Äntligen moderniseras ställföreträdarsystemet, men viktiga frågor kvarstår
Den 1 juli träder de första delarna av den nya lagstiftningen för gode män och förvaltare i kraft. Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare (RFS) välkomnar förändringarna som ett viktigt steg mot ett mer rättssäkert, modernt och hållbart ställföreträdarsystem.
Omkring 125 000 personer i Sverige har idag stöd från en god man eller förvaltare. Bakom varje uppdrag finns en frivillig samhällsarbetare som hjälper en medmänniska att ta tillvara på sina rättigheter och leva ett tryggare liv.
– Äntligen händer det! Vi har länge arbetat för en modernisering av lagstiftningen, att huvudmannens vilja får större tyngd och att staten tar ett tydligare nationellt ansvar är viktiga steg framåt både för den som har en ställföreträdare och för den som tar på sig uppdraget, säger Jennica Simesgården, förbundsordförande på Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare och god man.
RFS ser särskilt positivt på att huvudmannens självbestämmande stärks, att en nationell myndighet får ett tydligare ansvar och att ett nationellt ställföreträdarregister införs. Samtidigt återstår viktiga frågor och arbetet är långt ifrån klart.
– Vi ser hur våra medlemmar efterfrågar enhetliga och rimliga regler för arvoden, smidigare administration, fungerande digitala lösningar hos till exempel banker och telekombolag. Ett starkt ställföreträdarsystem bygger på människor som vill göra en insats och då krävs goda förutsättningar, säger Fredrik Nilsson, förbundssekreterare på Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare.
RFS har under många år drivit frågan om en modernisering av ställföreträdarsystemet genom remissvar, dialog med beslutsfattare och stöd till landets gode män och förvaltare. Förbundet kommer även fortsättningsvis påverka utvecklingen och bidra med kunskap för att stärka både huvudmän och ställföreträdare.
Kontakt:
För mer information, bakgrundsmaterial eller kontakt med relevanta intervjupersoner lokalt är du varmt välkommen att kontakta oss. Vi hjälper gärna till med ytterligare fakta, kommentarer, bilder och intervjuer.
Presskontakt: Fredrik Nilsson, förbundssekreterare fredrik.nilsson@rfs.se
Viljan att hjälpa är stor men förutsättningarna saknas
Riksförbundet frivilliga samhällsarbetares (RFS) rapport ”frivilligrapporten 2026” målar upp en lovande bild av att det finns en stor vilja att hjälpa till ute i landet, men förutsättningarna för frivilliga samhällsarbetare måste förbättras. Redan idag finns svårigheter med nyrekrytering och hållbarhet i uppdragen på grund av ökande administration och bristande samverkan mellan myndigheter och andra aktörer.
Varje dag bidrar frivilliga samhällsarbetare till att bryta ensamhet, stärka rättssäkerhet, skapa trygghet och hjälpa människor att hitta sin plats i samhället. Det handlar om allt från gode män, kontaktpersoner och stödpersoner till biträdande övervakare, besökare på häkten och anstalter samt stöd- och kontaktfamiljer.
Människor vill hjälpa. Men för att kunna fortsätta göra det krävs bättre förutsättningar.
Det är ett av de tydligaste budskapen i RFS nya rapport som presenteras som en del i kampanjen ”Tid för medmänsklighet”. Rapporten bygger på erfarenheter från närmare 1 400 frivilliga samhällsarbetare runt om i landet.
– I en tid då många talar om samhällets problem vill vi lyfta fram samhällets möjligheter. Varje dag finns det människor som väljer att ställa upp för andra. De förtjänar både uppskattning och goda förutsättningar att fortsätta sitt engagemang, säger Fredrik Nilsson, förbundssekreterare för RFS.
Rapporten visar att frivilliga samhällsarbetare vill fortsätta göra skillnad, men att många upplever ökande administration, bristande samverkan och stora skillnader i villkor mellan olika delar av landet.
Samtidigt framträder en stark bild av engagemang och framtidstro.
– Det som slår oss är att våra medlemmar inte efterfrågar mindre ansvar. Det de efterfrågar är bättre förutsättningar att göra det långsiktigt och hållbart, säger Jennica Simesgården, förbundsordförande för RFS.
RFS lyfter särskilt behovet av:
• Mer likvärdiga villkor över hela landet.
• Starkare stöd och utbildning för frivilliga samhällsarbetare.
