2018-11-30

Uppdaterad utbildning är en del i Kriminalvårdens kommande satsning på lekmannaövervakare.

Hur ser lekmannaövervakarens roll ut framöver?

– Kriminalvården har uttalat ett tydligt fokus på att lyfta och förtydliga lekmannaövervakarens uppdrag. Vi har som målsättning att öka andelen lekmannaövervakare ordentligt i våra påföljder, säger Marie Järsjö, senior handläggare som tillsammans med Göran Hellström ansvarar för arbetet vid Kriminalvårdens huvudkontor .

Tidigare kunde en lekmannaövervakare ta över en del av klientkontakten från frivårdsinspektören. Frivården följde upp hur kontakten mellan lekman och klient fungerade genom avstämning per telefon och genom trepartsträffar på kontoret, berättar Marie.

När frivårdens arbetsmetod nu tydligare utgår från RBM (risk, behov och mottaglighet) ska frivårdens handläggare ha en tätare kontakt med klienten. Vilka insatser klienten ska ha bedöms utifrån den enskildes behov, kopplade till risken för återfall i brott.
– Grunden i lekmannens framtida uppdrag är att vara en prosocial modell för klienten oavsett vad uppdraget går ut på för övrigt. Det innebär att man som lekmannaövervakare, i olika situationer, står upp för icke-kriminellt beteende och värderingar och visar på ett annat sätt att leva. Lekmannaövervakarens och frivårdshandläggarens insatser förstärker varandra. Lekmannamedverkan kan också bidra till att hålla klientens förändringsprocess igång mellan besöken på frivården.

Vilka planer finns för att se över utbildningen?

– Utifrån att lekmannaövervakare framförallt ska ha en stödjande roll ser vi att utbildningen behöver riktas om så att fokus blir på rollen lekmannaövervakare. Vi vill i ökad grad rusta våra lekmannaövervakare med kunskaper, perspektiv och tips som på olika sätt kan stärka dem i uppdraget. Rollen är inte sällan komplex, utmanande och direkt svår, berättar Marie.
– Kriminalvården har fått mycket stöd av RFS i frågan om vilka delar som kan vara viktiga i en ny utbildning, och RFS kommer att vara ett fortsatt bollplank. Även frivårdsinspektörer kommer att vara med och tycka till. Tanken om att också engagera några lekmannaövervakare som referensgrupp är mycket god, den tar vi med oss i det vidare arbetet!

Hur vill ni öka kunskapen om frivilliga inom Kriminalvården?

– Frivårdsavdelningen på Kriminalvårdens huvudkontor kommer att stödja frivårdskontoren i detta arbete på olika sätt, bland annat genom stödmaterial, nya utbildningsinsatser och i kommande rekryteringsinsatser för lekmannaövervakare, berättar Marie.

Kriminalvården har under hösten 2018 fått nya riktlinjer för samverkan med civilsamhället. Dessa tar ett helhetsgrepp om myndighetens samarbete med civilsamhället där lekmannaövervakare, förtroendemän och besöksgrupper ingår. Riktlinjerna tydliggör att civilsamhället bör engageras tidigt i verkställigheten.

– Vi ser också att vi på nationell nivå behöver stödja den lokala verksamheten för att få in rätt perspektiv om hur dessa aktörer behöver bemötas och stödjas i sin roll. Exempelvis kommer samverkansfrågan, även samverkan med civilsamhället, få en tydligare plattform i Kriminalvårdens nya grundutbildning, säger Marie.