Frivilliga som fortsätter följa barnet

Frivilliga som fortsätter följa barnet

Kenneth Pettersson och Carina Wendelsson är gode män för ensamkommande barn. För dem blir det ofta naturligt att fortsätta att följa barnen, både som särskilt förordnad vårdnadshavare när de fått uppehållstillstånd och efter 18-årsdagen.

– När barnet fått uppehållstillstånd och godmanskapet upphör har det varit naturligt för mig att fortsätta stödja barnet som särskilt förordnad vårdnadshavare. Vid det laget har vi ofta lärt känna varandra väl och barnet har velat att jag ska fortsätta, berättar Kenneth Petterson, från Hallands godman- och förvaltarförening.

Kenneth tycker bara att det varit fördelar med det, både för honom och barnet.

– För att kunna stödja på ett bra sätt är det viktigt att bygga upp en så god relation med barnet som möjligt. Jag har regelbunden kontakt med barnet och stämmer av hur det fungerar. Då känner barnet att det kan kontakta mig om det undrar över något.

Individer har olika behov
Uppdragen påminner om varandra, även om det som god man till stor del är fokus på att stödja barnet i asylprocessen. När det är klart att barnet får stanna är det andra frågor som blir aktuella, kring studier och framtiden.

– Fast jag brukar betona att alla uppdrag är olika eftersom alla individer har olika behov. Det är viktigt att försöka lära känna barnet och vad det behöver och sedan stödja barnet i det, säger Kenneth.

Naturligt att följa barnet
Kenneth berättar att han har fortsatt kontakt med de flesta av ungdomarna även efter att de fyllt 18 år. I några fall tror han att ungdomen skulle kvalificerat sig för att få kontaktperson via socialtjänsten, men han har inte brytt sig om att ansöka om det eftersom han känt att han frivilligt kan fortsätta att stödja dem.

– Att bara släppa dem när de fyllt 18 år känns inte bra. Det är klart att det finns några som går sin egen väg och inte har samma behov, men många tror jag skulle känna sig rätt oroliga utan fortsatt kontakt. Jag ringer dem ibland och hör hur det går med livet och de ringer mig för att få råd och stöd, berättar Kenneth.

Har bakgrundsbilden
Carina WendelssonCarina Wendelsson, från Frivilliga samhällsarbetare i Karlstad /Hammarö, berättar att hon ibland fortsätter som särskilt förordnad vårdnadshavare när barnet fått uppehållstillstånd.

– Om barnet vill ha mig kvar tycker jag det är en fördel att fortsätta eftersom de känner mig väl och jag har bakgrundsbilden, säger Carina.

– I två fall har jag även fortsatt som kontaktperson när ungdomen fyllt 18 år. Nackdelen kan ju vara att det blir svårt för överförmyndaren att hitta nya gode män för ensamkommande om de är upptagna med andra uppdrag. Samtidigt behöver det inte innebära någon konkurrens om det finns en god beredskap både hos överförmyndaren och socialtjänsten.

Brukar ensamkommande barn få kontaktperson enligt SoL?
–Det förekommer, men jag vet inte hur vanligt det är. Gode mannen eller vårdnadshavaren som har god kännedom om ungdomen har en viktigt roll genom att ansöka om insatsen och lyfta fram argument för varför det behövs, säger Kenneth.

Carina upplever inte att det är så vanligt i Karlstad, kanske för att kommunen byggt ut sitt nätverk kring ungdomar som fyllt 18 år och har eget boende.

– Många av oss gode män fortsätter ju att ha lite kontakt med barnet i alla fall, så om behovet av en kontaktperson finns tror jag många skulle kunna tänka sig att fortsätta som det. En del ungdomar kan behöva mycket stöd även när de fyllt 18 år. Det är ju likadant som med de egna barnen som man ju inte släpper helt vare sig de fyllt 18 eller 25 år, säger Carina.

2015-11-30