsfullt att arbeta med ett material som kan underlätta för ställföreträdare i deras uppdrag.
Snabbfakta om Rollkoll
- Rollkoll kom fram ur ett projekt som RFS bedrev med medel från Allmänna Arvsfonden mellan 2013–2016.
- Bakgrunden och syftet till Rollkoll var att förtydliga rollfördelningen mellan gode män/förvaltare och andra aktörer kring unga huvudmän med psykiska funktionsnedsättningar.
- Rollkoll finns som följande material: Rollkoll – vad gör en god man och förvaltare – en guide för dig som har eller behöver stöd samt Rollkoll – en guide för gode män, förvaltare och andra aktörer – om ansvar, roller och samverkan.
- Rollkoll 2.0 togs fram i september 2025 av RFS i samverkan med andra aktörer som överförmyndare, länsstyrelse, föreningen Sveriges överförmyndare och SKR.
Om viktiga uppdraget: ”Kan göra positiv skillnad”
För tidningen Lokalt i berättar Arto Gabrielsson, vice ordförande i Södra Dalarnas frivilliga samhällsarbetare om uppdraget som biträdande övervakare.
Frivilliguppdraget innebär en stöttande funktion kring personer som avtjänat fängelsestraff eller har exempelvis skyddstillsyn. Rollen som sådan beskrivs ha tydligt mänskliga förtecken – och man blir gärna fler.
– Som biträdande övervakare är du en social kontakt utanför fängelset och frivården, berättar Arto för tidningen.
Viktig förändring på ställföreträdarområdet och RFS bidrag
Regeringen har nu tagit ett viktigt steg för att gode män och förvaltare ska kunna utföra sina uppdrag med mer kvalitet och rättssäkerhet. De har lagt fram ett förslag för att förbättra situationen för gode män och förvaltare, något som RFS kämpat länge för.
RFS påtryckningar ger resultat!
Efter flera års påtryckningar från vår sida lade regeringen fram en proposition i december 2025 som rör reformering av systemet för gode män och förvaltare, “Ett ställföreträdarskap att lita på”. Det är ett välkommet och mycket viktigt steg mot ett mer rättssäkert och modernt system.
Sedan 2021 har RFS aktivt drivit på för att regeringen ska återuppta arbetet med Ställföreträdarutredningens betänkande Gode män och förvaltare – en översyn (SOU- 2021:36). Vår utgångspunkt har varit tydlig: dagens system behöver moderniseras för att ställföreträdare ska ha rätt förutsättningar att utföra sina frivilliguppdrag.
– Vi har kämpat i många år för ett mer rättssäkert och hållbart ställföreträdarskap – nu börjar det äntligen röra på sig!, säger Jennica Simesgården, förbundsordförande RFS
Den lagstiftning vi har idag brister i rättssäkerhet och kvalitet, vilket drabbar både de som behöver en ställföreträdare och de som utför uppdragen. Att en proposition nu har presenterats innebär ett steg framåt i processen och vi ser fram emot bättre förutsättningar för gode män och förvaltare . Vi vill se:
✔ Ett nationellt ställföreträdarregister – så att behörighet blir tydlig och administrationen enklare.
✔ Bättre digitala lösningar – för att minska utanförskap och förenkla arbetet.
✔ Tydligare lagstiftning – som stärker rättssäkerheten och värnar de mest utsatta.
Men vi är långt ifrån klara …
RFS kommer att följa lagstiftningsprocessen noga. Under våren fattas beslut i riksdagen och vi fortsätter att bevaka frågan och återkommer med information om vad ändringarna kan komma att innebära för dig som god man och förvaltare
I januari hade vi möte med centrala medarbetare på justitiedepartementet där vi lämnade in vår namninsamling och delade ut Rollkoll och annat material samtidigt som vi fick ta emot tryckta exemplar av regeringens proposition ”Ett ställföreträdarskap att lita på”.
Vi lyfte våra medlemmars avgörande insatser och delade hur verkligheten ofta ser ut i uppdraget: utmaningar, hinder och konsekvenser som i slutändan även drabbar huvudmännen.
– Nu ser över 130 000 huvudmän och deras ställföreträdare ut att få bättre förutsättningar.
Det är en viktig början – men vi ger oss inte förrän alla frivilliguppdrag har hållbara förutsättningar och fler får värdefullt stöd via oss.
Jennica Simesgården, förbundsordförande RFS
Vill du läsa mer om vårt arbete för att påskynda ställföreträdarutredningen?
Här kan du läsa mer om det vi gjort under åren för att påverka i frågan.
2026
Överlämnande av namnunderskrifter till Justitiedepartementet
2025
Debattartikel tillsammans med FUB, RSMH och Föreningen Sveriges Överförmyndare
RFS uttalar sig om ställföreträdarutredningen i Sveriges Radio
"Skillnaden en kan göra är att skapa trygghet för barnet"
Rebecca Hedström är sakkunnig på RFS inom barnrätt, men hon har också en bakgrund som god man för ensamkommande barn. Här berättar hon om vad som kan vara bra att tänka på som god man för ensamkommande, varför uppdraget finns och mycket mer.
Berätta varför man ska bli god man för ensamkommande barn?
