Våra regelbundna möten med JO stärker arbetet för frihetsberövades rättigheter
Vi träffar Justitieombudsmannen (JO) minst två gånger per år för att diskutera situationen för frihetsberövade personer. Vid det senaste mötet lyftes bland annat sjukvården inom kriminalvården.
Lyckade exempel och utmaningar
Våra möten med JO har olika teman varje gång. Dagens tema var medborgare som är frihetsberövade och visade både på lyckade exempel och problem. En fråga som lyftes var kriminalvårdens sjukvård som fungerar väldigt bra på anstalt, men inte alls bra i polishäkten och arrest. En föreläsare hos JO kom också med ett allmänt yttrande om situationen i kriminalvården och den psykiatriska tvångsvården:
– Målbilden med att någon låses in på institution måste vara att hen är friskare än vid frihetsberövandet, men så är verkligen inte alltid fallet idag.
Ovärderliga möten för insyn
För RFS är mötena med JO ovärderliga för att vi ska få klarhet i hur det ser ut på de låsta institutionerna inom kriminalvården och den psykiatriska tvångsvården.
– Vi hjälper varandra att hålla uppsikt över väldigt utsatta gruppers rättigheter. Mötena med JO är ett tillfälle för oss att göra inspel utifrån våra medlemmars information och att få viktig information tillbaka om situationen för de mänskliga rättigheterna för frihetsberövade personer, säger Michell Malmgren, sakkunnig på psykiatriområdet.
Har du information att dela med JO?
Har du kunskap som vi borde framföra till JO gällande situationen för frihetsberövade personer inom kriminalvården eller den psykiatriska tvångsvården?
Kontakta Michell Malmgren för ärenden gällande den psykiatriska tvångsvården.
För ärenden gällande kriminalvården kontakta Thomas Karlsson.
Fakta om Justitieombudsmannen
- Justitieombudsmannen (JO), eller Riksdagens ombudsmän som de också kallas, ägnar sig åt tillsyn av att svenska myndigheter följer lagar och förordningar.
- En viktig uppgift för JO är att bevaka inlåsta personers rättigheter då det är statens mest långtgående ingrepp i medborgares liv.
Nya vykort och affischer ska öka kunskapen om ideellt engagemang
Vi har precis tagit fram nya vykort och affischer för flera olika frivilliguppdrag. Syftet är att öka kunskapen om ideellt engagemang och göra det enklare för fler att upptäcka möjligheten att både engagera sig som frivillig och få stöd genom ett frivilliguppdrag.
Målgrupp för vykorten
Materialet innehåller inspirerande illustrationer på framsidan och pedagogiska texter om respektive frivilliguppdrag på baksidan. Vykorten är framtagna för att fungera både för personer som vill engagera sig som frivilliga samhällsarbetare och för alla som är i behov av en god man/förvaltare, kontaktperson, stödperson, biträdande övervakare, förtroendeman och/eller besökare på häkte och anstalt.
Hjälp till att sprida kunskap om frivilliguppdrag
Vår förhoppning är att materialet ska bidra till ökad kännedom om frivilliguppdrag och ideellt engagemang i samhället. Genom att sprida information om möjligheten att få stöd och att själv bli frivillig kan fler människor hitta rätt hjälp och fler upptäcka värdet av att engagera sig ideellt.
Vykort och affischer passar att sprida inom kriminalvården, socialtjänst, överförmyndare och patientnämnd såväl som inom kommuner, organisationer och föreningar. Materialet kan också användas på vårdcentraler, bibliotek, mässor och andra evenemang där människor möts.
Målet är att sänka trösklarna till ideellt engagemang, öka kunskapen om frivilliguppdrag och göra fler medvetna om det stöd som finns att få genom frivilliga insatser.
Var kan jag ta del av vykorten?
Vykort och affischer finns att beställa och affischera går att ladda ner kostnadsfritt i vår webbshop.
Hur kan vi möta barn och unga inom kriminalvården?
