Skip to main content
Foto på delar av kansliet och japanska gäster utanför kansliet.

Japanskt besök hos RFS med fokus på frivilliguppdrag inom Kriminalvården

Hur kan frivilliga samhällsarbetare bidra till att förebygga brott och stötta människor på vägen tillbaka till samhället? Det var en av frågorna när RFS den 22 oktober tog emot fem besökare från Japan, däribland Japans ambassadör i Sverige och tjänstepersoner från Tokyo stad. I fokus stod bland annat ideellt arbete inom Kriminalvården och hur frivilliga kan bidra till att förebygga återfall i brott.

Besökarna hade erfarenheter från bland annat Japans kriminalvård och Tokyos skola. Mötet blev ett tillfälle att utbyta kunskap om hur myndigheter och ideella organisationer i Sverige och Japan samarbetar för att stötta människor i utsatta situationer.

Frivilliguppdrag inom Kriminalvården

RFS inledde med att presentera förbundets olika frivilliguppdrag och deras gemensamma kärna: att genom medmänskligt stöd, kontinuitet och tillitsfulla relationer göra skillnad i en annan människas vardag.

Därefter fördjupades samtalet i uppdragen inom kriminalvården – biträdande övervakare, förtroendemän och besökare på häkten och anstalter.

Vi berättade också om hur RFS stöttar sina medlemmar i deras frivilliguppdrag, både lokalt, nationellt och digitalt. Genom erfarenhetsutbyten, föreläsningar och nätverk med myndigheter och andra organisationer får medlemmarna kunskap, gemenskap och trygghet i sina uppdrag.

Ideellt engagemang som förebygger återfall i brott

En viktig del av samtalet handlade om hur frivilliga insatser inom Kriminalvården kan bidra till att förebygga utsatthet och återfall i brott.

Vi lyfte bland annat Insluss, COSA, frigivningsmässor och studiecirklar i vardagsekonomi och samhällskunskap. Vi diskuterade även hur kunskap om privatekonomi kan nå personer på häkten.

Vi samtalade även om arbetet med studiecirklar för personer inom kriminalvården och andra metoder vid besök på häkte och anstalt. Exemplen visade hur arbetssätt kan växa fram både inom myndigheter och i civilsamhället – och utvecklas vidare genom samverkan.

Så arbetar frivilliga med brottsförebyggande insatser i Japan

Efter en uppskattad svensk fika med småkakor och blommigt svart te fortsatte erfarenhetsutbytet. Nu fick vi lära oss mer om hur myndigheter och ideella krafter arbetar i Japan, med exempel från Tokyo.

Besökarna berättade om kvinnoföreningar som arbetar brottsförebyggande genom stöd till barn, unga volontärer som ordnar aktiviteter för andra ungdomar och privata företag som bidrar till återintegrering i samhället genom att erbjuda anställning.

Vi fick också ett kompendium att fördjupa oss i efter mötet.

En kommentar från tolken fångade känslan i rummet:

”Jag kom som tolk men lärde mig också mycket som medborgare. Tack!”

Vi tackar våra besökare för ett varmt, inspirerande och lärorikt möte. Trots olika samhällssystem finns mycket att lära av varandra om hur frivilligt engagemang och samverkan kan bidra till ett medmänskligare samhälle.

Faktaruta

Vill du veta mer om frivilliguppdragen inom kriminalvården?

Biträdande övervakare:

Som biträdande övervakare stöttar du en person som är dömd till skyddstillsyn eller som är villkorligt frigiven. Du bidrar till att personen hittar en fungerande vardag.
Läs mer om frivilliguppdraget

Besökare på häkten och anstalter

Som besökare på häkten och anstalter bidrar du genom samtal och kontakt till att bryta intagnas isolering. Du ingår i en besöksgrupp som regelbundet träffar intagna.
Läs mer om frivilliguppdraget

Förtroendeman

Som förtroendeman finns du där som ett stöd för en person som är långtidsdömd till fängelse. Du fungerar som en länk till samhället utanför och ger stöd.
Läs mer om frivilliguppdraget


Foto på skuggorna av två personer

Om ett möte som förändrade två liv

Vad kan en biträdande övervakare betyda för någon som vill lämna en kriminell livsstil? För Fabian blev Jessica ett viktigt stöd i övergången från anstalten till ett nytt liv. Men mötet förändrade inte bara Fabians liv, det kom också att påverka Jessicas framtid.

