Den 14 november hölls RFS årliga besöksgruppskonferens – för första gången digitalt. Fokus för årets konferens var kunskapsinhämtning och medlemmarna fick lyssna på tre föreläsningar på temat ungdoms- och gängkriminalitet.

Att inte ställa in – utan ställa om. Det var en av de punkter som Mimmi Agnevald Haugen, förbundsordförande RFS, lyfte i sitt inledningstal för besöksgruppskonferensen. Passande ord, då årets upplaga för första gången genomfördes digitalt via Zoom.

– Vårt gemensamma uppdrag ställs inför hårda prövningar. Vi måste hitta nya sätt att genomföra dem under pandemin. Frågorna är för viktiga för att vi inte ska fortsätta framåt, sa hon.

Kriminalvården, Passus och Statens Institutionsstyrelse hade bjudits in för att hålla föreläsningar på temat ungdoms- och gängkriminalitet. En del medlemmar kopplade upp sig från hemmet för att lyssna, men några hade också samlats i lokal och hos varandra för att kunna delta tillsammans under konferensen.

Barn och ungdomar i häkten

Kriminalvårdens Andreas Fällström och Maya Wolinder föreläste om arbetet med barn och ungdomar under 18 år inom Kriminalvårdens häkten. Bland annat berättade de om hur de jobbar för att barnrättsperspektivet och barnkonventionen ska säkerställas.

– Barn ska behandlas annorlunda än vuxna i rättsprocessen. Isolering är skadligt redan efter ett par dagar, framförallt psykiskt. Barn och unga har inte samma förmåga att hantera stress och oro som vuxna, sa Maya Wolinder.

Barns bästa ska därför beaktas utifrån en checklista för inskrivning av barn i häkte, berättade Andreas Fällström. De är också en prioriterad grupp för insatser.

Föreläsarna belyste även de lagförslag som syftar till att förbättra situationen för barn som frihetsberövats. Ett av dem handlar om att barn ska ha lagstadgad rätt till fyra timmar mellanmänsklig kontakt per dag.

– Civilsamhällets aktörer är viktiga för att det ska bli ett kvalitativt innehåll i de fyra timmarna, sa Andreas Fällström.

”Målet att bli en del av samhället”

Nästa föredrag handlade om avhopparverksamheten Passus, som hjälper personer som vill lämna det kriminella livet bakom sig. Peter Svensson, verksamhetsansvarig nationellt, berättade om hur de stöttar klienter att finna motivation, anpassa sig till en ny vardag, bearbeta känslor och hitta sysselsättning och meningsfulla fritidsaktiviteter.

– Vi vill ge dem verktyg så att de själva kan fortsätta sin process. Målet är att de ska bli en del av samhället, sa han.

Utöver behandlingsprocessen som pågår i 18 månader, erbjuder Passus också en tvåårig kostnadsfri eftervård.

– Glappet mellan kriminalvården och samhället är väldigt stort. Risken för återfall är hög om det inte finns ett nätverk.

Statens institutionsstyrelse avslutade

Catrine Kaunitz, från Statens institutionsstyrelse, avslutade dagen med att berätta om arbetet med barn och ungdomar inom SiS verksamhet, och hur de jobbar för att bryta beteendeproblem. SiS driver den statliga ungdoms- och missbruksvården och verkställer sluten ungdomsvård.

Tre av fyra ungdomar placeras akut.

– Det är det sista alternativet när allt annat är prövat. Man ska vara så kort tid som möjligt hos oss, och i största möjliga mån utan tvångsvård.

Våld, missbruk och kriminalitet är vanliga bakomliggande orsaker, och en del av verksamheten handlar om att hitta alternativ till den kriminella livsstilen, men också om att lära sig hantera känslor, berättade Catrine Kaunitz.

– Vår uppgift är att förändra ungdomar när de peakar i sin brottsfrekvens. Det är en stor utmaning. Det är en svårbehandlad grupp där de är på väg in i livet med kriminalitet, men inte har hunnit se nackdelarna än, sa hon.