Man ska bli god man för ensamkommande barn om man tycker att barnrättsfrågor är viktigt. Det är ett givande uppdrag där du kan göra skillnad i ett barns liv och se till att barnet kan få en bra första tid i Sverige.
Vilken skillnad upplevde du att en kan göra?
Skillnaden en kan göra är att skapa en form av trygghet för barnet att navigera kring myndigheter och olika aktörer. Barnet kan vara i kris efter flykt, så det gäller att stärka upp så mycket det bara går kring barnet. Att stärka barnet kan handla om förberedelser kring asylutredning, fritidsaktiviteter och annat utifrån barnets behov. Att stärka barnet för att barnet ska kunna tillvarata egna intressen längre fram kan göra stor skillnad för ett barn.
Vad innebär uppdraget rent konkret?
Uppdraget innebär konkret att stötta barnet vid kontakt med myndigheter, finnas till hand under utvecklingssamtal i skolan och se till att barnet anmäls till fritidsaktivitet och att hälsoundersökning görs samt att barnet får ut sin rätt. Det är viktigt att träffa barnet regelbundet för att kunna förstå barnets behov. Det kan handla mer konkret om att stötta barnet vid asylutredning vid Migrationsverket och ansöka om insatser. Flera aktörer behöver också samverka kring barnet och det är viktigt att god man bevakar samverkan med till exempel socialtjänsten, skola eller boendet.
Varför finns uppdraget?
Uppdraget finns för att stötta barn som kommer ensamma till Sverige. Med ensamkommande barn avses ett barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilt från båda sina föräldrar eller annan ställföreträdare. Gode mannens uppdrag är att vara i vårdnadshavares och förmyndares ställe för att stötta barnet när vårdnadshavare inte är tillgängliga.
Vem rekommenderar du att bli god man för ensamkommande barn?
Jag rekommenderar engagerade personer som vill väl att bli god man för ensamkommande barn. Det är viktigt att personer som vill bli god man är lämpligt för uppdraget då barnet kan befinna sig i en utsatt situation. Jag rekommenderar till exempel personer som har erfarenhet av barn och bemötande av barn i kris att bli god man för ensamkommande barn. Empati är en viktig egenskap. Det behövas att god man är insatt till exempel hur skolan, sjukvården och socialtjänst fungerar och ha kännedom om processen hos Migrationsverket för att kunna ta tillvarata barns rättigheter. Det är bra med ett genuint intresse av att ta på sig förpliktelser i vårdnadshavares och förmyndares ställe. Det är överförmyndaren som prövar lämpligheten hos god man.
Hur ser samarbetet med överförmyndaren ut för den som blir god man för ensamkommande barn?
Överförmyndare är en myndighet som styrs under lagarna. Överförmyndaren granskar god man för ensamkommande flyktingbarn, men har också ett ansvar att ge service.
På vilket sätt finns RFS till för den som är god man för ensamkommande barn?
RFS erbjuder stöd i uppdraget, kunskapspåfyllning och erfarenhetsutbyte. Du är inte ensam i uppdraget. Vi omvärldsbevakar, är remissinstans och som medlem i RFS får du en försäkring i uppdraget.
Låt oss möta framtiden med kunskap och mod, inte längre straff
Regeringens föreslagna straffreform innebär historiska straffskärpningar som enligt Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare (RFS) riskerar att bli både dyr, ineffektiv och skadlig för samhällets långsiktiga trygghet.
– Hårdare tag gör ingenting för den allmänna brottsnivån i Sverige och leder inte till några lösningar av den allvarliga brottsligheten, säger Rebecca Hedström, sakkunnig på RFS.
– Samhället behöver investeringar i det som kan göra skillnad: tidiga och goda insatser, stöd till barn och unga, och ett starkt civilsamhälle.
I sitt remissvar till betänkandet En straffreform (SOU 2025:66) avstyrker RFS förslaget i sin helhet. Förbundet pekar på att brottsligheten inte ökar, att ungdomsbrottsligheten minskar och att forskning rekommenderar insatser som stärker skyddsfaktorer – inte ökar antalet frihetsberövade.
– Sverige riskerar att inom tio år få EU:s största fängelsepopulation per capita, utan att brottsligheten minskar. Det vore ett historiskt steg bort från den nordiska modellen, säger Fredrik Nilsson, förbundssekreterare RFS.
RFS lyfter i stället behovet av att stärka civilsamhällets brottsförebyggande arbete. De tusentals frivilliga samhällsarbetare som varje dag stöttar personer i utsatthet – som besökare på häkte och anstalt, biträdande övervakare, kontaktpersoner, stödpersoner och ställföreträdare – bidrar redan till ett mer medmänskligt och tryggt samhälle. Ett samhälle som fångar upp människor tidigt, där skola, socialtjänst och ideella krafter som fotbollsklubbar och studiecirklar samverkar, skapas verklig trygghet. När lokalsamhället fungerar, när någon ser och bryr sig, minskar också risken för att människor hamnar snett.
Våra medlemmar visar att tillit, relationer och delaktighet kan förändra liv. Det är där den verkliga tryggheten börjar. Nu behöver politiken och media bidra med fakta för att nyansera bilden, säger Fredrik Nilsson.