• Rimlig och förutsägbar ersättning.
• Bättre samverkan mellan myndigheter, kommuner och andra aktörer.
• Minskad administration.
Rapporten har en viktig uppmaning till politiker, myndigheter och samhällets övriga aktörer: Om vi vill ha ett mer medmänskligt samhälle måste det också vara möjligt att engagera sig för det.
För mer information:
Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare
Fredrik Nilsson, förbundssekreterare
E-post: fredrik.nilsson@rfs.se
Telefonnummer: 08-556 068 31
Pressmeddelande: RFS och Stunder: Ett år efter nya socialtjänstlagen: Var är förbättringarna för de äldre?
Nya socialtjänstlagen syftar till att stärka välbefinnandet hos äldre men definitionen av skälig levnadsnivå är snäv och tolkas olika mellan kommunerna. Lagen är ett steg i rätt riktning men den möjliggör inte för goda levnadsvillkor, menar Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare och Stunder som nu uppmanar lokala medier att granska situationen lokalt.
Nu i sommar har den nya socialtjänstlagen varit i bruk i ett år. Samtidigt träder också en ny lagstiftning för ställföreträdare i kraft, även den med ett större fokus på guldkant för personer som har ett försvagat hälsotillstånd, psykisk svårighet, sjukdom eller liknande.
I praktiken anses fortfarande det som kallas “skälig levnadsnivå” i socialtjänstlagen vara ett max och inte ett minimum och i flera kommuner beviljas därför social samvaro eller promenader med begränsad omfattning. Exempel från kommunala riktlinjer visar nivåer på omkring en timmes social aktivitet per vecka eller några få timmar per månad. Ofta anses mer tid än så vara en lyx och inte skäligt.
– Om en promenad, en pratstund eller en glass i solen betraktas som något extra snarare än som en självklar del av ett värdigt liv, då behöver vi fråga oss om lagens intentioner verkligen har fått genomslag, säger Fredrik Nilsson, förbundssekreterare på RFS.
RFS möter medlemmar med uppdrag som bland annat gode män och förvaltare som försöker skapa förutsättningar för välbefinnande och delaktighet för sina huvudmän. Men när sociala aktiviteter, ledsagning eller möjligheten att komma ut begränsas av kommunala riktlinjer blir möjligheterna små och ingen tar ansvar.
Socialstyrelsens senaste undersökning visar att 51 procent av äldre personer med hemtjänst och 61 procent av personer på vård- och omsorgsboenden besväras av ensamhet. Nivåerna har varit i stort sett oförändrade under lång tid.
Samtidigt betonar Socialstyrelsen att insatser för att motverka ensamhet behöver vara personcentrerade och utgå från individens behov, resurser och önskemål.
– Vi ser ett glapp mellan lagens ambitioner och många äldres vardag. Det förebyggande perspektivet tycks ofta stanna vid yngre målgrupper, medan äldre fortfarande bedöms utifrån vad som anses vara “skäligt” snarare än vad som krävs för god livskvalitet, säger Frida Starkman, grundare på Stunder.
RFS och Stunder efterlyser därför en nationell diskussion om vad “skälig levnadsnivå” ska innebära i praktiken och kräver att kommunerna öppet redovisar vad äldre faktiskt kan förvänta sig när det gäller social samvaro, aktiviteter och möjlighet att delta i samhället.
Samtidigt uppmanar RFS och Stunder invånare att granska riktlinjerna i den egna kommunen och diskutera om de motsvarar de ambitioner som den nya socialtjänstlagen säger sig stå för.
”Samhället behöver göra mer. Vi behöver en äldreomsorg där skälighet faktiskt betyder att leva, inte bara att överleva. Framför allt vill vi att politiker vågar svara på en enkel fråga: Är detta den äldreomsorg du själv skulle vara nöjd med?” säger Fredrik Nilsson.
Kontakt: Vi hoppas att ni vill undersöka frågan lokalt hur det ser ut i er kommun och låta de äldre komma till tals. För mer information, bakgrundsmaterial eller kontakt med relevanta intervjupersoner lokalt är du varmt välkommen att kontakta oss. Vi hjälper gärna till med ytterligare fakta, kommentarer, bilder och intervjuer.
RFS: Fredrik Nilsson, förbundssekreterare fredrik.nilsson@rfs.se
Stunder: Frida Starkman, grundare frida@stunder.se
Hur kan vi bryta ensamhet?
