Frivilliguppdragen

Frivilliguppdragen

Ensamkommande barns rätt till delaktighet

Gode män för ensamkommande barn ska så långt som möjligt ska involvera barnet i relation till dess mognad och ålder.


Barns rätt enligt barnkonventionen

En av barnkonventionens grundläggande principer är alla barns rätt att bli hörda och tagna på allvar. Alla barn i Sverige har samma rättigheter, oavsett religion, kön, funktionsnedsättning eller medborgarskap. Barnkonventionen slår också fast att alla barn har rätt till inflytande och självbestämmande i beslut som rör dem. Det innebär att gode män, och andra vuxna som på olika sätt kommer i kontakt med ensamkommande barn, så långt som möjligt ska involvera barnet i relation till dess mognad och ålder.

Öppen dialog skapar bra samarbete

Den gode mannen har i sitt uppdrag rätt och skyldighet att besluta i alla frågor som rör barnet. God man har därmed ett stort inflytande över barnets vardag och kan på olika sätt verka för att göra barnet delaktigt. Ett väl fungerande samarbete mellan god man och barn bygger ofta på ömsesidigt förtroende och en öppen dialog. Genom att den gode mannen ställer frågor och är öppen för barnets tankar och synpunkter byggs också ett förtroende. Barnet har många gånger svar på frågor som kan vara svåra för den gode mannen att själv ta ställning till.

Lyhördhet och upprepning

Den gode mannen har ett omfattande informationsansvar och då är det viktigt att vara lyhörd inför barnets behov. Ibland behöver information upprepas flera gånger. Vid inledande kontakter är tolkning på barnets språk är ofta en förutsättning för att barnet ska förstå och göra sig förstådd, vilket är en förutsättning för att god man ska kunna föra fram barnets behov och synpunkter i kontakten med exempelvis socialtjänst, skola eller boende.

Delaktig, men inte alltid bestämma

Barnets rätt att komma till tals handlar om att vuxna i barnets närvaro lyssnar på vad de har att säga och tar hänsyn till barnets åsikter. Det betyder att barn i olika grad får vara med och påverka beslut som berör dem. Att göra barnet delaktigt innebär dock inte att barnet alltid får bestämma. Vissa beslut, exempelvis ett asylbeslut kan barnet inte själv påverka. I sådana fall kan barnet involveras genom att god man kommunicerar information på en nivå som barnet förstår och att det ges möjlighet att ställa frågor.

Åldersgräns kring barns beslutanderätt

Det finns också vissa åldersgränser i lagstiftningen som slår fast när barn har egen beslutanderätt som kan vara bra att känna till. Några exempel är:

  • Barn som har fyllt 15 år har rätt att föra sin egen talan i mål och ärenden enligt socialtjänstlagen, SoL, och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.
  • Kontaktperson eller andra öppenvårdsinsatser enligt SoL kan utses till den som har fyllt 15 år bara om barnet begär eller samtycker till det. Vårdnadshavarens samtycke behövs inte, förutsatt att insatsen i övrigt är lämplig.
  • Inom hälso- och sjukvården är det inte lika vanligt med åldersgränser. Inom psykiatrisk tvångsvård kan den som fyllt 15 år föra sin egen talan i mål och ärenden.

I skriften Vad ska en god man hjälpa mig med? finns förslag på mallar som kan användas som utgångspunkt för samarbete barnet och god man,