Frågan hur vi kan bemöta och ge stöd till barn och unga inom kriminalvården diskuterades när RFS under gårdagen arrangerade kriminalvårdsforum. Talarna på forumet lyfte vad barnen som hamnat inom kriminalvården känner, hur de tänker och mår och också frågan om vad samhället misslyckats med för att vi ska befinna oss här, i en situation med allt yngre gärningsmän.
Under dagen delade Eva-Mi Gullbrandsson från Fryshuset och Serta Gemici från BUFFF med sig av sina erfarenheter från arbetet med frihetsberövade barn och ungdomar och deras anhöriga. RFS Märta Frank och Thomas Karlsson talade också om hur det är möjligt att engagera sig för barn och unga.
Fryshusets arbete
Eva-Mi Gullbrandsson berättade om Fryshusets arbete med barn och unga på häkten och anstalter. Verksamheten möter barn så unga som 15 till 17 år som ofta sitter isolerade under långa perioder och med omfattande restriktioner.
– Vår roll är att bryta deras isolering och ta hand om dem här och nu, men det blir ju också ett förändringsuppdrag när man träffats under lång tid.
På frågan om vad som är viktigast att ge ungdomarna och barnen säger hon:
– att bryta isoleringen, visa omsorg och ta ansvar för stunden med dem. I början har de ofta tusen frågor så det är viktigt att hjälpa dem att sortera och få hjälp med vem de ska ställa vilken fråga till. Samtalen kan handla om allt från oro och frågor kring rättsprocessen till att stärka barnen i att klara isoleringen och ta hand om sig själva lite grann genom andningsövningar, lägga sig på golvet eller dansa i rummet.
Våld är ofta en del av barnens verklighet innan brottsligheten
Många av barnen är redan kända av myndigheter sedan tidigare och en stor andel är själva brottsoffer och har erfarenheter av våld, försummelse eller andra svåra uppväxtvillkor. En viktig del i arbetet är att visa att vuxna står kvar även när ungdomarna reagerar med ilska eller misstro.
– Vi måste våga fråga och fråga igen. Barnen behöver vuxna som ser dem, bryr sig och visar omsorg, sa Eva-Mi.
Barnens egna ord
Eva-Mi delar också med sig av citat från intagna barn och ungdomar:
– Kommer jag någonsin att komma hem till min familj, mina vänner, min skola? Kommer alla att ha glömt bort mig och ingen vilja vara med mig längre?
– Jag saknar min mamma, min pappa, mina syskon och jag saknar mig. Den som jag brukade vara, vem är jag nu?
– Fick träffa mina föräldrar med polis idag. Det jobbigaste var när de berättade att min lillebror som är 4 år är ledsen och saknar mig. Han springer varje morgon in i mitt rum och letar efter mig.
BUFFF:s arbete
Serta Gemici från BUFFF lyfte barnperspektivet för de barn och unga som har en frihetsberövad anhörig. Han beskrev hur barn ofta lämnas ensamma med frågor, oro och skam när en förälder eller ett syskon hamnar i fängelse.
– Plötsligt är en stol tom och ingen berättar varför, säger han.
BUFFF arbetar bland annat med samtalsstöd, familjeaktiviteter, stödgrupper och hjälp i kontakten med myndigheter. Målet är att minska känslan av ensamhet och ge barnen trygga vuxna omkring sig.
Behov av fler besökare på häkten och anstalter
Mot slutet av dagen lyftes också behovet av fler besökare inom kriminalvården. Märta & Thomas från RFS berättade om våra besöksgrupper och om en ny studiecirkel som ska stötta personer inför frigivning och återgång till samhället.
Se kriminalvårdsforum i efterhand på vår Youtubekanal:
Kriminalvårdsforum- hur vi kan möta och stötta barn inom kriminalvården – YouTube
RFS i nytt samarbete med Verdandi
RFS har inlett ett nytt samarbete med Verdandi, arbetarnas socialpolitiska organisation. Verdandi anordnar en rad olika sociala aktiviteter över hela landet som kan vara av intresse för RFS gode män och förvaltare, biträdande övervakare och kontaktpersoner att tipsa huvudmän/klienter/medmänniskor om.