När Fabian lämnade anstalten hade han redan bestämt sig för att förändra sitt liv. Under tiden i fängelse hade han påbörjat arbetet med att lämna sin kriminella livsstil bakom sig, bland annat genom att gå i terapi. Men att komma ut i samhället innebar nya utmaningar och frågor.

Då blev Jessica, som var hans biträdande övervakare, en viktig person att vända sig till.

– Det betydde att jag hade en person som jag kunde bolla tankar med och ställa frågor till om hur jag skulle gå till väga i det här nya livet, utanför anstalten. Det var tur att jag fick Jessica, för hon är helt otrolig och har varit någon jag kunnat vända mig till när jag inte haft andra att prata med, berättar Fabian.

Att mötas utan fördomar

För Fabian var en av de viktigaste anledningarna till att relationen fungerade så bra att Jessica mötte honom utan att döma.

– Hon hade ett helt öppet sinne och var fördomsfri och lyssnande. Det är jätteviktiga egenskaper för att möta en person som kommer ut ur fängelse och har så mycket skuld och skam. Att få känna att jag inte blev dömd, säger han.

Jessica beskriver också hur deras samtal och olika erfarenheter bidrog till att skapa en förtroendefull relation.

– Vi kunde prata utifrån våra olika perspektiv som biträdande övervakare och villkorligt frigiven. Det var mitt första uppdrag och mycket lärorikt. Jag hade en bra kontakt med frivårdsinspektören som stöttade mig och jag utvecklade en relation till Fabian som öppnade upp sig om vissa saker som gjorde det lättare att stötta honom.

Hon lyfter också betydelsen av samarbetet mellan Fabian, henne själv och frivårdsinspektören.

– Jag kände att det blev ett bra samarbete mellan honom och mig och frivårdsinspektören. Vi kände tillsammans ett hopp om att det skulle gå bra för Fabian.

Förändringen måste börja hos individen

Fabian betonar att beslutet att lämna en kriminell livsstil måste komma från personen själv. En biträdande övervakare kan inte övertala någon att förändra sitt liv, men kan vara ett betydelsefullt stöd på vägen.
Det kan handla om att få hjälp med praktiska frågor, ha någon att resonera med och framför allt bygga upp tillit till en annan människa.

– Man måste ge tillit, vilket kan vara svårt när man levt i en verklighet där ingen litar på någon, säger Fabian.

När Jessicas uppdrag som biträdande övervakare avslutades valde de att fortsätta hålla kontakten.

– Han behövde stöd ett litet tag till, att kunna ringa och rådfråga. Det var ett stöd för en medmänniska som jag ville ge, berättar Jessica.

Ett möte som förändrade två liv

Samtidigt som Jessica blev ett viktigt stöd för Fabian kom mötet också att förändra hennes eget liv.

– Mötet med Fabian var livsförändrande för mig. Jag har valt att jobba med dem som vill lämna en kriminell livsstil. Fabian tyckte jag var bra och fick mig att våga ta klivet. Idag jobbar jag heltid med de frågorna, berättar Jessica.

Genom uppdraget fick hon också nya perspektiv på människor och på vad det innebär att leva med en kriminell bakgrund.

– Med hjälp av Fabian har jag fått lära mig mer om alla olika nyanser i en människa. Att du har en kriminell livsstil är inte allt, det finns fler nyanser i en människa.

För Jessica blev uppdraget därmed inte bara en möjlighet att stötta någon annan, utan också en erfarenhet som kom att påverka hennes egen yrkesmässiga väg.

”Jag lever det liv jag alltid velat leva”

Idag ser Fabians liv helt annorlunda ut. Han studerar, har en partner och är pappa till en dotter som snart fyller ett år. Han har också fått vårdnaden om sina andra barn.

Framför allt beskriver han en tillvaro som präglas av lugn och trygghet.

