Month: september 2025

Att erbjuda en trygg vardagsmiljö

Det finns olika typer av familjehem utifrån att barnens behov ser väldigt olika ut. En stöd- och kontaktfamilj ger stöd till andra familjer när barnen behöver komma hemifrån ibland. En jourfamilj är mer när det kan bli akut, att barnet behöver skydd eller stöd och så fort som möjligt måste komma till en familj.

– Till oss kom det en tjej i januari 2024 som vi blev jourfamilj för. Hon bodde hos oss ända till augusti samma år. Efter det hade vi ett kortare uppdrag och den ungdomen var hos oss under bara en vecka. Och, så är det med uppdraget som jourfamilj. Att det kan handla om både kortare och längre uppdrag beroende på barnets bakgrund. Det kan handla om att föräldrarna inte kan ta hand vårdnaden och det viktiga är att ge de barnen en trygg vardag med allt vad det innebär från middagar, stöd i skolan och hjälp till och från fritidsaktiviteter. Det handlar inte bara om att kunna erbjuda ett rum, även om barnen bör ha det, menar Christer. Att kunna komma undan och vara själv för en stund är också viktigt. Jag känner att det är lugn och ro de behöver samtidigt som det ska vara aktiviteter men just att dom få ro att bearbeta det som kanske har hänt och kunna göra det i sin egen takt.

Han är själv pappa till en vuxen dotter med egen familj men har utöver det ingen tidigare erfarenhet av själva uppdraget. Däremot har hans fru mycket erfarenhet av att jobba med framför allt ungdomar. Som ny jourfamilj är han därför tacksam över de utbildningar han fått via kommunen och där fått lära mer att hantera olika situationer som kan uppstå. Via medlemskapet i RFS är han också försäkrad och går ofta på de föreläsningar som lokalföreningen erbjuder. Det är viktigt att ges möjlighet att träffa andra för att kunna dela erfarenheter med varandra.

Viktigt att vara den som lyssnar, har förståelse men samtidigt kan sätta ramar

Det som kanske är den största utmaningen är att du inte vet alla gånger exakt vad som ligger i ryggsäcken. I början är det bra att lyssna och att på ett avväpnat sätt bryta isen och få personen att skratta, le och skapa en lättsam stämning. Det viktigaste är att få barnen att känna sig trygga och få upp självkänslan och skapa ett förtroende så att dom kan gå stärkta ifrån oss och så småningom kan se livet på ett ljusare sätt.

Samtalen med barnen och då framför allt ungdomarna är en helt annan typ av dialog menar Christer. De har ett lite annat språk och jag kanske pratar lite vuxet med dem men det går inte heller att prata bebisspråk med en 14-åring. Jag tror att det snarare gör att de känner sig bekräftade och blir tagna på allvar. I slutändan handlar det om att man vill göra så bra ifrån sig som möjligt. Det gäller också att vara lite på sin vakt. Ungdomar över lag i den åldern kan ha en tendens att hitta på saker och testa gränser. Då behöver man kunna sätta ramar även om det inte är stora grejer, som att man säger att man ska gå på ett café men så går man någon helt annanstans. Man får hela tiden ha kontakt med omgivningen och ha telefonnummer till bästa vännerna. Precis som i alla andra familjer är det bra att ha bestämde rutiner som sovtider, mobilanvändning och hur länge man får vara ute med kompisar.

Christer lyfter känslan att se någon växa. Som tjejen som bodde hos oss under en längre period. Hon höll på med kampsport vilket var bra för balansen men inte minst för självkänslan. Det märktes i slutet av tiden hon var hos oss, hur mycket hon växt i sig själv. Många har frågat om det är min dotter vilket har varit viktigt att prata med henne om, vad hon är bekväm med. Vi kom fram till att säga en vän till familjen och det kändes kärleksfullt och fint och framför allt något hon kände sig nöjd och trygg med.

Ett sätt att på riktigt hjälpa en annan människa

Det finns ett enormt behov av hjälp ute i samhället och en ohälsa som konstant växer. Utöver sitt uppdrag som familjehem är Christer också kontaktperson. Han drivs av att hjälpa till i samhället. Att få göra någonting på riktigt, inte som inom politiken där vi kan ha ett förslag, en motion men som egentligen bara är en massa byråkrati. Men här är det någonting som är på riktigt, för du hjälper en annan människa. En människa som du har framför dig, det är liksom rakt in i verkligheten. Du kanske kan tänka dig att skänka till organisationer men skillnaden är att du här går in direkt och hjälper och det är på riktigt.

