2020-11-12 | Nyheter och reportage

Nya sätt att umgås under corona

Naturen är viktig – i synnerhet under pandemitider. Det menar frivilliga samhällsarbetaren Charlie Malmgren, 75 år, som träffat sina brukare utomhus sedan corona slog till.
– Det är bättre att ses än att brukarna blir helt isolerade, ensamheten kan vara förödande.

Charlie Malmgren under en utflykt med en brukare. Foto: Privat.

Charlie har jobbat ideellt med människor hela sitt liv. Men det var slumpen som fick honom att bli frivillig samhällsarbetare.

– Jag jobbade på Sportfiskarna västs kansli när en kurator kom in och frågade om jag kunde hjälpa honom att hitta en ledsagare till en person som älskar att fiska. Den ledsagaren blev jag. Ett par år efter det blev jag kontaktperson, säger han.

Det har gått 15 år sedan dess, och idag har Charlie tre uppdrag som kontaktperson i Angered, med Göteborgs Stad som uppdragsgivare. Att vara frivillig samhällsarbetare handlar om både engagemang och ansvar, anser han.

– Det tar runt ett år innan man lär känna varandra, och under tiden sätts man på prov. Men då handlar det om att inte ge upp, för till slut får man ömsesidigt förtroende. Min målsättning är att mina brukare ska få en social delaktighet i samhället, säger han.

Ses utomhus eller pratar mer i telefon

Under pandemin har Charlie sett till att hålla sig uppdaterad om folkhälsomyndighetens rekommendationer och anpassat aktiviteterna utefter det. Bland annat har han haft picknick, promenerat, fiskat eller suttit på utomhuscaféer med brukarna.

– Vi har delvis setts utomhus och jag har alltid med mig ansiktsmask och handsprit. Det är bättre att ses än att brukarna blir helt isolerade, ensamheten kan vara förödande. Men man får också lyssna in. En av dem ville till exempel inte ses när de nya lokala restriktionerna kom i slutet av oktober, och då stöttade jag såklart henne i det. Det är viktigt att känna sig trygg.

Att naturen är viktig är Charlie övertygad om. Särskilt under pandemitider.

– Som fiskare älskar jag naturen, och jag har alltid propagerat för att den har en läkande effekt. En av mina brukare älskar också fiske, så där har det löst sig av sig självt. Men det är inte alla som gillar skog och mark, så då får man anpassa sig och hitta en annan lösning.

Att prata oftare i telefon har varit ett annat sätt att hålla kontakten under pandemin.

– Jag säger till mina brukare att de får ringa när de vill, och försöker alltid svara så fort jag kan.

Men det finns aktiviteter som har varit svårare att ersätta.

– En av mina brukare tycker om att spela fotboll i Grunden Boys, som är anpassat till personer med funktionshinder. Det är en social gemenskap på hans villkor och jag följer med som support när det är matcher och träning. Men nu går inte det. Sånt saknar vi.

”Naturen är min egen medicin”

Att vara ute i naturen är också Charlies eget sätt att få återhämtning.

– Jag har min gamla eka en mil från norska gränsen, men i år är det första gången på 65 år som jag inte har kunnat åka dit. Jag får ro och energi av att åka ut och tälta på öarna.

Friluftsintresset visar sig också i Charlies övriga liv och engagemang. Bland annat har han varit is-volontär under 40 år (”förra året blev det inga isar så då fick jag inte ladda mina batterier genom att isfiska”) och anordnar sociala fisketräffar för pensionärer. Att han är en föreningsmänniska ut i fingerspetsarna går inte att ta miste på. I RFS är han medlem sedan 2014.

– Jag träffade på Birgitta Ljungholm – ordförande RFS Göteborg – på en kontaktpersonutbildning och gick med efter det. Erfarenhetsutbytet inom föreningen är guld värt, det blir som en förlängd arm för ens uppdrag.


2020-11-19

Nyheter och reportage

RFS första digitala besöksgruppskonferens

I lördags hölls RFS årliga besöksgruppskonferens – för första gången digitalt. Fokus för årets konferens var kunskapsinhämtning och medlemmarna fick lyssna på tre föreläsningar på temat ungdoms- och gängkriminalitet. Att inte ställa in – utan ställa om. Det var en av...

Läs hela inlägget


2020-11-12

Nyheter och reportage

”Nu är det ännu viktigare att bryta isoleringen”

Biträdande övervakaren Eva Kälveskog, 72, är rutinerad. Det första uppdraget som frivillig samhällsarbetare fick hon för över 20 år sedan. Att fortsätta sitt arbete under pandemin har varit en självklarhet. – Den psykiska ohälsan är mycket större nu och då är...

Läs hela inlägget


2020-11-12

Nyheter och reportage

”Det viktigaste är att vi finns till”

För Gunilla Moberg, 59 år, är det mänskliga mötet en grundläggande del av uppdraget som frivilligarbetare. Men under pandemin har Gunilla – som också tillhör en riskgrupp – fått hitta nya lösningar. – Det viktigaste är att vi finns till. Gunilla Moberg...

Läs hela inlägget