Psykologen, föreläsaren och författaren Liria Ortiz ger i en föreläsning som RFS erbjuder alla medlemmar, råd och tips på hur vi som frivilliga samhällsarbetare kan bidra till att bryta ensamhet, utan att gå in i rollen av professionella behandlare eller vårdpersonal.
Hur kan jag bryta min egen ensamhet?
Liria Ortiz ger flera råd om hur jag kan bryta min egen ensamhet som kan sammanfattas i följande tre punkter:
- Att delta i olika aktiviteter beroende på egna intressen
- Att lära sig olika nya färdigheter för att ta kontakt med nya människor
- Acceptans och göra det bästa av ensamheten
Vad kan frivilliga samhällsarbetare göra?
Ensamhet har såväl psykiska, fysiska som sociala konsekvenser, och är något som många frivilliga samhällsarbetare stöter på i sina uppdrag. Det kan vara svårt att veta hur en ska göra för att hjälpa en brukare/klient eller huvudman att hitta vägar ut ur ensamheten och också att bryta den egna känslan av otillräcklighet inför detta.
Liria Ortiz talar i sin föreläsning om vikten av att som frivillig samhällsarbetare börja med att ta hand om sig själv och finna sätt att ta sig ur sin egen känsla av otillräcklighet och hon ger konkreta tips och råd på metoder för detta.
Hur kan vi bryta ensamhet?
Under föreläsningen kommer Liria Ortiz med många tips på hur vi kan bryta ensamhet. Det är viktigt att du som frivillig samhällsarbetare landar i din roll, att du inte är vare sig behandlare eller vårdpersonal, utan att du har en unik roll som medmänniska. Forskning visar att inta en lyssnande position kan ha stor effekt mot ensamhet. Som frivillig kan du erbjuda närvaro, gemenskap och stöd.
Det kan betyda mycket att exempelvis följa med någon första gången på en aktivitet för att personen ska våga delta. Det kan också handla om att lyssna när personen berättar om något svårt och att hjälpa personen med kontakt till vårdcentral eller en hjälplinje för vidare stöttning. Liria Ortiz talar om att de små handlingarna kan göra stor skillnad och att känna till vilka verksamheter som finns så att man kan guida vidare.
Vägar ut ur ensamhet
Avslutningsvis ägnar Liria Ortiz en del av föreläsningen åt hur en själv kan hitta vägar ut ur ensamhet, med en guide som kan vara mycket användbar för att kunna råda en brukare/klient/ huvudman kring hur hen kan ta sig vidare från ensamhet till gemenskap eller acceptans.
Ta del av alla Lirias råd
Denna artikel innehåller en bråkdel av Liria Ortiz råd.
Anmäl dig till oss här för att ta del av hela föreläsningen om hur vi kan bryta ensamhet. Är du medlem? Då har du möjlighet att få tillgång till hela Lirias Power Point som finns på mina sidor i Kunskapsbanken. Ni var också många som ställde frågor i samband med föreläsningen och svaren på dem finns nu samlade för medlemmar i Kunskapsbanken.
Våra regelbundna möten med JO stärker arbetet för frihetsberövades rättigheter
Vi träffar Justitieombudsmannen (JO) minst två gånger per år för att diskutera situationen för frihetsberövade personer. Vid det senaste mötet lyftes bland annat sjukvården inom kriminalvården.
Lyckade exempel och utmaningar
Våra möten med JO har olika teman varje gång. Dagens tema var medborgare som är frihetsberövade och visade både på lyckade exempel och problem. En fråga som lyftes var kriminalvårdens sjukvård som fungerar väldigt bra på anstalt, men inte alls bra i polishäkten och arrest. En föreläsare hos JO kom också med ett allmänt yttrande om situationen i kriminalvården och den psykiatriska tvångsvården:
– Målbilden med att någon låses in på institution måste vara att hen är friskare än vid frihetsberövandet, men så är verkligen inte alltid fallet idag.
Ovärderliga möten för insyn
För RFS är mötena med JO ovärderliga för att vi ska få klarhet i hur det ser ut på de låsta institutionerna inom kriminalvården och den psykiatriska tvångsvården.