– Jag känner ingen stress längre, bara vanlig vardagsstress som att bli sen till hämtningen på förskolan. Jag behöver inte titta oroligt över axeln eller vara rädd för att polisen ska banka in dörren. Jag har fått lugn och ro och det är fantastiskt.

”Bakom muren finns fantastiska människor”

Vad vill då Fabian och Jessica säga till andra som funderar på att bli biträdande övervakare?

Fabian vill skicka med att det kan krävas tålamod att bygga upp en relation med någon som levt i kriminalitet.

– Om man bestämmer sig för att jobba med människor som jag ska man vara beredd på att det kan finnas motstånd i början, men när du väl rivit ner muren finns där fantastiska människor med fina egenskaper och drömmar.

Jessica betonar att alla uppdrag inte är enkla, men att möjligheten att bidra till förändring gör engagemanget värdefullt.

– Att bli biträdande övervakare är inte alltid fantastiska möten, men de finns där och det är värt allt när du upplever att du kan hjälpa en människa mot förändring.

Faktaruta

Vill du veta mer om frivilliguppdragen inom kriminalvården?

Biträdande övervakare:

Som biträdande övervakare stöttar du en person som är dömd till skyddstillsyn eller som är villkorligt frigiven. Du bidrar till att personen hittar en fungerande vardag.
Läs mer om frivilliguppdraget

Besökare på häkten och anstalter

Som besökare på häkten och anstalter bidrar du genom samtal och kontakt till att bryta intagnas isolering. Du ingår i en besöksgrupp som regelbundet träffar intagna.
Läs mer om frivilliguppdraget

Förtroendeman

Som förtroendeman finns du där som ett stöd för en person som är långtidsdömd till fängelse. Du fungerar som en länk till samhället utanför och ger stöd.
Läs mer om frivilliguppdraget


AI-genererad bild på en hand som håller ett röstkort

Allas rätt att rösta - så kan du bevaka huvudmannens rättighet

Inför valet 2026 kan du som är god man, förvaltare eller har ett annat frivilliguppdrag, vara till stöd med att bevaka huvudmannens rösträtt. Här är några råd om hur du kan vara till hjälp med det praktiska kring att rösta, utan att påverka personens eget val.

I denna artikel hittar du svar på olika saker som kan vara bra att känna till som god man i samband med riksdagsvalet. Som god man tillser du att huvudmannen får sitt röstkort. Du kan höra av dig till valmyndigheten eller kommunen om huvudmannen ej fått sitt röstkort.

Du kan också bistå med information om de olika möjligheter som finns för att rösta, om huvudmannen har svårt eller inte kan ta sig till en vallokal.

Budröstning

Personer som inte kan ta sig till en vallokal kan i vissa fall budrösta. Väljaren måste då själv kunna göra i ordning sin röst.

Som god man eller förvaltare kan du:

• hjälpa till att ordna budröstningsmaterial,
• vara bud eller vittne (men inte båda).

Ambulerande röstmottagning

Om din huvudman varken kan ta sig till en vallokal eller själv göra i ordning sin röst kan kommunen erbjuda ambulerande röstmottagning. Då kommer röstmottagare till personen. De kan hjälpa till att lägga valsedeln i valkuvertet och har tystnadsplikt. Som god man kan du hjälpa till att boka ambulerande röstmottagning, eller påminna exempelvis boendet om den möjligheten.

Förtidsröstning på boenden och institutioner

Alla kan förtidsrösta i hela landet från den 26 augusti 2026. Här är en lista över alla lokaler där förtidsröstning sker.

Många kommuner erbjuder möjlighet till förtidsröstning på särskilda boenden. Även på slutna institutioner, som inom rättspsykiatrin, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse (SiS), finns det ofta möjlighet att förtidsrösta.

Tips på organisationer

Det finns flera brukarorganisationer och andra civilsamhällesorganisationer som har mer information och tips inför valet.

