2017-02-09

Frivilliga samhällsarbetares insatser ges plats i ny lärobok för socionomstudenter. Just nu skriver Kerstin Svensson, professor vid socialhögskolan i Lund, på ett kapitel till en lärobok om socialt arbete i civilsamhället.

Att kapitlet ska handla om frivilliga samhällsarbetare valde hon själv. 

– Det är en intressant grupp eftersom de tillhör både myndighetsvärlden och civilsamhället. Det finns ett stort värde i det de gör och de har en självklar plats, men jag ser att de ofta glöms bort av bägge sidorna, berättar Kerstin Svensson. 

Alla lagreglerade frivilliguppdrag kommer att tas upp i kapitlet, men fokus är på lekmannaövervakare och kontaktpersoner.

Varför är de frivilliga viktiga?

– Lekmännen tillför den personliga kontakten. För hur vänlig och professionell en tjänsteman än är så är denne fortfarande en tjänsteman. Många av de som får stödet har antingen inte så mycket kontakt med andra människor överhuvudtaget eller har inte så mycket kontakt med socialt etablerade personer i vårt samhälle. För dem blir lekmännen viktiga.

Förankring i samhället 

Kerstin Svensson har i sin avhandling från 2001 undersökt utvecklingen av frivårdens och lekmannaövervakarens roll under 1900-talet. I övrigt är frivilliguppdragen relativt outforskade, den lilla forskning som finns behöver följas upp och fördjupas, konstaterar Kerstin. Samtidigt påminner hon om att de långtidsstudier som undersökt vad som fått människor att ändra sin livsstil och sluta med brott visar att det finns stark evidens för att förankring i samhället är viktigt.

– Ofta har det funnits någon person som fungerat som förebild, och det är där jag menar att lekmännen kan komma in. Idag är man på gott och ont väldigt upptagen med är att mäta effekter. Det är viktigt, men allt är inte mätbart, säger Kerstin. 

Insatserna blir färre

Trenden de senaste åren är att socialtjänsten och frivården tillsätter dessa frivilliguppdrag i mindre utsträckning. Antalet barn och unga som får insatsen kontaktperson enligt socialtjänstlagen har under perioden 2006-2014 sjunkit rejält, från 21 800 till 18 400. Detta samtidigt som totala antalet öppenvårdsinsatser har ökat. Det innebär att de professionella gör mer av de insatserna, säger Kerstin Svensson. 

Även andelen frivårdsklienter med lekmannaövervakare har minskat, från att legat på 54 procent år 2009 så var den år 2015 nere på 39 procent. När det gäller klienter under 21 år är siffran nu nere på 33 procent. 

– Det är en utveckling som oroar. Det visar att vi måste lyfta de frivilliga samhällsarbetarna, så att de inte tappas bort. 

Viktiga även i framtiden

Kerstin Svensson tror att dessa frivilliguppdrag kommer att ha en viktig funktion även framöver. 

– I dagens system, som blir allt mer fixerat vid olika program och modeller, så är lekmannaövervakaren eller kontaktpersonen en flexibel insats som kan anpassas efter individens behov. Ibland i kombination med andra insatser.

Fakta

• Kerstin Svensson föreläser vid RFS årsmöte 14 maj.
• Läroboken för socionomer ska vara färdig till hösten 2017.
• Kerstins avhandling ”I stället för fängelse? En studie av vårdande makt, straff och socialt arbete i frivård”, bygger på arkivhandlingar, texter från 1820-2000, intervjuer med klienter, lekmannaövervakare och handläggare.