Socialtjänstlagen är en viktig lag som ska ge stöd genom hela livet och därför kommer man som frivillig samhällsarbetare i kontakt med socialtjänstens arbete på ett eller annat sätt, oavsett om man har uppdrag som exempelvis biträdande övervakare , kontaktperson, god man, kontaktfamilj eller stödperson.

Regeringen beslutade 2017 om en översyn av socialtjänstlagen och vissa av socialtjänstens uppgifter. Arbetet leds av den särskilda utredaren Margareta Winberg. RFS deltog vid det senaste referensgruppsmötet den 19 februari 2020. Den 1 juni 2020 ska utredningen Framtidens socialtjänst redovisas.

Den 19 februari träffade RFS utredarena Margareta Winberg tillsammans med flera företrädare från civilsamhället. Utredaren(?) berättade om de utmaningar som utredningen ser när det gäller att ge socialtjänstlagen en större karaktär av en ramlag.

Socialtjänsten är en viktig del av den svenska välfärdspolitiken och varje kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt område. Socialtjänsten ska bland annat främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet.

Socialtjänstens organisation har blivit mer specialiserad och styrande samtidigt som arbetet ska präglas av helhetssyn. Den offentliga välfärden står inför ständiga utmaningar och socialtjänsten verkar i ett samhälle som förändras kontinuerligt. Socialtjänstens verksamhet måste kunna anpassas efter förändringar i omvärlden och samverkan mellan aktörer är nödvändigt för att samhällets resurser ska användas på bästa sätt. Många av de faktorer som avgör kvalitet i socialtjänsten är relaterade till tillgången på personal med rätt kompetens och med möjlighet att använda sig av den. Den enskilde ska erbjudas en socialtjänst som utgår från individens behov där insatserna bygger på bästa tillgängliga kunskap. Idag upplevs lagen ofta som svår att tillämpa och förstå.

Under mötet lyfte RFS och flera företrädare från civilsamhället upp att det finns en risk med att socialtjänstlagen är en ramlag då kommunerna kan skapa en egen miniminivå i insatsen och att insatsers kvalitet kan skilja sig mellan olika kommuner och grupper inom kommunen. Det lyftes också upp från RFS med flera att nuvarande gruppindelningar innebär att en individ kategoriseras till en särskild grupp som gör att denne kan falla mellan stolar, beroende på kommunens organisation av socialtjänsten. Vid bedömningen om en hjälpinsats behöver socialtjänsten alltid se individens behov och anpassa insatsen till individens behov.

RFS upplevde att civilsamhällets synpunkter blev lyssnade till och vi upplever att synpunkterna beaktas i utredningen.