Att vara en vän i luren

Varför man får stöd av en kontaktperson kan vara väldigt olika. Jag skulle säga att det är beroende på vilken person man är kontaktpersoner för. Det kan vara individer som inte har andra människor i sitt liv och har svårt att knyta sociala kontakter. Det kan också finnas en diagnos eller att man är eller har varit missbrukare. Att vara kontaktperson kan därför handla om att stimulera eller försöka få ut en person, att ge stöttning eller att vara en vän i luren, säger Tina.

Hur ofta man träffas och vad man gör tillsammans är utifrån personens behov. För tillfället har Tina två uppdrag och de personerna träffar hon varannan vecka men hörs ofta via sms. Jag kan höra av mig efter helgen och fråga hur det varit och om personen behöver hjälp att handla. Ibland spelar vi spel och ibland kanske hen behöver mer praktiskt hjälp som att ta sig till vård eller veterinär eller köpa ett par skor. Och ibland är vi bara vara ute och promenerar, pratar om livet och fikar.

Människor som är ensamma är väldigt ensamma

Varje uppdrag pågår olika länge och där socialtjänsten till slut gör en bedömning när det ska avslutas. Ibland kanske man inte helt håller med utan ser att individen har ett fortsatt behov av stöd. Man vill ju inte bara lämna en människa, säger Tina. Som en person jag haft under flera år och som jag vet är väldigt ensam. Jag brukar skicka sms när han fyller år och till jul och ibland har jag åkt förbi och sagt hej. Människor som är ensamma är väldigt ensamma och det blir väldigt svårt för dem som inte har några egna runt sig. Skulle socialtjänsten säga upp ett av de uppdragen som jag har nu så vet jag att jag kommer att ha med mig henne hela livet. Hon har verkligen ingen annan. Man blir lite som extra anhörig. Jag tänker att hade vi svenskar varit lite mer familjära och tagit hand om varandra, då hade inte det här behövts. Men tyvärr funkar det inte riktigt så. Vi hejar inte ens på varandra, inte ens på våra egna grannar.

Samhället behöver fler kontaktpersoner, det är en superviktig insats

Det är viktigt att socialtjänsten verkligen ser vilken nytta vi gör och inte drar in på kontaktpersoner, säger Tina. Det finns dem inom socialtjänsten som inte ens vet att insatsen finns. Egentligen är det en så billig insats i förhållande till hur mycket man får. Har man en trygg och stabil kontaktperson som bara finns där, lyssnar och kan ge en kram är det ett superviktigt stöd. En kontaktperson kan vara förebyggande för så mycket. Därför behövs fler kontaktpersoner, framför allt yngre.

Tina berättar om ett uppdrag med en man som inte hade lämnat hemmet på 12 år. Han var ensam och vågade inte gå ut. Vi övningskörde, gick på konserter och föreställningar och numera är han helt självgående och har självkänslan att ta sig ut på tillställningar, att träna på gym och annat, helt på egen hand. Att kunna tillföra någonting för någon annan som inte fixat det själv, det är min drivkraft. Då känner man verkligen att man gör nytta, avslutar Tina.

Ser till att hinna med

Tina vill också vara tydlig att det inte alltid är en dans på rosor. Det finns mer och mindre utmanande uppdrag och det är klart att det kan vara tungt. Då gäller det att hitta en balans och vara tydlig med gränser. Vid sidan av kontaktpersonsuppdragen arbetar Tina med att hjälpa hemlösa missbrukare, är förtroendevald fritidspolitiker och borgerlig begravningsförrättare/officiant. Hon har haft frivilliguppdrag som familjehem och biträdande övervakare och är aktiv i styrelsen för lokalföreningen, Göteborgs Frivilliga Samhällsarbetare.

Det är fantastiskt att träffa alla människor som har så mycket engagemang. Man känner att man får sådan glöd. I lokalföreningen hittar Tina sitt eget stöd samtidigt som medlemmar ringer och får stöd av henne och andra i styrelsen. Vi har cirka 150 medlemmar med jättemycket erfarenhet och många utbildade kontaktpersoner. Vi backar alltid upp om man behöver stöttning eller känner sig osäker.

Att bli kontaktperson

Är man intresserad då tycker jag att det första steget är att gå på ett erfarenhetsutbyte. RFS har lokalföreningar runt om i landet, kontakta den som är närmast och hittar du ingen, hör av dig till förbundet. Där kan du ställa frågor till alla som har uppdrag och bli inspirerad. Det finns så många olika uppdrag och de behöver inte alltid vara så krångliga. Det finns väldigt många uppdrag för människor som bara behöver en stabil vän och att vara en trygg vuxen kan räcka för att göra skillnad för någon annan. Det handlar som mest om att vara en genuin medmänniska.