Aktiviteter hos Verdandi
Verdandi har en mängd olika aktiviteter för medlemmar och icke-medlemmar i form av social kamratverksamhet och utbildningar över hela landet. Det rör sig om matlagning, gemenskapskapsluncher, kurser i teater, podcast-verkstad, läxläsning, dans, körsång, utflykter och friluftsaktiviteter. Aktiviteter som kan vara av intresse för både ställföreträdare, biträdande övervakare och kontaktpersoner att tipsa vidare om.
Rättvisekontor och handbok
Verdandi har också en Rättvisekontorsverksamhet som hjälper till med myndighetskontakter, att fylla i knepiga blanketter och hjälp med navigering i samhället. För att motverka skuldsättningen bland unga har Verdandi, med stöd från Konsumentverket, genomfört projektet “Koll på läget“ och tagit fram en e-handbok som kan vara en hjälp i samarbetet mellan gode män/förvaltare och huvudmän.
RFS samarbete med Verdandi
RFS inleder vårt nya samarbete med Verdandi med att hålla ett gemensamt panelsamtal på Järvaveckan. Panelsamtalet kommer att handla om civilsamhället som kraft i oroliga tider – tillit, rättvisa och vägen framåt. Mats Einerstam, vice ordförande i RFS deltar tillsammans med representanter från Verdandi, SIMON, Fremia och KSAN.
RFS i Förbundsnytt
RFS:s Förbundssekreterare Fredrik Nilsson intervjuas i nya Förbundsnytt, Verdandis nyhetsbrev. Fredrik lyfter vikten av samarbeten som det med Verdandi för att nå ut brett: ”Kunskap är en viktig del till att fler ska hitta våra uppdrag”, säger han och lyfter också upp stoltheten över det som sker på lokal nivå i form av samarbeten mellan lokalföreningar, överförmyndare, patientnämnder och frivården. Läs hela artikeln med Fredrik.
Muckmässa på Österåker
Det är tidig morgon när vi är en liten trupp på tre personer från RFS som beger oss mot Österåker i taxi för att vara med på frigivningsmässa, eller muckmässa som den också kallas.
Resan till anstalten tar 36 minuter från T-centralen med bil och under den tiden hinner vi ha samtal om nu och då i kriminalvården. Thomas Ekbom från Tidskrift för Kriminalvård har varit med ända sedan 1969 och i samtalen med honom blir det påtagligt hur mycket som har ändrats i synen på de intagna, straff, överbeläggning och sänkningen av straffbarhetsåldern till 13 år.
Österåker – en byggarbetsplats
Väl framme är Österåkersanstalten en enda stor byggarbetsplats. Det som från början var en anstalt för 90 personer ska inom kort ge rum för 600 interner. Vägen in är kantad av säkerhetskontroller och en kort säkerhetskurs. Ett litet mjukt gosehundhuvud som ligger på en bänk vid säkerhetskontrollen och som kan träs över scanningapparaten när barn är på besök för att göra inpasseringen mindre skrämmande, gör intryck.
Aktiviteter inne på anstalten
Väl inne får vi guidning av en riktig eldsjäl bland personalen på anstalten som är ansvarig för frigivningsmässan och ett antal andra initiativ som kulturvecka, Österåkerspelen och Johhny Cashdagen, till minne av den store countryartisten som uppträdde på Österåker för 50 år sedan. Förberedelserna för frigivningsmässan startade redan i januari, berättar eldsjälen, med utskick till alla cirka 20 organisationer och myndigheter som är på plats.
Om årets mässa
Årets mässa pågår under två dagar och vi är med på dag två tillsammans med aktörer som RFSU, socialtjänsten, Sveriges schackförbund, Ankarstiftelsen, BUFFF och Skyddsvärnet. Under den första dagen var även Arbetsförmedlingen och Processkedjan på plats och framför allt Arbetsförmedlingen är saknade under dag två då många av de intagna har frågor om möjligheter till jobb.
Sveriges schackförbunds bord är annars i särklass det mest populära med intagna som snabbt plockar upp pjäserna och försjunker i en annan verklighet för en stund. Kvinnan som ansvarar för schackbordet berättar att de bedriver ett framgångsrikt projekt på anstalten med att lära ut schack, det hjälper de intagna att visualisera och tänka framåt, de får sitta och klura och tänka i lugn och ro för att sedan analysera partiet med sin motståndare, vilket främjar samarbete.
