Jag kan ju vara den jobbiga föräldern
Alla barn och unga under 18 år har i Sverige rätt till en vårdnadshavare. Det kan låta självklart. Men det finns de barn och unga som av olika skäl blir tilldelade en särskilt förordnad vårdnadshavare. Leif är en dem med det viktiga uppdraget där han är den som ser till att barnens rättigheter blir tillgodosedda med allt vad det innebär från skolmöten, veckopeng, läkarbesök till mobilabonnemang och skjuts till fotbollsträning.
En viktig vuxen för många barn och unga
Leif är särskilt förordnad vårdnadshavare för tre ungdomar, en som är ensamkommande och två som är kvotflyktingar. En särskilt förordnad vårdnadshavare utses av Socialtjänsten när det inte finns annan vårdnadshavare för barnen, om föräldrarna är avlidna eller inte kan utöva vårdnaden på grund av till exempel fängelsestraff eller sjukdom. Det kan också vara, som i Leifs uppdrag, när barnen kommer ensamma från ett annat land. När vi möts blir ungdomarna tillfrågade och får godkänna mig som vårdnadshavare samtidigt som jag godkänner att ta uppdraget. Det här ömsesidiga godkännandet mellan mig och ungdomarna är jätteviktigt.
Leif berättar om barn och ungdomar som kommer från olika delar av världen och med blandade upplevelser i bagaget. Hur de mår är väldigt varierande och det är klart att det finns djupa dramatiska händelser som många har med sig. De kan ha varit med där det är strider och oroligheter och kanske sett sina föräldrar dödade.
Jag kan vara som en jobbig förälder
En utmaning i början kan ibland vara språket, ofta är en tolk med under mötena. För de yngsta barnen är det lättare, de plockar upp det svenska språket snabbare. Men är du i tonåren så går det lite trögt, berättar Leif. Många kommer också från länder som inte håller nivåerna med de svenska grundämnena och de får en enorm uppförsbacke när de kommer in i skolan. Som särskilt förordnad vårdnadshavare är Leif med vid utvecklingssamtalen. Jag uppmuntrar alltid barnen att kämpa på, att vara flitiga och koncentrerade under lektioner. Jag kan nog vara en som jobbig förälder men vill förmedla att försöka tänka positivt; om man vill ha ett mål så måste man jobba för det.
En roll som inkluderar det mesta – aldrig luta sig tillbaka och slå sig till ro
Det är familjehemmet som ansvarar för att ungdomarna får mat, kläder och en säng att sova i. Leif har hand om de mer praktiska delarna som kontakt med skola, socialtjänst, läkare och tandläkare. Viktigast i rollen är i slutändan att barnens rättigheter blir tillgodosedda, det är min stora uppgift berättar Leif. Däremot är det inte alltid lätt med gränsdragningarna, man gör ofta mer än vad som egentligen ingår i uppdraget. Man ska handla utefter barnens bästa och vara den trygghet de behöver. Han är mån att de ska få ett socialt umgänge och försöker ge förslag på aktiviteter. Ungdomarna träffar han regelbundet samt att de har daglig kontakt via telefon. Han hjälper också till att handla kläder, skjutsa till matcher och fotbollsträningar och tar med barnen på teater, museum, Skansen och Hagaparken. Till jul köper han med sig julmust, pepparkakor, lussebullar och knäck. Leif fortsätter, man kan aldrig slå sig till ro och behöver ha koll på allt ifrån de senaste mobilerna, apparna till skolbetyg och tandläkarbesök. Som när det är lov, till exempel, då lägger Leif in en påminnelse att barnen får lite extra veckopeng. Man får också vara beredd på samtal från skolan om att någon är sjuk, tappat sitt SL kort, skadat knät på fotbollen eller vill få lite extra pengar swishade. Allt det här som händer ungdomar, det får man vara beredd på och den gränsen kan vara svår för vilken förälder som helst.
Jag ser ett stort hjälpbehov men är ingen moder Teresa
Vid sidan av uppdraget är Leif god man, besökare på häkte och anstalt och studiecirkelledare. Även det är frivilliguppdrag via Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare (RFS). Allt började egentligen med Covid. Efter ett långt yrkesliv inom finansvärlden såg han en farhåga i, att som nybliven pensionär vid 67-års ålder, bli isolerat och stillasittande. Det tror jag är förödande, säger Leif. Han ville fortsätta att utvecklas, få göra både bra och mer handgripliga saker. När Ryssland invaderade Ukraina ställde Leif upp som husvärd på ett korttidsboende. Och efter skjutningar och oroligheter blev han trygghetsvärd. Drivkraften ligger i att få göra saker som han tycker är intressanta. Jag är nog mer egoistisk för det ger mig något som jag tycker är givande men det är klart det är sånt här som behövs. Jag ser ett stort hjälpbehov men jag är ingen moder Teresa. Samhället behöver hjälp av frivilliga krafter för att hjälpa dem som behöver hjälp och där samhällets resurser inte räcker. Uppdragen tar han inte av ekonomiska skäl, det täcker knappt egna utlägg men det gör egentligen inget. För vem ska annars hjälpa?
Med uppdraget får man också lära sig nya saker hela tiden
När man får ett sådant här uppdrag från Socialtjänsten så får man ingen utbildning. Det skulle behövas lite mer information om vad som ingår och förväntas och det har jag fått googla lite själv. Men med sunt förnuft kommer man väldigt långt och har man barn själv eller ungdomar runtomkring sig, då vet man lite vad det kan handla om. Man det är också helt andra förutsättningar för de här barnen och ungdomarna. Det kan handla om allt ifrån språket till att anpassa sig i en helt ny värld, till exempel nya appar som tik tok. De har de aldrig stött på tidigare. För egen del är det en fördel att man får lära sig mycket, att man får vara lite om sig och kring sig. Som när ungdomarna hör av sig och har tappat telefon och skärmen spricker och så vill ha de senaste mobilerna, som Iphone 16. Men nu har jag lärt mig att det finns firmor som renoverar och rensar mobilerna så att de fungerar jättebra. Det är inte alltid helt enkelt att hänga med ungdomarna men jag får samtidigt jättemycket tillbaka.