– Vi hjälper varandra att hålla uppsikt över väldigt utsatta gruppers rättigheter. Mötena med JO är ett tillfälle för oss att göra inspel utifrån våra medlemmars information och att få viktig information tillbaka om situationen för de mänskliga rättigheterna för frihetsberövade personer, säger Michell Malmgren, sakkunnig på psykiatriområdet.
Har du information att dela med JO?
Har du kunskap som vi borde framföra till JO gällande situationen för frihetsberövade personer inom kriminalvården eller den psykiatriska tvångsvården?
Kontakta Michell Malmgren för ärenden gällande den psykiatriska tvångsvården.
För ärenden gällande kriminalvården kontakta Thomas Karlsson.
Fakta om Justitieombudsmannen
- Justitieombudsmannen (JO), eller Riksdagens ombudsmän som de också kallas, ägnar sig åt tillsyn av att svenska myndigheter följer lagar och förordningar.
- En viktig uppgift för JO är att bevaka inlåsta personers rättigheter då det är statens mest långtgående ingrepp i medborgares liv.
Nya vykort och affischer ska öka kunskapen om ideellt engagemang
Vi har precis tagit fram nya vykort och affischer för flera olika frivilliguppdrag. Syftet är att öka kunskapen om ideellt engagemang och göra det enklare för fler att upptäcka möjligheten att både engagera sig som frivillig och få stöd genom ett frivilliguppdrag.
Målgrupp för vykorten
Materialet innehåller inspirerande illustrationer på framsidan och pedagogiska texter om respektive frivilliguppdrag på baksidan. Vykorten är framtagna för att fungera både för personer som vill engagera sig som frivilliga samhällsarbetare och för alla som är i behov av en god man/förvaltare, kontaktperson, stödperson, biträdande övervakare, förtroendeman och/eller besökare på häkte och anstalt.
Hjälp till att sprida kunskap om frivilliguppdrag
Vår förhoppning är att materialet ska bidra till ökad kännedom om frivilliguppdrag och ideellt engagemang i samhället. Genom att sprida information om möjligheten att få stöd och att själv bli frivillig kan fler människor hitta rätt hjälp och fler upptäcka värdet av att engagera sig ideellt.
Vykort och affischer passar att sprida inom kriminalvården, socialtjänst, överförmyndare och patientnämnd såväl som inom kommuner, organisationer och föreningar. Materialet kan också användas på vårdcentraler, bibliotek, mässor och andra evenemang där människor möts.
Målet är att sänka trösklarna till ideellt engagemang, öka kunskapen om frivilliguppdrag och göra fler medvetna om det stöd som finns att få genom frivilliga insatser.
Var kan jag ta del av vykorten?
Vykort och affischer finns att beställa och affischera går att ladda ner kostnadsfritt i vår webbshop.
Hur kan vi möta barn och unga inom kriminalvården?
Frågan hur vi kan bemöta och ge stöd till barn och unga inom kriminalvården diskuterades när RFS under gårdagen arrangerade kriminalvårdsforum. Talarna på forumet lyfte vad barnen som hamnat inom kriminalvården känner, hur de tänker och mår och också frågan om vad samhället misslyckats med för att vi ska befinna oss här, i en situation med allt yngre gärningsmän.
Under dagen delade Eva-Mi Gullbrandsson från Fryshuset och Serta Gemici från BUFFF med sig av sina erfarenheter från arbetet med frihetsberövade barn och ungdomar och deras anhöriga. RFS Märta Frank och Thomas Karlsson talade också om hur det är möjligt att engagera sig för barn och unga.
Fryshusets arbete
Eva-Mi Gullbrandsson berättade om Fryshusets arbete med barn och unga på häkten och anstalter. Verksamheten möter barn så unga som 15 till 17 år som ofta sitter isolerade under långa perioder och med omfattande restriktioner.
– Vår roll är att bryta deras isolering och ta hand om dem här och nu, men det blir ju också ett förändringsuppdrag när man träffats under lång tid.
På frågan om vad som är viktigast att ge ungdomarna och barnen säger hon:
– att bryta isoleringen, visa omsorg och ta ansvar för stunden med dem. I början har de ofta tusen frågor så det är viktigt att hjälpa dem att sortera och få hjälp med vem de ska ställa vilken fråga till. Samtalen kan handla om allt från oro och frågor kring rättsprocessen till att stärka barnen i att klara isoleringen och ta hand om sig själva lite grann genom andningsövningar, lägga sig på golvet eller dansa i rummet.