Det satsas och dras ned på samma gång
Även om det satsas på kriminalvården, tenderar samtalen att bli färre mellan vakter och intagna. En vårdare berättar att de numera är en halv personal per intagen mot tidigare 1,2 personer och i den nya delen av anstalten sitter personalen bakom larmad dörr så det blir en annan och mindre kontakt mellan vakter och intagna.
På frigivningsmässan är de intagna uppdelade i tre olika grupper som får en timme var på sig att besöka mässan. Det är tydligt att den bryter av i en annars likriktad vardag med överbeläggning och ombyggnationer som påverkar livet på anstalten på så vis att de sociala aktiviteterna nästan stannat av.
Intagnas syn på mässan
”Det är intressant med information om den hjälp som finns att få. Man hittar alltid några bord som passar en. Det bryter också isoleringen på avdelningen lite grann att få träffa andra än personalen, säger en av de intagna.” En annan intagen säger att: ” det känns bra att kunna få stöd i att planera framåt.”
Barnombudet
Jag träffar på anstaltens barnombud. Det är hon som har bakat fika till dagens mässa och som stickat gosehundhuvudet till scanningsapparaten i entrén. Hon visar mig en julkalender som många av de intagna valt att göra till sina barn med klistermärken och utrymmen för små lappar med meddelanden bakom varje lucka: ”pappa älskar dig”, ”hjälp mamma med frukost idag” och uppmaningar som ”krama din syster”.
Österåker fick först besked om att de skulle bli en av anstalterna som skulle ta emot 13–15 åringar, vilket bidragit till röran och inställda sociala aktiviteter. Men nu blir det istället Rosersberg och Täby som ska ta emot ungdomarna. Det är en overklighetskänsla att så unga barn ska trängas bakom kala väggar som dessa med den säkerhetsapparat som är, ungdomar som knappt vuxit ifrån längtan efter att få en egen adventskalender.
För oss som riksförbund kändes det oerhört värdefullt att få vara på plats en dag som denna och i någon liten mening bidra till att de intagna blir bättre förberedda på livet utanför murarna. Vi fick chansen att prata med många om insatsen biträdande övervakare, som långt ifrån alla kände till och förtroendemän, för de som är dömda till längre straff.
Faktaruta
- Vi organiserar förtroendemän som stöttar långtidsintagna,
- besökare på häkten och anstalter,
- biträdande övervakare som stöttar villkorligt frigivna.
- Kanske är något av dessa frivilliguppdrag något för dig?
Din guide till Rollkoll - vem gör vad?
Rollkoll är ett tryckt material för den som vill veta mer om vad en god man och förvaltare gör. Det ska fungera som ett stöd för huvudmän, gode män, anhöriga och andra som vill veta mer om sina rättigheter och befogenheter.
Vad är Rollkoll?
Rollkoll är ett informationsmaterial om godmanskap och förvaltarskap. Materialet är tvådelat och vänder sig till:
- Dig som är huvudman (har god man/förvaltare)
- Dig som möter personer som har gode män/förvaltare eller är god man/förvaltare
Syftet med Rollkoll
Rollkoll är skapat för att hjälpa läsaren att förstå vilka uppdrag och ansvar som en god man eller förvaltare har. Materialet ska minska risken för missförstånd och konflikter genom att tydliggöra:
- Vilken hjälp huvudmannen har rätt att få av en god man eller förvaltare
- Vad olika aktörer ska – och inte ska – göra i relation till huvudmannen
Rollkoll svarar på frågor om godmanskap och förvaltarskap
Rollkoll svarar på viktiga frågor som vad ett godmanskap är och går igenom godmanskapets tre delar – vad förvalta egendom, bevaka rätt och sörja för person innebär i praktiken.
Rollkoll för huvudmän
Materialet för huvudmän fungerar som en guide för den som har en god man och vill veta mer om sina rättigheter. Det går igenom vilken hjälp du kan få av en god man eller förvaltare. Det beskriver också skillnaderna mellan dessa uppdrag, hur du ansöker om god man och vad det kostar. I slutet finns vanliga frågor och svar samt en ordlista.
