Om RFS

Om RFS

Personer som får god man har ofta dålig kunskap om insatsen

En tredjedel av huvudmännen har inte fått den information de behöver för att förstå vad en god man eller förvaltare kan hjälpa dem med, visar den enkät som RFS genomfört i projektet Rollkoll, bland annat.


Under våren har RFS genomfört två enkätundersökningar som en del i kartläggningen av Rollkoll. Dels har förbundets egna medlemmar som är god man eller förvaltare fått svara. Dels har överförmyndarverksamheter svarat på hur de ser på problematiken kring rollfördelningen mellan gode män/förvaltare och andra aktörer kring unga personer med psykiska funktionsnedsättningar.

66 % av de svarande gode männen/förvaltarna anser att deras huvudman alltid eller oftast har fått den information som han eller hon behöver om vad uppdraget som god man innebär. 34 % svarade att huvudmannen sällan eller aldrig har den information som behövs.

– Detta innebär enligt de svarande att ungefär var tredje huvudman inte har fått den information som de behöver för att kunna förstå vad en god man eller förvaltare kan hjälpa dem med när uppdraget börjar, berättar Linda Fröström, projektledare för Rollkoll och RFS ombudsman för gode män och förvaltare.

Gode männen fick sedan svara på frågan: Om din huvudman har fått information om uppdraget, vem/vilka är det som har gett honom/henne den kunskapen? Här var flera svar var möjliga att välja. Resultatet är att 72 % anser att de är de själva som god man/förvaltare som har gett huvudmannen informationen om uppdraget. På andra plats med 23 % kommer anhöriga och sedan överförmyndare med 21 %.

– Det går att se på denna information på flera sätt, till exempel att huvudmannen kan ha fått information tidigare, men inte tagit till sig den och att gode mannen därför upplever att det är de som för första gången ger informationen. Det kan också vara så att de svarande tänkt på den information som innebär hur man ska lägga upp just det här uppdraget, vilket självklart ska göras mellan den gode mannen och huvudmannen, säger Linda Fröström.

– Att det är en så hög avvikande siffra mot de andra svarsalternativen är anmärkningsvärt. Det som är viktigt är om det är så att god man/förvaltare är den som först har gett informationen till huvudmannen, så betyder det att huvudmannen först när överförmyndaren beslutat att ansökan bör godkännas och god man tillsättas som huvudmannen får kunskap om insatsen. Kunskap som de borde ha fått redan innan ansökan sänds in till överförmyndaren. Vi måste därför titta på hur en huvudman kan få bättre information tidigare i processen, fortsätter Linda.

Överförmyndare bekräftar att Rollkoll behövs

I enkäten till överförmyndare ställdes frågan om de upplevde att det finns områden där det råder olika uppfattning mellan god man/förvaltare och andra aktörer om vem som ska tillgodose huvudmannens behov? 92 % av överförmyndarna svarade ja.

På frågan i vilken utsträckning överförmyndare anser att unga huvudmän med psykiska funktionsnedsättningar har tillräcklig kunskap om vad godmanskap/förvaltarskap innebär svarade 81 % att huvudmän bara ibland eller aldrig har kunskap om uppdraget. Ingen svarade oftast eller alltid.

– Detta bekräftar för oss att Rollkoll behövs, både för att minska områdena med missuppfattning och för att ge huvudmän bättre kunskap om uppdragen, säger Linda.

Olika syn på kunskapsnivån

En intressant jämförelse är frågan som överförmyndare fick: I vilken utsträckning anser du att gode män och förvaltare har tillräcklig kunskap om vad uppdragen för unga personer med psykiska funktionsnedsättningar innebär? Och den som ställdes till gode män och förvaltare: Är det tydligt för dig som god man/förvaltare vad som ingår i ditt uppdrag?

88 % av överförmyndarna svarade att gode män oftast har den kunskap som behövs, medan 12 % ansåg att de sällan har det. Av de gode männen och förvaltarna var det 71 % som uppgav att det alltid eller oftast är tydligt för dem vad som ingår i uppdraget. Medan 29 % uppgav att aldrig eller sällan är klart var som ingår.

– Av många anledningar är det dåligt att nästan en tredjedel av gode männen i dessa uppdrag inte anser sig ha tillräckliga kunskaper. Att utbildning behövs råder det därför ingen tvekan om. Att överförmyndare och gode män/förvaltare har så olika uppfattning om kunskapsnivån är också något som behöver föras vidare och som RFS ska lyfta i det vidare arbetet. Samtidigt är det ju roligt att se att överförmyndarverksamheter har hög tilltro till sina ställföreträdare, säger Linda.

Fakta:

Rollkoll är ett treårigt projekt som drivs med medel från Arvsfonden, med start hösten 2013. Syftet är att förtydliga rollfördelningen mellan ställföreträdare och andra aktörer kring unga huvudmän med psykiska funktionsnedsättningar.

De överförmyndare som tillfrågats i Rollkolls enkät är medlemmar i Föreningen Sveriges Överförmyndare.

Läs mer om Rollkoll här