Våld är ofta en del av barnens verklighet innan brottsligheten
Många av barnen är redan kända av myndigheter sedan tidigare och en stor andel är själva brottsoffer och har erfarenheter av våld, försummelse eller andra svåra uppväxtvillkor. En viktig del i arbetet är att visa att vuxna står kvar även när ungdomarna reagerar med ilska eller misstro.
– Vi måste våga fråga och fråga igen. Barnen behöver vuxna som ser dem, bryr sig och visar omsorg, sa Eva-Mi.
Barnens egna ord
Eva-Mi delar också med sig av citat från intagna barn och ungdomar:
– Kommer jag någonsin att komma hem till min familj, mina vänner, min skola? Kommer alla att ha glömt bort mig och ingen vilja vara med mig längre?
– Jag saknar min mamma, min pappa, mina syskon och jag saknar mig. Den som jag brukade vara, vem är jag nu?
– Fick träffa mina föräldrar med polis idag. Det jobbigaste var när de berättade att min lillebror som är 4 år är ledsen och saknar mig. Han springer varje morgon in i mitt rum och letar efter mig.
BUFFF:s arbete
Serta Gemici från BUFFF lyfte barnperspektivet för de barn och unga som har en frihetsberövad anhörig. Han beskrev hur barn ofta lämnas ensamma med frågor, oro och skam när en förälder eller ett syskon hamnar i fängelse.
– Plötsligt är en stol tom och ingen berättar varför, säger han.
BUFFF arbetar bland annat med samtalsstöd, familjeaktiviteter, stödgrupper och hjälp i kontakten med myndigheter. Målet är att minska känslan av ensamhet och ge barnen trygga vuxna omkring sig.
Behov av fler besökare på häkten och anstalter
Mot slutet av dagen lyftes också behovet av fler besökare inom kriminalvården. Märta & Thomas från RFS berättade om våra besöksgrupper och om en ny studiecirkel som ska stötta personer inför frigivning och återgång till samhället.
Se kriminalvårdsforum i efterhand på vår Youtubekanal:
Kriminalvårdsforum- hur vi kan möta och stötta barn inom kriminalvården – YouTube
RFS i nytt samarbete med Verdandi
RFS har inlett ett nytt samarbete med Verdandi, arbetarnas socialpolitiska organisation. Verdandi anordnar en rad olika sociala aktiviteter över hela landet som kan vara av intresse för RFS gode män och förvaltare, biträdande övervakare och kontaktpersoner att tipsa huvudmän/klienter/medmänniskor om.
Aktiviteter hos Verdandi
Verdandi har en mängd olika aktiviteter för medlemmar och icke-medlemmar i form av social kamratverksamhet och utbildningar över hela landet. Det rör sig om matlagning, gemenskapskapsluncher, kurser i teater, podcast-verkstad, läxläsning, dans, körsång, utflykter och friluftsaktiviteter. Aktiviteter som kan vara av intresse för både ställföreträdare, biträdande övervakare och kontaktpersoner att tipsa vidare om.
Rättvisekontor och handbok
Verdandi har också en Rättvisekontorsverksamhet som hjälper till med myndighetskontakter, att fylla i knepiga blanketter och hjälp med navigering i samhället. För att motverka skuldsättningen bland unga har Verdandi, med stöd från Konsumentverket, genomfört projektet “Koll på läget“ och tagit fram en e-handbok som kan vara en hjälp i samarbetet mellan gode män/förvaltare och huvudmän.
RFS samarbete med Verdandi
RFS inleder vårt nya samarbete med Verdandi med att hålla ett gemensamt panelsamtal på Järvaveckan. Panelsamtalet kommer att handla om civilsamhället som kraft i oroliga tider – tillit, rättvisa och vägen framåt. Mats Einerstam, vice ordförande i RFS deltar tillsammans med representanter från Verdandi, SIMON, Fremia och KSAN.
RFS i Förbundsnytt
RFS:s Förbundssekreterare Fredrik Nilsson intervjuas i nya Förbundsnytt, Verdandis nyhetsbrev. Fredrik lyfter vikten av samarbeten som det med Verdandi för att nå ut brett: ”Kunskap är en viktig del till att fler ska hitta våra uppdrag”, säger han och lyfter också upp stoltheten över det som sker på lokal nivå i form av samarbeten mellan lokalföreningar, överförmyndare, patientnämnder och frivården. Läs hela artikeln med Fredrik.