Rollkoll för aktörer
Rollkoll för aktörer ska vara ett stöd för den som är god man/förvaltare, anhörig, kontaktperson, personlig assistent eller personal inom boendeverksamhet och som har funderingar kring de olika rollerna. Det svarar på frågor som hur beslut tas om godmanskap, vilka uppgifter en god man har och inte har, skillnaden mellan ett godmanskap och ett förvaltarskap, arvode med mera. Det innehåller också en användbar lista gällande vem som kan utföra vilken uppgift när en person har god man och vanliga frågor och svar.
Frågor och svar om Rollkoll
Vem är Rollkoll till för?
Gode män, Förvaltare, Huvudmän.
Anhöriga till personer med god man eller förvaltare.
Personal inom socialtjänst eller vård som olika boenden, hemtjänst och andra aktörer runt huvudmannen.
Vilka frågor besvaras i Rollkoll?
Vad gör en god man eller förvaltare?
Vad är skillnaden mellan godmanskap och förvaltarskap?
Vilka rättigheter har huvudmannen?
Hur kan anhöriga stötta på bästa sätt?
Hur fungerar redovisning, arvode och kontakt med överförmyndaren?
Hur kan man bli god man?
Hur får jag tag på Rollkoll?
Materialet finns att beställa som tryckt häfte eller att ladda ner som PDF från vår webbplats.
Varför är Rollkoll viktig?
Den ger trygghet, tydlighet och vägledning – oavsett om du är ny i rollen eller har erfarenhet sedan tidigare.
Bakgrunden till Rollkoll
- RFS bedrev projektet Rollkoll med medel från Arvsfonden mellan 2013–2016.
- Syftet var att förtydliga rollfördelningen mellan gode män/förvaltare och andra aktörer kring unga huvudmän med psykiska funktionsnedsättningar.
- Under projektets andra året togs två skriftliga material och en film fram.
- I Rollkoll projektet samarbetade RFS med RFS lokalföreningar, Schizofreniförbundet, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, Riksförbundet Attention, Sveriges kommuner och landsting, flertalet kommuner med flera.
"Som förtroendeman bryter du den intagnas isolering"
I rollen som förtroendeman kan du göra stor skillnad för en intagen person. Märta Frank, RFS sakkunniga inom kriminalvårdsområdet berättar mer om vad en förtroendeman gör i sitt uppdrag.
Berätta varför man ska bli förtroendeman?
Förtroendeman ska du bli om du både vill stödja en enskild individ under personens tid på anstalt och för att lära dig mer om hur myndigheter och samhället i stort fungerar.
Vilken skillnad kan du göra?
– Skillnaden kan vara livsavgörande! Du gör en stor skillnad för människan som du lär känna och genom det samarbete ni bygger upp.
Vad innebär uppdraget rent konkret?
Du kommer främst ha kontakt med personen via telefon och brev. Besök kan också förekomma. Du kommer både fungera som ett socialt och praktiskt stöd. Din roll blir att lära känna, lyssna och även hjälpa till att undersöka vissa saker inför tiden efter fängelsevistelsen för att förbereda personen på livet i frihet.
Varför finns uppdraget?
Uppdraget som förtroendeman finns för att bryta den intagnas isoleringen, något som lätt kan uppstå vid ett fängelsestraff. Uppdraget är även ett sätt att stimulera till olika diskussioner, finna gemensamma intressen som kan öka motivationen att arbeta för sig själv och göra det bästa av tiden inför frigivningen.
Vem rekommenderar du att bli förtroendeman?
Du som har tålamod, är en god lyssnare och tror på människans förmåga att förändra sig.
Hur ser samarbetet med kriminalvården ut för den som blir förtroendeman?
Du kommer ha kontakt med en frivårdshandläggare på frivården som har ansvar över ärendet och som är ditt bollplank under hela uppdraget. Vid kontakt med klienten har du inledningsvis kontakt med personal på anstalten och därefter gör man en planering mellan dig och din klient om tider att ringa på.
På vilket sätt finns RFS till för den som är förtroendeman?