Några saker att tänka på

Att rösta är en personlig fråga, men som god man och förvaltare kan du stötta huvudmannen genom att tillse att hen får sitt röstkort. Sedan 1989 har alla svenska medborgare över 18 år rätt att rösta i det svenska riksdagsvalet. Tänk på vikten av huvudmannens autonomi att välja att rösta eller inte rösta och på att det alltid är frivilligt för hen att ta emot hjälp. Din huvudman bestämmer själv om hen vill ha stöd och vem som ska hjälpa till. Kom också ihåg att värna valhemligheten, ingen behöver berätta vad hen röstar på. Du får aldrig försöka påverka din huvudman, huvudmannen bestämmer själv vad hen vill lägga sin röst på.

Frågor och svar om valet

1. Ingår det i mitt uppdrag att hjälpa huvudmannen att rösta?

Ja, till en viss del kan det ingå i godmansuppdraget. Du ska tillse att huvudmannen har ett röstkort. Vid behov kan du också bistå hen med information om de olika sätt som finns att rösta på.

2. När och var kan man förtidsrösta för val 2026?

Du kan förtidsrösta i hela landet från den 26 augusti 2026 fram till och med valdagen den 13 september. Här är en lista över alla lokaler där förtidsröstning sker.

3. Vart beställer man budröstningsmaterial?

Budröstningsmaterial finns hos kommunen och kan även beställas från Valmyndigheten senast den 7 september.

4. När kommer röstkortet?

Ditt röstkort till riksdagsvalet, regionvalet och kommunvalet kommer senast den 26 augusti 2026. Röstkortet skickas till din digitala brevlåda och har du ingen så skickas det med posten.


En ensam äldre kvinna blickar ut genom ett fönster.

Hur kan vi bryta ensamhet?

Psykologen, föreläsaren och författaren Liria Ortiz ger i en föreläsning som RFS erbjuder alla medlemmar, råd och tips på hur vi som frivilliga samhällsarbetare kan bidra till att bryta ensamhet, utan att gå in i rollen av professionella behandlare eller vårdpersonal.

Hur kan jag bryta min egen ensamhet?

Liria Ortiz ger flera råd om hur jag kan bryta min egen ensamhet som kan sammanfattas i följande tre punkter:

  1. Att delta i olika aktiviteter beroende på egna intressen
  2. Att lära sig olika nya färdigheter för att ta kontakt med nya människor
  3. Acceptans och göra det bästa av ensamheten

Vad kan frivilliga samhällsarbetare göra?

Ensamhet har såväl psykiska, fysiska som sociala konsekvenser, och är något som många frivilliga samhällsarbetare stöter på i sina uppdrag. Det kan vara svårt att veta hur en ska göra för att hjälpa en brukare/klient eller huvudman att hitta vägar ut ur ensamheten och också att bryta den egna känslan av otillräcklighet inför detta.

Liria Ortiz talar i sin föreläsning om vikten av att som frivillig samhällsarbetare börja med att ta hand om sig själv och finna sätt att ta sig ur sin egen känsla av otillräcklighet och hon ger konkreta tips och råd på metoder för detta.

Hur kan vi bryta ensamhet?

Under föreläsningen kommer Liria Ortiz med många tips på hur vi kan bryta ensamhet. Det är viktigt att du som frivillig samhällsarbetare landar i din roll, att du inte är vare sig behandlare eller vårdpersonal, utan att du har en unik roll som medmänniska. Forskning visar att inta en lyssnande position kan ha stor effekt mot ensamhet. Som frivillig kan du erbjuda närvaro, gemenskap och stöd.

Det kan betyda mycket att exempelvis följa med någon första gången på en aktivitet för att personen ska våga delta. Det kan också handla om att lyssna när personen berättar om något svårt och att hjälpa personen med kontakt till vårdcentral eller en hjälplinje för vidare stöttning. Liria Ortiz talar om att de små handlingarna kan göra stor skillnad och att känna till vilka verksamheter som finns så att man kan guida vidare.

Vägar ut ur ensamhet

Avslutningsvis ägnar Liria Ortiz en del av föreläsningen åt hur en själv kan hitta vägar ut ur ensamhet, med en guide som kan vara mycket användbar för att kunna råda en brukare/klient/ huvudman kring hur hen kan ta sig vidare från ensamhet till gemenskap eller acceptans.

