RFS styrelse har lagt fram ett förslag på reviderade stadgar för förbundet, förändringar som behövs för att kunna fortsätta det utvecklingsarbete som krävs för att vi på riktigt ska vara en stark rörelse med många engagerade medlemmar och där fler känner till oss. Medans frågan förankras och diskuteras i lokalföreningarna så har vår förbundssekreterare Fredrik Nilsson tagit pulsen på Henrik Mörner, vice förbundsordförande och styrelsens talesperson i arbetet med att revidera våra stadgar, god man och tydligen kapten på sin båt.  

Vad var ditt första frivilliguppdrag?
Oj, det var god man 2013. Jag kände att jag ville göra en insats och göra något bra, en granne rekommenderade mig då att bli god man och på den vägen är det.  

När blev du först medlem och förtroendevald i RFS?
Nästan med en gång efter att jag blev god man, överförmyndaren här i Strängnäs rekryterade mig. Året efter hamnade jag i styrelsen och året efter blev jag ordförande. 

Hur länge har du varit med i förbundsstyrelsen + befintligt uppdrag?
Jag minns inte exakt, kan det ha varit 2017? Sen har jag varit vice i två år.   

Kan du berätta lite om vad som motiverade styrelsen att föreslå denna stadgeförändring? Vad är det främsta skälet till att vi behöver revidera våra stadgar?
Det är egentligen väldigt enkelt, vi som organisation och förbund måste utvecklas, tittar vi på trenderna för hur många medlemmar och lokalföreningar som försvunnit de senaste fem åren så har vi snart inte många kvar.  

En förändring måste till och vi måste ha den nu. Med stöd av det och de tidigare besluten vi haft på förbundsnivå om till exempel enklare medlemsadministration, har vi tagit fram dessa reviderade stadgar, det handlar till syvende och sist om att överleva. Vi måste försöka, att inte försöka är att göra fel. Det är alltid enkelt att säga att vi tar det sen, man vet vad man har men man vet inte vad man får – det är mänskligt och vi fungerar så – men i det näst intill akuta läge där vi är nu är det fel.  

Hur påverkar de nuvarande stadgarna vårt förbund och våra medlemmar? Vad har varit de största utmaningarna som har uppstått på grund av den nuvarande stadgan?
Den nuvarande stadgan har problemet att du måste vara medlem i en lokalförening; finns det ingen på din ort är det många som tvekar och inte blir medlemmar hos oss. Jag tror den största möjligheten vi har är förslaget om nationella medlemskap för alla de som inte har en lokalförening i närheten. Det måste också vara mycket lätt att bli medlem, det ska inte ta emot på något sätt – helst tre “klick”, swishbetalning och klart!   

Vi har sett hur förbundet krymper och tappar både medlemmar och lokalföreningar samt att många lokalföreningar har svårt att engagera sina medlemmar. Hur tror du att den föreslagna stadgeförändringen kan hjälpa till att vända denna trend?
Syftet med hela stadgeförändringen och det vi vill komma åt är framförallt att öka antalet medlemmar totalt sett, därigenom kommer vi också öka antalet medlemmar i lokalföreningar. Blir vi fler, hörs vi mer, syns vi mer – så kommer det skapa mer engagemang på lokal nivå.  

Några lokalföreningar är negativa till förändringen. Hur kan vi försäkra dem om att denna stadgeändring är nödvändig och att den kommer att gynna hela organisationen?
Ja, vi har fått en del frågor och kommentarer, många bygger på missförstånd om vad vi vill göra och vad vi vill åstadkomma – vissa till och med verkar tro att förbundsstyrelsen vill utarma och lägga ner lokalföreningar – tvärtom vi vill serva och stötta dem för att göra det enklare driva en lokalförening. Jag, personligen har väldigt svårt att se nackdelarna men självklart måste vi lyssna på det. Jag tror vi måste backa tillbaka och läsa förslaget, det är inte så dramatiskt som det kan låta.  

Hur planerar styrelsen att involvera medlemmarna i denna process? Hur kan vi säkerställa att deras röster och åsikter hörs och tas i beaktande?
Det är precis det vi gör nu; styrelsen och kansliet lyssnar nu in lokalföreningar för att säkerställa att fler perspektiv kommer med. Min telefon är alltid på och jag pratar gärna mer om stadgarna.  

Hur ser du på organisationens framtid om stadgeförändringen går igenom? Vad hoppas du att vi ska uppnå med denna förändring på kort och lång sikt?
På kort sikt ser jag att vi löser den administration och den medlemshantering som idag inte håller den kvalitet man som medlem ska kunna förvänta sig. På längre sikt handlar det om att vi ska få ett starkare varumärke och fler medlemmar vilket ger oss en annan tyngd både lokalt och nationellt.  

Har du något du vill avsluta detta samtal med?
Ja men det är två saker som jag förvånas över i denna process, vi får frågor som bygger på resonemang som faktiskt inte finns med i förslaget, dvs man protesterar mot något som aldrig är föreslaget. Det andra är att det är väl inte så kontroversiellt? Vad är det vi gör? Vi släpper in nationella medlemmar så att fler kan få vara med i vårt fina förbund? Och vi gör det enklare att driva en lokalförening? 

Till sist; vad ser du fram emot mest i sommar?
Bortsett från segelbåten så är det många härliga diskussioner om stadgeändringar.