Genom våra lokalföreningar kan du träffa andra med liknande uppdrag som du kan dela erfarenheter med. Du är också välkommen att höra av dig till RFS kansli som kan svara på generella frågor.
Länkar
Studiecirklar ger intagna trygghet i privatekonomin och en tro på sig själva
Sedan 2017 har Thomas Karlsson, studiesansvarig på RFS, utbildat i vardagsekonomi på anstalterna Täby, Österåker, Beateberg samt häktena Huddinge och Kronoberg.
Cirklarna, som bedrivs under ASV-tid (annan strukturerad verksamhet) består av fyra träffar à tre timmar. Mellan träffarna finns möjlighet att få hjälp av en budget- och skuldrådgivare, som även deltar vid sista tillfället.
– Det handlar om att skapa förtroende. När deltagarna inser att det går att göra något åt skulderna, får de hopp och vågar tro på sig själva, säger Thomas.
Vanliga frågor
Vanliga frågor handlar om hur man gör en budget, hur man hanterar skulder och vilka rättigheter och möjligheter man har som skuldsatt.
– Många är faktiskt väldigt motiverade att ta tag i sin situation. Det visar att man vill göra rätt för sig. Att få hjälpa någon att förstå sin ekonomi och se hur de får tillbaka tron på sig själva – det är det bästa med jobbet, säger Thomas.
Utbildningen gör skillnad
Att utbildningarna uppskattas märks inte minst genom att anstalterna hör av sig och önskar fler tillfällen, ibland till och med en hemställan om att träffa utbildarna för personlig rådgivning med intagna. Syftet är att stärka individers kunskap och trygghet i sin privatekonomi – ett viktigt steg mot ett självständigt liv efter frigivning.
– När man ser att någon går från uppgivenhet till att faktiskt känna hopp – det är stort. Det här arbetet är jätteviktigt, både för individen och för samhället, säger Thomas.
Frågor och svar
Vilka studiecirklar har RFS?
I dagsläget utbildar RFS cirkelledare i Vardagsekonomi. Den riktar sig till intagna på häkte och anstalt.
Vad är en studiecirkel?
I en studiecirkel kan människor med ett gemensamt intresse träffas för att lära sig mera – av varandra, av studiematerialet och av eventuella övriga medverkande.
Vilken är cirkelledarens roll?
Cirkelledarens främsta uppgift är att organisera de gemensamma studierna. Cirkelledarens roll är inte densamma som en lärares roll. Det är naturligtvis bra om ledaren är ämneskunnig, men det är inte nödvändigt. Ämneskunskapen kan hämtas från studiematerialet, av en deltagare som är kunnig inom området och förberett sig eller från en inbjuden fackman.
Har RFS samarbete med studieförbund?
RFS har ett samarbetsavtal med studieförbundet ABF. Det innebär bland annat att ABF kan hjälpa oss med våra studiecirklar. Om du tar kontakt med ABF på lokal nivå så kan de hjälpa er att organisera studiecirkeln och så kan de berätta vad som gäller, om det till exempel finns några lokala regler att tänka på. ABF anordnar också utbildningar för cirkelledare över hela landet.
Kan man samarbeta med ett annat studieförbund?
Vissa föreningen har upparbetade samarbeten med andra studieförbund och det är fritt för föreningen att välja annat studieförbund.
Rollkoll 2.0 – nu i omarbetad och uppdaterad version
Vi har uppdaterat vårt populära material Rollkoll. Version 2.0 är lättläst, har nya, inkluderande illustrationer och lyfter tydligare de komplexiteter som finns inom godmanskap och förvaltarskap. Välkommen att utforska nya Rollkoll!
Rollkoll är RFS material som tydliggör vem som gör vad i relation till huvudmannen. Det är ett tryckt material om gode mäns och förvaltares roll. Rebecca Hedström, sakkunnig på ställföreträdarområdet hos RFS, har varit med och utvecklat nya Rollkoll.
Vad är nytt i Rollkoll 2.0?
Rebecca berättar att arbetet med att förnya och uppdatera Rollkoll fokuserat på läsupplevelse, tillgänglighet och mångfald. Några av de största förändringarna:
- Tydligare struktur och klarspråk – gör materialet mer lättillgängligt.