Ta del av alla Lirias råd

Denna artikel innehåller en bråkdel av Liria Ortiz råd.
Anmäl dig till oss här för att ta del av hela föreläsningen om hur vi kan bryta ensamhet. Är du medlem? Då har du möjlighet att få tillgång till hela Lirias Power Point som finns på mina sidor i Kunskapsbanken. Ni var också många som ställde frågor i samband med föreläsningen och svaren på dem finns nu samlade för medlemmar i Kunskapsbanken.


Bild på en nyhetsredaktion för att symbolisera en nyhet

Våra regelbundna möten med JO stärker arbetet för frihetsberövades rättigheter

Vi träffar Justitieombudsmannen (JO) minst två gånger per år för att diskutera situationen för frihetsberövade personer. Vid det senaste mötet lyftes bland annat sjukvården inom kriminalvården.

Lyckade exempel och utmaningar

Våra möten med JO har olika teman varje gång. Dagens tema var medborgare som är frihetsberövade och visade både på lyckade exempel och problem. En fråga som lyftes var kriminalvårdens sjukvård som fungerar väldigt bra på anstalt, men inte alls bra i polishäkten och arrest. En föreläsare hos JO kom också med ett allmänt yttrande om situationen i kriminalvården och den psykiatriska tvångsvården:

– Målbilden med att någon låses in på institution måste vara att hen är friskare än vid frihetsberövandet, men så är verkligen inte alltid fallet idag.

Ovärderliga möten för insyn

För RFS är mötena med JO ovärderliga för att vi ska få klarhet i hur det ser ut på de låsta institutionerna inom kriminalvården och den psykiatriska tvångsvården.

– Vi hjälper varandra att hålla uppsikt över väldigt utsatta gruppers rättigheter. Mötena med JO är ett tillfälle för oss att göra inspel utifrån våra medlemmars information och att få viktig information tillbaka om situationen för de mänskliga rättigheterna för frihetsberövade personer, säger Michell Malmgren, sakkunnig på psykiatriområdet.

Har du information att dela med JO?

Har du kunskap som vi borde framföra till JO gällande situationen för frihetsberövade personer inom kriminalvården eller den psykiatriska tvångsvården?
Kontakta Michell Malmgren för ärenden gällande den psykiatriska tvångsvården.
För ärenden gällande kriminalvården kontakta Thomas Karlsson.

Fakta om Justitieombudsmannen

  • Justitieombudsmannen (JO), eller Riksdagens ombudsmän som de också kallas, ägnar sig åt tillsyn av att svenska myndigheter följer lagar och förordningar.
  • En viktig uppgift för JO är att bevaka inlåsta personers rättigheter då det är statens mest långtgående ingrepp i medborgares liv.

Bild på uppdragsvykort

Nya vykort och affischer ska öka kunskapen om ideellt engagemang

Vi har precis tagit fram nya vykort och affischer för flera olika frivilliguppdrag. Syftet är att öka kunskapen om ideellt engagemang och göra det enklare för fler att upptäcka möjligheten att både engagera sig som frivillig och få stöd genom ett frivilliguppdrag.

Målgrupp för vykorten

Materialet innehåller inspirerande illustrationer på framsidan och pedagogiska texter om respektive frivilliguppdrag på baksidan. Vykorten är framtagna för att fungera både för personer som vill engagera sig som frivilliga samhällsarbetare och för alla som är i behov av en god man/förvaltare, kontaktperson, stödperson, biträdande övervakare, förtroendeman och/eller besökare på häkte och anstalt.

Hjälp till att sprida kunskap om frivilliguppdrag

Vår förhoppning är att materialet ska bidra till ökad kännedom om frivilliguppdrag och ideellt engagemang i samhället. Genom att sprida information om möjligheten att få stöd och att själv bli frivillig kan fler människor hitta rätt hjälp och fler upptäcka värdet av att engagera sig ideellt.

Vykort och affischer passar att sprida inom kriminalvården, socialtjänst, överförmyndare och patientnämnd såväl som inom kommuner, organisationer och föreningar. Materialet kan också användas på vårdcentraler, bibliotek, mässor och andra evenemang där människor möts.