Muckmässa på Österåker
Det är tidig morgon när vi är en liten trupp på tre personer från RFS som beger oss mot Österåker i taxi för att vara med på frigivningsmässa, eller muckmässa som den också kallas.
Resan till anstalten tar 36 minuter från T-centralen med bil och under den tiden hinner vi ha samtal om nu och då i kriminalvården. Thomas Ekbom från Tidskrift för Kriminalvård har varit med ända sedan 1969 och i samtalen med honom blir det påtagligt hur mycket som har ändrats i synen på de intagna, straff, överbeläggning och sänkningen av straffbarhetsåldern till 13 år.
Österåker – en byggarbetsplats
Väl framme är Österåkersanstalten en enda stor byggarbetsplats. Det som från början var en anstalt för 90 personer ska inom kort ge rum för 600 interner. Vägen in är kantad av säkerhetskontroller och en kort säkerhetskurs. Ett litet mjukt gosehundhuvud som ligger på en bänk vid säkerhetskontrollen och som kan träs över scanningapparaten när barn är på besök för att göra inpasseringen mindre skrämmande, gör intryck.
Aktiviteter inne på anstalten
Väl inne får vi guidning av en riktig eldsjäl bland personalen på anstalten som är ansvarig för frigivningsmässan och ett antal andra initiativ som kulturvecka, Österåkerspelen och Johhny Cashdagen, till minne av den store countryartisten som uppträdde på Österåker för 50 år sedan. Förberedelserna för frigivningsmässan startade redan i januari, berättar eldsjälen, med utskick till alla cirka 20 organisationer och myndigheter som är på plats.
Om årets mässa
Årets mässa pågår under två dagar och vi är med på dag två tillsammans med aktörer som RFSU, socialtjänsten, Sveriges schackförbund, Ankarstiftelsen, BUFFF och Skyddsvärnet. Under den första dagen var även Arbetsförmedlingen och Processkedjan på plats och framför allt Arbetsförmedlingen är saknade under dag två då många av de intagna har frågor om möjligheter till jobb.
Sveriges schackförbunds bord är annars i särklass det mest populära med intagna som snabbt plockar upp pjäserna och försjunker i en annan verklighet för en stund. Kvinnan som ansvarar för schackbordet berättar att de bedriver ett framgångsrikt projekt på anstalten med att lära ut schack, det hjälper de intagna att visualisera och tänka framåt, de får sitta och klura och tänka i lugn och ro för att sedan analysera partiet med sin motståndare, vilket främjar samarbete.
Det satsas och dras ned på samma gång
Även om det satsas på kriminalvården, tenderar samtalen att bli färre mellan vakter och intagna. En vårdare berättar att de numera är en halv personal per intagen mot tidigare 1,2 personer och i den nya delen av anstalten sitter personalen bakom larmad dörr så det blir en annan och mindre kontakt mellan vakter och intagna.
På frigivningsmässan är de intagna uppdelade i tre olika grupper som får en timme var på sig att besöka mässan. Det är tydligt att den bryter av i en annars likriktad vardag med överbeläggning och ombyggnationer som påverkar livet på anstalten på så vis att de sociala aktiviteterna nästan stannat av.
Intagnas syn på mässan
”Det är intressant med information om den hjälp som finns att få. Man hittar alltid några bord som passar en. Det bryter också isoleringen på avdelningen lite grann att få träffa andra än personalen, säger en av de intagna.” En annan intagen säger att: ” det känns bra att kunna få stöd i att planera framåt.”
Barnombudet
Jag träffar på anstaltens barnombud. Det är hon som har bakat fika till dagens mässa och som stickat gosehundhuvudet till scanningsapparaten i entrén. Hon visar mig en julkalender som många av de intagna valt att göra till sina barn med klistermärken och utrymmen för små lappar med meddelanden bakom varje lucka: ”pappa älskar dig”, ”hjälp mamma med frukost idag” och uppmaningar som ”krama din syster”.
Österåker fick först besked om att de skulle bli en av anstalterna som skulle ta emot 13–15 åringar, vilket bidragit till röran och inställda sociala aktiviteter. Men nu blir det istället Rosersberg och Täby som ska ta emot ungdomarna. Det är en overklighetskänsla att så unga barn ska trängas bakom kala väggar som dessa med den säkerhetsapparat som är, ungdomar som knappt vuxit ifrån längtan efter att få en egen adventskalender.
