2017-02-14

Frågan om om att bryta häktesisolering har uppmärksammats på flera håll senaste tiden. RFS upplever att besöksgruppernas roll försvinner i diskussionerna. Här berättar Hanna Jarl, chef vid Kriminalvårdens avdelning för anstalt och häkte, om värdet av frivilliga. 

Vilket värde ser Kriminalvården i besöksgruppsverksamhet på häkten och anstalt? 

– Besöksgrupperna är väldigt värdefulla. De bidrar både till att bryta klienternas isolering och med att föra ett vardagssamtal. Vi är positiva till att civilsamhället är med och minskar de negativa skadeverkningarna av isoleringen, berättar Hanna Jarl.

Reflektioner kring att denna resurs  ibland ”glöms bort”?

– Hos Kriminalvården är den inte bortglömd! Sedan är vi såklart medvetna om det finns enheter som har mer eller mindre besöksgruppsverksamhet. Det är en viktig fråga för oss nationellt, regionalt och lokalt. För klienterna är det viktigt att vi samverkar med andra aktörer så att deras kontaktyta med samhället vidgas. Samverkan med civilsamhället generellt är en fråga som kommer att vara på Kriminalvårdens agenda under 2017.

Kommer ni att se över rutinerna i linje med Åklagarmyndighetens förslag (se faktaruta nedan)?

– Vi kan alltid göra lite mer för att säkerställa att våra rutiner är så likvärdiga som möjligt och möjliggör besöksgrupper på alla enheter. Sedan ska det finnas  ett visst utrymme för att besluta om rutiner på lokal nivå. Att ha en kontaktperson på varje lokal enhet tycker jag är ett gott exempel,  en väg in brukar underlätta. En lokal introduktion är bra för det ger en större förståelse för de regler och rutiner som gäller. 

Vad kan vi göra gemensamt så att fler häktade erbjuds möjligheten att träffa besöksgrupper? 

– Jag tror det är viktigt att kunskap om besöksgrupper sprids i olika sammanhang. Inom Kriminalvården lyfter vi den här frågan på alla nivåer. Vi har ju fått både internationell och nationell kritik för isoleringen på häkten. Vi vet att vi behöver bli bättre och det är en jätteutmaning för Kriminalvården. Det därför väldigt positivt att det är fler som arbetar med frågan och här är RFS en viktigmedspelare.

Vad tänker du om möjligheten att tillsätta en förtroendeman för häktade personer?

– Det är en fråga jag vill diskutera inom Kriminalvården och återkomma till.

Hur används lekmannaövervakare som resurs på häktet? 

– När det gäller häktade som har en lekmannaövervakare sedan tidigare försöker vi uppmuntra till att klienten kan bibehålla denna viktiga kontakt även under häktestiden.

Läs vad RFS gör för att synliggöra frivilligas roll på häkten 

Fakta

• Åklagarmyndigheten föreslår i rapporten Effektiva samarbetsformer mellan åklagare och häktespersonal tydligare rutiner på häkten, för att underlätta besök av frivilligorganisationer.
• Bland förslagen nämns att utse en kontaktperson på varje häkte, att frivilliga ges en lokal introduktion, årliga kontroller samt regionala samverkansträffar.
• Förtroendeman kan tillsättas av frivården för en häktad person som väntar på rättegång eller för intagen som är dömd till fängelse på livstid.