Målet är att sänka trösklarna till ideellt engagemang, öka kunskapen om frivilliguppdrag och göra fler medvetna om det stöd som finns att få genom frivilliga insatser.

Var kan jag ta del av vykorten?

Vykort och affischer finns att beställa och affischera går att ladda ner kostnadsfritt i vår webbshop.


Alla talare på kriminalvårdsforum

Hur kan vi möta barn och unga inom kriminalvården?

Frågan hur vi kan bemöta och ge stöd till barn och unga inom kriminalvården diskuterades när RFS under gårdagen arrangerade kriminalvårdsforum. Talarna på forumet lyfte vad barnen som hamnat inom kriminalvården känner, hur de tänker och mår och också frågan om vad samhället misslyckats med för att vi ska befinna oss här, i en situation med allt yngre gärningsmän.

Under dagen delade Eva-Mi Gullbrandsson från Fryshuset och Serta Gemici från BUFFF med sig av sina erfarenheter från arbetet med frihetsberövade barn och ungdomar och deras anhöriga. RFS Märta Frank och Thomas Karlsson talade också om hur det är möjligt att engagera sig för barn och unga.

Fryshusets arbete

Eva-Mi Gullbrandsson berättade om Fryshusets arbete med barn och unga på häkten och anstalter. Verksamheten möter barn så unga som 15 till 17 år som ofta sitter isolerade under långa perioder och med omfattande restriktioner.

– Vår roll är att bryta deras isolering och ta hand om dem här och nu, men det blir ju också ett förändringsuppdrag när man träffats under lång tid.

På frågan om vad som är viktigast att ge ungdomarna och barnen säger hon:

– att bryta isoleringen, visa omsorg och ta ansvar för stunden med dem. I början har de ofta tusen frågor så det är viktigt att hjälpa dem att sortera och få hjälp med vem de ska ställa vilken fråga till. Samtalen kan handla om allt från oro och frågor kring rättsprocessen till att stärka barnen i att klara isoleringen och ta hand om sig själva lite grann genom andningsövningar, lägga sig på golvet eller dansa i rummet.

Våld är ofta en del av barnens verklighet innan brottsligheten

Många av barnen är redan kända av myndigheter sedan tidigare och en stor andel är själva brottsoffer och har erfarenheter av våld, försummelse eller andra svåra uppväxtvillkor. En viktig del i arbetet är att visa att vuxna står kvar även när ungdomarna reagerar med ilska eller misstro.

– Vi måste våga fråga och fråga igen. Barnen behöver vuxna som ser dem, bryr sig och visar omsorg, sa Eva-Mi.

Barnens egna ord

Eva-Mi delar också med sig av citat från intagna barn och ungdomar:

– Kommer jag någonsin att komma hem till min familj, mina vänner, min skola? Kommer alla att ha glömt bort mig och ingen vilja vara med mig längre?

– Jag saknar min mamma, min pappa, mina syskon och jag saknar mig. Den som jag brukade vara, vem är jag nu?

– Fick träffa mina föräldrar med polis idag. Det jobbigaste var när de berättade att min lillebror som är 4 år är ledsen och saknar mig. Han springer varje morgon in i mitt rum och letar efter mig.

BUFFF:s arbete

Serta Gemici från BUFFF lyfte barnperspektivet för de barn och unga som har en frihetsberövad anhörig. Han beskrev hur barn ofta lämnas ensamma med frågor, oro och skam när en förälder eller ett syskon hamnar i fängelse.

– Plötsligt är en stol tom och ingen berättar varför, säger han.

BUFFF arbetar bland annat med samtalsstöd, familjeaktiviteter, stödgrupper och hjälp i kontakten med myndigheter. Målet är att minska känslan av ensamhet och ge barnen trygga vuxna omkring sig.

