Jag vet själv hur kämpigt det är, vi behövs för att hjälpa andra
Efter att själv ha varit fast i ett 36-årigt missbruk, var det möjligheten att få hjälpa andra att bli drogfria som fick Agneta börja ta sig an frivilliguppdraget biträdande övervakare (BÖV).
Den går inte obemärkt förbi, Agnetas egen historia, från en trasslig uppväxt med alkoholiserade föräldrar och där hon som 14-åring själv hamnade i ett livslångt drogmissbruk. Agneta blev gravid och fick barn när hon var 15 år gammal och det skulle ta många år innan hon lyckades bli drogfri. Idag hjälper hon andra till ett bättre liv.
Under alla år med missbruk har Agneta alltid stöttat andra runt omkring henne, som att få sin syster och vänner att ta sig ur missbruket och våga ta kontakt med soc samtidigt som hon själv aldrig tyckt att hon behövt hjälp. Jag åkte in på kåken för att vila upp mig och sen var jag ute och missbrukade igen, berättar Agneta. Så fortsatte åren men en nattsvart dag kom jag till insikt och förstod att jag själv behövde hjälp och skrev då in mig på ett behandlingshem här uppe i Nordmaling. Ett år senare var jag drogfri.
Från missbruk till ett drogfritt liv och biträdande övervakare
Vägen tillbaka har varit allt annat än lätt. Vid ett tillfälle stannade hjärtat och därefter blev jag nedsövd i 12 dygn, men jag hade tur säger Agneta. Sorgen bär hon också med sig, en sorg över alla vänner som gått bort och den stora sorgen över att inte ha kontakt med dottern och barnbarnet. Jag har ändå haft ett bra liv men kroppen är förstörd och det har inte alltid varit en dans på rosor. Det har varit tuffa dagar då jag har varit på väg att hamna i återfall. Men, säger Agneta igen, jag har haft ett bra liv och nu får jag äntligen göra det jag alltid velat; hjälpa andra.
Under åren har hon arbetat som volontär på en kvinnojour samt stöttat ungdomar och andra med psykisk ohälsa. Det var för cirka 12–13 år sedan som hon kom i kontakt med RFS lokalförening i Örnsköldsvik. Föreningen hade ordnat bingo och det var då Agneta fick upp ögonen för frivilliguppdraget BÖV.
Aldrig sluta tro på individen
Jag tycker att jättemycket om att vara BÖV. Vi träffas två dagar i veckan och jag ser till att de lämnar in proverna, att de jobbar med sig själva och tar sig till Arbetsförmedlingen. Jag ser direkt när de ljuger och låtsas vara sjuka, jag har varit där själv och hittat på för min övervakare. Men jag finns alltid där och stöttar och jag tror alltid på dem.
Att hjälpa ungdomar att byta bana, bli drogfria och skaffa ett jobb, det motiverar mig som BÖV, säger Agneta. Till exempel när jag får höra från en tidigare klient som idag är drogfri och nu jobbar med ungdomar, då blir jag stolt och känner att det jag gör hjälper andra, det är min belöning.
Vem passar som biträdande övervakare?
Det är viktigt att lyssna, ha tålamod och stötta, säger Agneta. Förtroendet med klienten är också viktigt och man måste kunna lita på varandra och vara ärliga. Den största utmaningen i uppdraget är att det är svårt att hitta på aktiviteter eftersom arvodet från Frivården inte alltid räcker till. Om arvodet var högre skulle vi kunna göra så mycket mer bra för klienterna, för de behöver sociala sammanhang och vardagliga aktiviteter, som till exempel att fika, ta en promenad eller gå på bio, som kan bryta deras mönster, fortsätter Agneta.
”Allting behövs, alla uppdragen, vi behövs”
Om man vill bli BÖV, gå övervakarutbildningen via Frivården, tipsar hon. Där får man lära sig bemötande och att ta klienter. Alla borde ha en utbildning innan man blir BÖV. Att vara en del av Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare (RFS) är också viktigt menar Agneta, det ger mycket då jag får lära från alla frivilliguppdragen och får kunskap om nya saker som till exempel skuldsanering. RFS lokalförening Örnsköldsvik, som Agneta är med i, ligger henne varmt om hjärtat, de är mina vänner. Allting behövs, alla uppdragen och vi behövs.
Till sist, vad ser du fram emot nu härnäst?
Jag väntar på ett nytt uppdrag som BÖV, svarar hon snabbt. Jag fick ta en paus efter att ha haft problem med hjärtat. Jag vill också jobba mer med ”Bättre framtid”* här uppe i Örnsköldsvik och jag ser gärna att man träffas mer över uppdragen för att utbyta erfarenheter och lära av varandra.
Kort efter vår intervju med Agneta får vi ett sms där hon berättar; Jag har blivit biträdande övervakare igen, jättekul!