För oss som riksförbund kändes det oerhört värdefullt att få vara på plats en dag som denna och i någon liten mening bidra till att de intagna blir bättre förberedda på livet utanför murarna. Vi fick chansen att prata med många om insatsen biträdande övervakare, som långt ifrån alla kände till och förtroendemän, för de som är dömda till längre straff.
Faktaruta
- Vi organiserar förtroendemän som stöttar långtidsintagna,
- besökare på häkten och anstalter,
- biträdande övervakare som stöttar villkorligt frigivna.
- Kanske är något av dessa frivilliguppdrag något för dig?
Din guide till Rollkoll - vem gör vad?
Rollkoll är ett tryckt material för den som vill veta mer om vad en god man och förvaltare gör. Det ska fungera som ett stöd för huvudmän, gode män, anhöriga och andra som vill veta mer om sina rättigheter och befogenheter.
Vad är Rollkoll?
Rollkoll är ett informationsmaterial om godmanskap och förvaltarskap. Materialet är tvådelat och vänder sig till:
- Dig som är huvudman (har god man/förvaltare)
- Dig som möter personer som har gode män/förvaltare eller är god man/förvaltare
Syftet med Rollkoll
Rollkoll är skapat för att hjälpa läsaren att förstå vilka uppdrag och ansvar som en god man eller förvaltare har. Materialet ska minska risken för missförstånd och konflikter genom att tydliggöra:
- Vilken hjälp huvudmannen har rätt att få av en god man eller förvaltare
- Vad olika aktörer ska – och inte ska – göra i relation till huvudmannen
Rollkoll svarar på frågor om godmanskap och förvaltarskap
Rollkoll svarar på viktiga frågor som vad ett godmanskap är och går igenom godmanskapets tre delar – vad förvalta egendom, bevaka rätt och sörja för person innebär i praktiken.
Rollkoll för huvudmän
Materialet för huvudmän fungerar som en guide för den som har en god man och vill veta mer om sina rättigheter. Det går igenom vilken hjälp du kan få av en god man eller förvaltare. Det beskriver också skillnaderna mellan dessa uppdrag, hur du ansöker om god man och vad det kostar. I slutet finns vanliga frågor och svar samt en ordlista.
Rollkoll för aktörer
Rollkoll för aktörer ska vara ett stöd för den som är god man/förvaltare, anhörig, kontaktperson, personlig assistent eller personal inom boendeverksamhet och som har funderingar kring de olika rollerna. Det svarar på frågor som hur beslut tas om godmanskap, vilka uppgifter en god man har och inte har, skillnaden mellan ett godmanskap och ett förvaltarskap, arvode med mera. Det innehåller också en användbar lista gällande vem som kan utföra vilken uppgift när en person har god man och vanliga frågor och svar.
Frågor och svar om Rollkoll
Vem är Rollkoll till för?
Gode män, Förvaltare, Huvudmän.
Anhöriga till personer med god man eller förvaltare.
Personal inom socialtjänst eller vård som olika boenden, hemtjänst och andra aktörer runt huvudmannen.
Vilka frågor besvaras i Rollkoll?
Vad gör en god man eller förvaltare?
Vad är skillnaden mellan godmanskap och förvaltarskap?
Vilka rättigheter har huvudmannen?
Hur kan anhöriga stötta på bästa sätt?
Hur fungerar redovisning, arvode och kontakt med överförmyndaren?
Hur kan man bli god man?
Hur får jag tag på Rollkoll?
Materialet finns att beställa som tryckt häfte eller att ladda ner som PDF från vår webbplats.
Varför är Rollkoll viktig?
Den ger trygghet, tydlighet och vägledning – oavsett om du är ny i rollen eller har erfarenhet sedan tidigare.
Bakgrunden till Rollkoll
- RFS bedrev projektet Rollkoll med medel från Arvsfonden mellan 2013–2016.
- Syftet var att förtydliga rollfördelningen mellan gode män/förvaltare och andra aktörer kring unga huvudmän med psykiska funktionsnedsättningar.
- Under projektets andra året togs två skriftliga material och en film fram.
- I Rollkoll projektet samarbetade RFS med RFS lokalföreningar, Schizofreniförbundet, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, Riksförbundet Attention, Sveriges kommuner och landsting, flertalet kommuner med flera.