Behov av fler besökare på häkten och anstalter

Mot slutet av dagen lyftes också behovet av fler besökare inom kriminalvården. Märta & Thomas från RFS berättade om våra besöksgrupper och om en ny studiecirkel som ska stötta personer inför frigivning och återgång till samhället.
Se kriminalvårdsforum i efterhand på vår Youtubekanal:
Kriminalvårdsforum- hur vi kan möta och stötta barn inom kriminalvården – YouTube


Bild på en nyhetsredaktion för att symbolisera en nyhet

RFS i nytt samarbete med Verdandi

RFS har inlett ett nytt samarbete med Verdandi, arbetarnas socialpolitiska organisation. Verdandi anordnar en rad olika sociala aktiviteter över hela landet som kan vara av intresse för RFS gode män och förvaltare, biträdande övervakare och kontaktpersoner att tipsa huvudmän/klienter/medmänniskor om.

Aktiviteter hos Verdandi

Verdandi har en mängd olika aktiviteter för medlemmar och icke-medlemmar i form av social kamratverksamhet och utbildningar över hela landet. Det rör sig om matlagning, gemenskapskapsluncher, kurser i teater, podcast-verkstad, läxläsning, dans, körsång, utflykter och friluftsaktiviteter. Aktiviteter som kan vara av intresse för både ställföreträdare, biträdande övervakare och kontaktpersoner att tipsa vidare om.

Rättvisekontor och handbok

Verdandi har också en Rättvisekontorsverksamhet som hjälper till med myndighetskontakter, att fylla i knepiga blanketter och hjälp med navigering i samhället. För att motverka skuldsättningen bland unga har Verdandi, med stöd från Konsumentverket, genomfört projektet “Koll på läget“ och tagit fram en e-handbok som kan vara en hjälp i samarbetet mellan gode män/förvaltare och huvudmän.

RFS samarbete med Verdandi

RFS inleder vårt nya samarbete med Verdandi med att hålla ett gemensamt panelsamtal på Järvaveckan. Panelsamtalet kommer att handla om civilsamhället som kraft i oroliga tider – tillit, rättvisa och vägen framåt. Mats Einerstam, vice ordförande i RFS deltar tillsammans med representanter från Verdandi, SIMON, Fremia och KSAN.

RFS i Förbundsnytt

RFS:s Förbundssekreterare Fredrik Nilsson intervjuas i nya Förbundsnytt, Verdandis nyhetsbrev. Fredrik lyfter vikten av samarbeten som det med Verdandi för att nå ut brett: ”Kunskap är en viktig del till att fler ska hitta våra uppdrag”, säger han och lyfter också upp stoltheten över det som sker på lokal nivå i form av samarbeten mellan lokalföreningar, överförmyndare, patientnämnder och frivården. Läs hela artikeln med Fredrik.


RFS ny hemsida

Välkommen till vår nya hemsida

Ny hemsida, smartare innehåll och en helt ny kunskapsbank. Vad kul att du är här, välkommen in och upptäck!

Vi har jobbat med den här ett bra tag, och nu är den äntligen på plats. Vår tanke har varit enkel: det ska vara lätt att hitta rätt, lätt att förstå och lätt att använda. Färre klick, tydligare struktur och en smidigare upplevelse helt enkelt.

Samtidigt har vi passat på att uppdatera och vässa våra texter, så att de känns aktuella och relevanta. Dessutom har vi gett hemsidan ett helt nytt utseende som vi hoppas ska kännas både fräscht och inbjudande.

Ta gärna en rundtur. Vi hoppas att du snabbt hittar det du söker, och kanske något nytt som fångar ditt intresse.

Nyhet: en Kunskapsbank att utforska

I samband med lanseringen introducerar vi också vår nya Kunskapsbank. En plats som kommer att fyllas med stöd och inspiration för dig som är medlem.

Här har vi samlat allt på ett ställe: uppdaterad information, smarta mallar, konkreta tips och fördjupande material som en hjälp i ditt viktiga frivilliguppdrag. Tanken är att du snabbt ska kunna hitta det du behöver.

För dig som är medlem

Logga gärna in och kika runt i Kunskapsbanken. Du hittar Kunskapsbanken som inloggad på Mina sidor i My Club. Även Mina sidor har uppdaterats för att göra det enklare för dig som medlem, för alla förtroendevalda och där hoppas vi att du kommer att hitta mycket som är användbart.

Läs mer och logga in här: Mina sidor – RFS

Mer information hittar du också i senaste medlemsnytt.