- Nya illustrationer – visar människor och mångfald på ett bättre sätt.
- Korrigerade faktafel – uppdaterad och korrekt information.
- Förtydligade uppdragsdelar – vad som faktiskt ingår i ett uppdrag som god man eller förvaltare.
Rollkoll 2.0 lyfter komplexiteten i godmans- och förvaltaruppdragen
Rebecca berättar att man i nya Rollkoll också försökt framhäva viss komplexitet gällande uppdragen.
– Även om man som god man och förvaltare inte har behörighet att ta beslut om boende och sjukvård så kan hen behöva godkänna hyreskontrakt och nödvändig vård, om huvudmannen inte kan uttrycka sin vilja och om det saknas anhöriga, säger hon och fortsätter:
– Det är viktigt att också prata om utmaningarna i uppdragen.
Andra förändringar
- ”Sörja för person” förtydligas – exempelvis att säkerställa meningsfull fritid.
- Hemtjänst är tillagd i listan över aktörer.
- Nytt avsnitt om god man för ensamkommande barn.
- Klargörande att det är möjligt att ha förvaltare för vissa behov och god man för andra.
– Mycket är nytt. Samtidigt är själva stommen av Rollkoll sig lik och vi har kvar uppdragets tre delar. Välkomna att utforska version 2.0 av Rollkoll!, säger Rebecca.
Så gick uppdateringsprocessen till
-Uppdateringen har skett i flera steg. Vi har verkligen stött och blött materialet och känslan är att slutresultatet är gediget såväl i sin helhet som i detaljer och jag är stolt över hur vi tagit oss an det, säger Rebecca.
– Vi inledde processen med att först rätta rena faktafel. Därefter diskuterade kansliet fram att det behövdes en mer omfattande omgörning med alltifrån klarspråk till illustrationer som bättre speglar verkligheten och vi inledde en process för att göra materialet mer rättvisa, fortsätter hon.
Materialet har, efter genomgång, gått ut på remiss till överförmyndare, länsstyrelse, föreningen Sveriges överförmyndare och Sveriges kommuner och regioner (SKR). Därefter har det ytterligare uppdaterats.
Det roligaste med arbetet
Rebecca har svårt att välja en enda sak som varit det roligaste med arbetet och berättar att hela processen känts otroligt meningsfull.
-Det har varit kul med samverkan med andra aktörer för att förbättra grundmaterialet och att få arbeta med att tillgängliggöra det och göra det mer lättläst. Vi ville göra ett jättebra grundmaterial ännu mer rättvisa. Det var meningsfullt att arbeta med ett material som kan underlätta för ställföreträdare i deras uppdrag.
Snabbfakta om Rollkoll
- Rollkoll kom fram ur ett projekt som RFS bedrev med medel från Allmänna Arvsfonden mellan 2013–2016.
- Bakgrunden och syftet till Rollkoll var att förtydliga rollfördelningen mellan gode män/förvaltare och andra aktörer kring unga huvudmän med psykiska funktionsnedsättningar.
- Rollkoll finns som följande material: Rollkoll – vad gör en god man och förvaltare – en guide för dig som har eller behöver stöd samt Rollkoll – en guide för gode män, förvaltare och andra aktörer – om ansvar, roller och samverkan.
- Rollkoll 2.0 togs fram i september 2025 av RFS i samverkan med andra aktörer som överförmyndare, länsstyrelse, föreningen Sveriges överförmyndare och SKR.
Om viktiga uppdraget: ”Kan göra positiv skillnad”
För tidningen Lokalt i berättar Arto Gabrielsson, vice ordförande i Södra Dalarnas frivilliga samhällsarbetare om uppdraget som biträdande övervakare.
Frivilliguppdraget innebär en stöttande funktion kring personer som avtjänat fängelsestraff eller har exempelvis skyddstillsyn. Rollen som sådan beskrivs ha tydligt mänskliga förtecken – och man blir gärna fler.
– Som biträdande övervakare är du en social kontakt utanför fängelset och frivården, berättar Arto för tidningen.