Frivilliguppdragen

Frivilliguppdragen

Stödperson

Inom tvångspsykiatrin och vid tvångsisolering finns uppdraget stödperson. Stödpersonen är en medmänsklig kontakt för patienten under vårdtiden och bidrar med medborgarinsyn i ett annars slutet vårdssystem.


Vem får stödperson?

Patienter som vårdas enligt psykiatrisk tvångsvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, har rätt till stödperson om de önskar. Det gäller även patienter som är dömda till rättspsykiatrisk vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV, eller är tvångsisolerade med stöd av smittskyddslagen. Det är läkaren som är skyldig att informera patienten om rätten till stödperson.

Om uppdraget

Stödpersonen ska vara en medmänsklig kontakt för patienten som står helt fri från vården; och blir som en ”länk” mellan patienten och samhället. Uppdraget handlar oftast om att lyssna, prata och umgås. Stödpersonen har rätt att besöka patienten vid vårdinrättningen. Stödpersonen bidrar också med en medborgarinsyn i ett vårdssystem som annars är slutet.

Om patienten själv vill får stödpersonen vara med på alla möten kring patienten och vid förhandlingar i förvaltningsrätten. En stödperson kan också fungera i öppen psykiatrisk tvångsvård samt öppen rättspsykiatrisk vård. När tvångsvården avslutas kan patienten behålla sin stödperson under en månad om båda parter vill det. Därefter kan stödpersonen istället bli kontaktperson enligt SoL och fortsätta hålla kontakten.

Alla stödpersoner har tystnadsplikt och får inte berätta för andra om patienten eller andra patienter de träffar i sitt uppdrag. Stödpersoner får ett arvode, men till övervägande del utförs uppdragen ideellt.

Patientnämnden förmedlar uppdragen

Om en patient vill få stödperson ska överläkaren skriva ett intyg till landstingets patientnämnd. Det är patientnämnden som rekryterar, tillsätter och ansvarar för att utbilda stödpersoner. De kan också arrangera föreläsningar och temakvällar tillsammans med RFS och lokalföreningen.

Läs mer om att ta uppdrag som stödperson här