Är du inte medlem i vår lokalförening? Varmt välkommen att bli det här nedan.

Bli medlem hos oss

Som medlem får du försäkring, stöd, erfarenhetsutbyte och kunskapspåfyllning. Framför allt är du inte ensam i ditt uppdrag, vi har medlemmar och lokalföreningar runt om i landet. Välkommen som medlem!

Bli medlem nu

Kvinna skriver på dator för att illustrera remissvar

Ny lagstiftning för ställföreträdare. Vad gäller för mig som god man?

Äntligen händer det! Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare har länge framfört behovet av en moderniserad lagstiftning för gode män och förvaltare för att säkerställa en rättssäker ordning för de cirka 127 000 individer som idag är beroende av en ställföreträdare.

Sedan den 1 juli gäller flera förändringar i föräldrabalken. Vi vet att det kan väcka frågor och därför har vi sammanfattat några av de viktigaste punkterna här på vår hemsida

Hur lagändringarna kommer att tillämpas blir tydligare efter hand men för att reda i frågan har vi sammanfattat information om vad som gäller för dig som är god man och förvaltare idag och för dig som är på väg att bli ny god man eller förvaltare.

Vad innebär förändringarna för dig som redan har ett uppdrag?

  • Tydligare ramar för uppdraget – vad du ska göra och hur du ska arbeta preciseras tydligare i lagtexten.
  • Större fokus på huvudmannens vilja och välbefinnande – du ska aktivt beakta huvudmannens vilja eller förmodade inställning i allt arbete.
  • Ökad informationsskyldighet – du ska löpande hålla huvudmannen informerad, om det inte finns särskilda skäl att låta bli.
  • Utbildningskrav – alla som förordnas ska genomgå utbildning inom tre månader.
  • Tydligare tillsyn och krav på redovisning – årsberättelser och årsräkningar skärps och granskas mer strukturerat.
  • Nya bestämmelser om att personens medel ska användas för välbefinnande såsom fritidsintressen. 
  • Nationellt register – du kommer att finnas i ett statligt register som kan göra det enklare att visa din behörighet.

Vad blir skillnaden för dig som funderar på att bli god man och ta ett uppdrag?

Om du tar ett uppdrag efter att lagen trätt i kraft kommer du att:

  • Få obligatorisk utbildning inom tre månader efter förordnande.
  • Arbeta under tydligare regler om vad uppdraget omfattar.
  • Få stöd från en ny statlig myndighet som ska ge vägledning, föreskrifter och utbildning.
  • Få enklare sätt att visa behörighet genom det nationella ställföreträdarregistret.
  • Möta högre krav på dokumentation och återkoppling till huvudmannen.

När kommer lagstiftningen att träda i kraft?

De flesta lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2026.
Här hittar du mer från lagrådsremissen.

Vad behöver du ha koll på just nu?

  • Ny regler som gäller från att den nya lagen är beslutad och trätt i kraft.
  • Vara beredd på kommande utbildningskrav och tydligare uppdragsbeskrivningar.
  • Hålla kontakt med din överförmyndare som kommer att informera om förändringar.

Var och när kan du få ny information?

Du kommer att få uppdaterad information från:

  • Din kommuns överförmyndare – de ansvarar för att informera ställföreträdare.
  • Regeringen och riksdagen – läs mer nu när lagstiftningsprocessen gått vidare.
  • Den nya statliga myndigheten (när den inrättas) – den ska ge utbildning och vägledning.
  • RFS (Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare) –  vi följer utvecklingen och informerar våra medlemmar.

Mer stöd i godmansuppdraget

  • Som medlem hos oss får du gemenskap, försäkring, rådgivning och stöd genom hela ditt uppdrag. Varmt välkommen att hitta din närmaste lokalförening här.
  • Gå med i vår Facebook-grupp som administreras av RFS och medlemmarna hjälper varandra i olika godmansfrågor. Gruppen hittar du här.

Om Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare

Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare är en ideell sammanslutning av lokalföreningar med medlemmar som har lagreglerade frivilliguppdrag förmedlat av en myndighet.

Adress

Frejgatan 75
113 26 Stockholm

Kontakt

08-556-068 30
info@rfs.se

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev